Bakgrund: Smärta är ett vanligt förekommande symtom vid cancer. Trots tydliga riktlinjer för hur omvårdnad vid cancerrelaterad smärta ska bedrivas, är smärta fortfarande ett problem för många patienter med cancer. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig för patienten och har en betydande roll i smärthanteringen. Genom att undersöka patientens uppfattning ökar förståelsen för vad som är av vikt i sjuksköterskans smärthantering. Syfte: Syftet var att beskriva patientens uppfattning om sjuksköterskans smärthantering vid cancerrelaterad smärta. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom fyra kategorier; betydelsen av kunskap hos sjuksköterskan, vikten av god kommunikation, relationens betydelse i smärthanteringen och patientens behov av stöd. Resultatet visade att patientens uppfattning om sjuksköterskans smärthantering påverkades av de kunskaper sjuksköterskan hade om smärta, smärtanalys och smärtbehandling. Kommunikationen med sjuksköterskan påverkades av den information patienten fick, hur sjuksköterskans samverkade i team och att vården var individanpassad. Patientens relation till sjuksköterskan var beroende av sjuksköterskans attityd till patienten och smärtupplevelsen, att sjuksköterskan var omtänksam och att patienten kunde känna tillit till sjuksköterskan. Sjuksköterskans närvaro och förmåga att visa empati påverkade patientens uppfattning om sjuksköterskans stöd i smärthanteringen. Konklusion: Mer utbildning behövs för att sjuksköterskan ska få mer kunskap om smärta och smärthantering. På så sätt kan sjuksköterskan lindra patientens lidande och främja livskvalitet och välbefinnande. / Background: Pain is one of the most common symptoms of cancer. Despite clear guidelines for the treatment of cancer-related pain, pain still remain a problem for many patients with cancer. The nurse has a significant role in the management of the patient’s pain. By exploring the patient’s perception increases the understanding of what’s important in the nurse’s pain management. Aim: The aim of this study was to describe patient’s perception of nurses’ pain management in cancer-related pain. Method: The study was designed as a structured literature review with an inductive approach. Results: Main findings of the study results in four categories; the importance of the nurse’s knowledge, the importance of good communication, the importance of the relationship in pain management and the patient’s need for support. The results showed that patients’ perception of nurses’ pain management depended on the nurse’s knowledge of pain, pain assessment and pain management. Communication with the nurse was affected by the information the patient received, how the nurse cooperated with the healthcare team and that the care was individualized. The patient's relationship with the nurse depended on the nurse's attitude towards the patient and the pain experience, that the nurse was caring, and that the patient could have trust in the nurse. The nurse’s presence and ability to show empathy influenced the patient’s perception of the nurse’s support in pain management. Conclusion: The result demonstrated that more education is needed to evaluate the nurses’ knowledge about pain and pain management. Though education, the nurse has opportunity to relive patients’ suffering and promote quality of life and well-being.

Bakgrund: Palliativ vård inleds när sjukdom inte är kurativ längre och fokus flyttas tillatt lindra lidande och främja patientens livskvalitet. Cancerrelaterad fatigue[CRF] är ett av de vanligaste symtomen vid cancerbehandling ochcancersjukdom och beskrivs som en oroande, ihållande, subjektiv känsla avtrötthet eller utmattning som inte står i proportion till den senaste tidensaktivitet och stör den vanliga funktionen. För att identifiera CRF beskrivskrävas en ordentlig anamnes, fysisk undersökning, uteslutning av andrabehandlingsbara faktorer och användning av mätverktyg valida förändamålet. I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskan inom specialiseradpalliativ vård beskrivs att sjuksköterskan ska kunna uppmärksamma symtomhos patient som baseras på komplexa tillstånd och tidigt kunna identifiera,bedöma, planera och utföra evidensbaserad vård utifrån detta. Syfte: Patienters upplevelser av cancerrelaterad fatigue i ett palliativ skede. Metod: Litteraturöversikt över 13 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar somanalyserades med Whittemore & Knalfs integrativa metod. Resultat: I resultatet framkom det tre olika huvudkategorier som beskrev olikadimensioner av patientens upplevelse av CRF. Fysiska symtom och förlustav kontroll, psykisk och emotionell påverkan och patientens strategier för atthantera CRF. Slutsats: CRF är ett komplext symtom som kräver noggrann utredning. Om symtometinte identifieras kan ett onödigt lidande skapas för patienten. Användning avvalida mätverktyg för att identifiera CRF och skapa möjlighet för patientenatt få samtala och få information gällande CRF ses vara behov patienten harfrån sjuksköterskan, specialistsjuksköterskan och sjukvården. / Background: Palliative care is initiated when illness no longer is curative and the focus isshifted to alleviating suffering and promoting the patient’s quality of life. Cancer-related fatigue [CRF] is one of the most common symptoms of cancer treatment and cancer and is described as a disturbing, persistent, subjective feeling of fatigue or exhaustion that is disproportionate to recentactivity and disrupts normal function. Identifying CRF is described as requiring a thorough medical history, physical examination, exclusion of other treatable factors, and use of measurement tools valid for the purpose. Competence description for the palliative care nurse specialist describes the importance of placing focus on symptoms associated with complex conditions to help identify, assess, plan and perform evidencebased care.  Aim: Patients' experiences of cancer related fatigue in palliative care Method: Literature review of 13 qualitative and 4 quantitative articles analyzed with Whittemore & Knalfs integrative method.    Results: The results of this study revealed three main categories that describeddifferent dimensions of the patients’ experience of CRF. Physical symptoms and loss of control, mental and emotional experiences and the patient's strategies to manage their CRF.   Conclusion: CRF is a complex symptom that requires careful investigation. If the symptom is not identified, the patient can experience unnecessary suffering.The use of valid measurement tools is recommended to help identify CRF and give the patient opportunity to talk about and gain information about CRF from a nurse, specialist nurse or health care professional.