Detta examensarbete djupdyker i de språkliga, kontextuella och kognitiva utmaningar som andraspråkare står inför vid matematisk problemlösning inom kombinatorik. Genom observationer av elevers arbete i smågrupper deltog informanterna aktivt i lösningen av övningsuppgifter. Dessutom belystes användningen av kvalitativ metod för att utforska elevers utmaningar och söka lösningar. Datainsamlingen, fokuserande på informanternas svar och observationer, övervann initiala rekryteringsutmaningar. Arbetet understryker vikten av att identifiera och förstå de specifika utmaningar som andraspråkare mötte inom matematikämnet, med syftet att utveckla effektiva undervisningsmetoder och stödsystem.Det teoretiska ramverket och analysmetoder som användes för att kategorisera datamaterialet enligt problemrummet var Campbells modell och MAD-diagram. De gav en djupare inblick i varje specifik grupp och identifierade utmaningar under observationerna. MAD-diagrammet använde olika färger för att representera problemrummets aspekter och tiden mättes i sekunder för att fånga varje nyans i gruppens prestation under olika uppgifter. Olika koder och bokstäver användes i diagrammet. Forskningsfrågor som rapporten svarade på handlade om hur uppgiftskontexten kunde utgöra kulturell och språklig kontext/färgning för elever med utländsk bakgrund vid matematisk problemlösning i sannolikhetslära, särskilt kombinatorik och hur elevgruppernas aktiviteter hade utvecklat sig över tiden de löser en uppgift.Resultaten pekade på att uppgiftskontexten utgjorde en potentiell barriär för elever med utländsk bakgrund, där förståelse av såväl den kulturella kontexten som begreppen kunde vara utmanande. För att skapa en inkluderande matematikundervisning föreslogs strategier, inklusive en tidig betoning av kulturella aspekter i undervisningen. Dessutom fanns det påverkan av gruppstrutur på gruppresultat och aktiviteter som pågick under observationstider.Diskussionen kretsar kring kulturella perspektiv i olika grupper och deras påverkan på uppfattningar, särskilt när det gäller kulturkrockar kring matval och klädesval. Vikten av att förstå och respektera olika kulturella normer betonas.

Med dagens klimatförändringar där extrem torka och extrema översvämningar kommer allt oftare, behöver vi anpassa oss till nya förutsättningar. Matproduktion är något som påverkas men som kanske kommer lite i skymundan i Sverige, då vi är vana att allt alltid finns i affären. Till Sverige importeras stora mängder livsmedel, mycket av detta är sådant vi egentligen har resurser att odla själva. När förutsättningarna förändras i de länder vi idag importerar mat från, kan vi inte längre förlita oss på att det landet längre kommer kunna producera så mycket mat så att det räcker för export. När dessutom befolkningen i världen ökar lavinartat krävs mer mat. Förutom mat krävs också bostäder. Detta är två livsviktiga förnödenheter för människor i Sverige och just därför kanske den egna produktionen av livsmedel behöver öka. Framförallt i Skåne finns många hektar jordbruksmark, dessutom av högsta klass. Men ska det byggas bostäder eller produceras mat som är hållbart på lång sikt? I studien har personer från Malmö kommun, Länsstyrelsen Skåne och byggföretagen Skanska och Peab intervjuats för att undersöka hur skyddet ser ut för den Skånska jordbruksmarken men framför allt hur de värderar den och arbetar i praktiken för att bevara den. De slutsatser som har framkommit av studien är följande: Det finns en variation av intresse och värderingar om jordbruksmarken bör bebyggas eller bevaras för framtida brukande. Det finns en viss lagstiftning men delar av den kan däremot tolkas utifrån aktörens egna intresse vilket kan bli problematiskt. Detta gör dessutom att skyddet inte är så pass starkt som det behöver vara om det ska kunna bevaras för framtida generationer. För att uppnå detta behövs en starkare samordning mellan aktörer men också någon typ av plan eller strategi som tagits fram gemensamt av Länsstyrelsen och kommunen.