No description available.

INTRODUKTION Erfarenheter visar att olika typer av smärta kan behandlas med komplementära metoder, detta gör det till en omvårdnadsåtgärd och därmed inom sjuksköterskans kompetensområde. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i behandlingen av smärta. SYFTE Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevda effekter av massage som en komplementär behandling vid cancerrelaterad smärta. METOD Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatdelen användes 13 stycken vetenskapliga artiklar som hade granskats, tio kvantitativa, två kvalitativa och en innehållande båda metoderna. RESULTAT Resultatet redovisades i tre kategorier; omedelbar smärtreducering, smärtreducering över tid och indirekta effekter på smärta. Massage som behandling ger en omedelbar symtomminskning och kan utföras av familjemedlemmar eller sjukhuspersonal som ett tillskott till standardvården. Massage resulterade i en kvarhållande effekt av smärtreduceringen efter massagesessionerna. Massage minskade ångesten som triggade smärtan och genom att göra det ledde detta till avslappning och sömn. Patienternas upplevelser påverkades av den aktuella miljön och det sjukdomstillstånd de befann sig i. DISKUSSION Trots gynnande resultat används inte massage i den utsträckning som skulle behövas. Detta talar för att vårdpersonal bör anamma komplementära metoder som massage i vården. Det är sjuksköterskans ansvar i sin profession att hålla sig uppdaterad i nuvarande forskningsrön för att kunna utföra en såpass patientanpassad vård som möjligt.

Introduktion: Ett av huvudmålen med omvårdnad är att lindra lidande hos patienter, vilket kan uppnås genom att möta patienten med värdighet och genom att stötta i lidandet. Cancer är en snabbt växande sjukdom där smärta är ett vanligt symtom som orsakar lidande. Smärtan är ofta svårbehandlad och patienter kan uppleva den farmakologiska smärtlindringen som otillräcklig, vilket kan vara anledning till ickefarmakologiska interventioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den upplevda effekten av ickefarmakologiska interventioner vid cancerrelaterad smärta. Metod: En litteraturstudie med systematiskt arbetssätt baserat på en nio-stegsmodell av Polit och Beck (2012). Granskning av artiklar utgick från en induktiv process där sammanlagt 10 artiklar kategoriserats. Resultatet delades in i tre kategorier; Lokalstimulerande interventioner, Punktstimulerande interventioner samt Stimuli utan eller med mycket lätt hudkontakt. Resultat: Lokalstimulerande interventioner visade varierande effekter. Vid Punktstimulerande interventioner upplevde majoriteten av patienterna en god effekt. Även Stimuli utan eller med mycket lätt hudkontakt gav en upplevelse av god effekt på smärtan hos deltagarna. Slutsats: De ickefarmakologiska interventioner som gav god effekt på cancerrelaterad smärta var de som administrerades utanför smärtområdet istället för direkt på smärtpunkterna. Genom att integrera resultatet i omvårdnadsarbetet kan patienter smärtlindras till en högre grad och vården kan förbättras.

Bakgrund: Cancerrelaterad fatigue (CRF) är en vanlig konsekvens av cancer och cancerbehandling som påverkar patienter starkt negativt. Att hitta en behandling med låg risk för biverkningar som även är resurseffektiv är angeläget för att dessa patienter ska få bättre livskvalitet. Syfte: Att kartlägga evidensen och effekten av yoga som behandling av CRF hos människor som avslutat cancerbehandling. Metod: Studien var en litteraturstudie med systematisk sökning i databasen PubMed. Studierna kvalitetsgranskades med PEDro scale och tillförlitligheten till det sammanvägda resultatet graderades med GRADEstud. Resultatsammanfattning: Sex av åtta studier visade en signifikant minskning av CRF efter en yogaintervention jämfört med väntelista eller annan behandling. PEDro-granskningen visade på hög kvalitet på samtliga studier. GRADEstud-granskningen av sammanvägningen gav låg eller mycket låg tillförlitlighet. Konklusion: Evidensen av yoga som behandling av CRF har låg (++) eller mycket låg (+) tillförlitlighet enligt GRADEstud. Fler studier behövs för att undersöka specifika yogaformers effekt i syfte att standardisera interventionen samt öka det vetenskapliga underlaget. Sökord: cancer related fatigue, yoga, physiotherapy, randomized controlled trial.

Fatigue är det vanligaste symtomet vid cancer och innebär onormal trötthet och utmattning. Symtomet påverkar människan både fysiskt, psykiskt och leder till minskad livskvalitet. I samband med cancer benämns symtomet som cancerrelaterad fatigue, CRF. Bristfällig medicinsk behandling mot CRF ställer större krav på sjuksköterskan att genom god omvårdnad lindra symtomet. God omvårdnad är bland annat att lindra lidande, vilket är en av sjuksköterskans primära arbetsuppgifter. För att lidande skall kunna lindras bör sjuksköterskan sätta sig in i patientens situation och försöka förstå hur denne känner sig. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av CRF. För att uppnå detta analyserades vetenskapliga artiklar med en metod för kvalitativ innehållsanalys. I dataanalysen av de inkluderade artiklarna identifierades fyra teman. Resultaten visar att patienter upplever att kroppen sviker, maktlöshet och hopp, förlust av autonomi och social isolering. Resultatet tyder enligt författarna på att den subjektiva kroppen och livsvärlden förändras. Dessa upplevelser är enligt forskning inte unika för patienter med CRF, utan kan också upplevas av patienter med bland annat hjärtsvikt och KOL. Omvårdnaden är en viktig del för att patienter med CRF ska kunna må så bra som möjligt. För att kunna tillgodose omvårdnadsbehoven anser författarna att sjuksköterskan bör ta del av patientens livsvärld, uppmuntra till aktivitet och socialt engagemang, kunna ge patienten individanpassad information om symtomet, samt hjälpa patienten att finna strategier för att hantera den nya livssituationen. För vidare forskning vore det intressant att undersöka patienters upplevelser av vård i samband med CRF. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Cancer drabbar ca 50 000 personer varje år i Sverige. En vanligt förekommande behandling mot cancer är cytostatika. Cancerrelaterad fatigue definieras som en trötthet som uppkommer i samband med en cancersjukdom och som inte kan botas med vila eller sömn. Det är den mest förekommande biverkningen hos cytostatikabehandlade patienter och ger både psykiska, fysiska och ekonomiska konsekvenser. Farmakologiska behandlingar avsedda att lindra cancerrelaterad fatigue är kostsamma och medför biverkningar varför försiktighet rörande användandet av dessa bör iakttas. Även ickefarmakologiska metoder har utformats avsedda att lindra cancerrelaterad fatigue hos cytostatikabehandlade patienter och det är av vikt att utvärdera användandet och effektiviteten av dessa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ickefarmakologiska metoder avsedda att lindra cancerrelaterad fatigue i samband med cytostatikabehandling samt beskriva vilken effekt de har på cancerrelaterad fatigue. Metod: En litteraturstudie genomfördes för att uppnå syftet. Totalt inkluderades 15 artiklar från sökningar i databaserna Cinahl och PubMed samt från manuella sökningar. Resultat: Litteraturstudien visade på tre interventionsområden av betydelse. Områdena var stöd och undervisning, komplementär och alternativ medicin samt fysisk aktivitet. Slutsats: Stöd och undervisning hade bäst effekt i de fall interventionerna hade inslag av energihantering samt sömn- och aktivitetsplanering. Inom komplementär och alternativ medicin visade sig energiterapier, guaranextraktsbehandling och varmvattenfotbad ha en lindrande effekt på cancerrelaterad fatigue medan ingen effekt av Tibetansk yoga sågs. En av de två studier som undersökte effekten av fysisk aktivitet på cancerrelaterad fatigue visade positivt resultat. Gemensamt för flertalet av de studerade interventionerna var sjuksköterskans framträdande roll.

Abstrakt   Bakgrund: Cancerrelaterad smärta kan orsakas av sjukdom, behandling och kan variera, beroende på sjukdomens stadium och fas i behandlingen. Omfattande forskning har publicerats det senaste decenniet om cancersmärta. Trots detta har prevalensen av cancerpatienters smärta ej minskat. Generellt skattar 33% av personer med cancersjukdom i alla stadier och faser, en smärtproblematik som är måttlig till svår. Motiv: Cancerrelaterad smärta och dess inverkan är ett komplext fenomen som påverkar en människans livskvalité och hela väsen. Sjuksköterskan har en viktig roll att identifiera, behandla samt utvärdera en patients smärtproblematik. Utifrån detta finns ett vidare behov av forskning inom ämnet för att förbättra livskvalitén för denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga sjuksköterskans självupplevda kunskap och tilltro till egen förmåga om cancerrelaterad smärta samt bedömning av smärtproblematik hos patienter med cancersjukdom. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design där data har samlats in genom anonyma enkäter kring kunskap om smärta och smärtbedömning från sjuksköterskor verksamma inom olika delar av cancervården. Data analyserades genom deskriptiv statistik och signifikansprövningar där resultatet har presenterats i tabeller och en figur. Resultat: Av 170 tillfrågade, besvarades enkäten av 64 sjuksköterskor (38%) verksamma inom cancervården. Medianvärdet för sjuksköterskornas självskattade kunskap om bedömning av cancersmärta samt tilltro till egen förmåga att genomföra en omfattande smärtbedömning var 7 (enligt Self-Perceived Pain Assessment Knowledge and Confidence (SELF-PAC) skalan 0-10). Totalt var 22 (34%) av deltagarna specialistutbildade. Specialistutbildade sjuksköterskor skattade både sin kunskap samt sin tilltro till egen förmåga enligt SELF-PAC (median 8) statistiskt signifikant högre (p=0.01) i jämförelse med legitimerade sjuksköterskor.   Konklusion: Både legitimerade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i studien skattar sin kunskap och tilltro till egen förmåga att utföra smärtskattning förhållandevis högt. Specialistutbildning bidrar till ökad kunskap och tilltro till egen förmåga men inte lång erfarenhet i yrket. Mer forskning behövs med större studiepopulationer för att resultaten skall kunna generaliseras.

No description available.

Introduktion: Cancerrelaterad svår trötthet är en besvärande biverkning som mångabröstcancerpatienter upplever vid cytostatikabehandling. Besväret kan kvarstå långt efteravslutad behandling också och patienter med cancerrelaterad svår trötthet löper en större riskför psykologisk oro, ångest, försämrat livskvalité, försämrat behandlingsresultat och minskadlivsvilja.Syfte: Syftet med examensarbetet var att studera effekten av pulshöjande träninggällande cancerrelaterad svår trötthet hos patienter med bröstcancer underpågående cytostatikabehandling.Metod: Allmän litteraturöversikt av studier med kvantitativ metod, bestående av tio artiklar(en observationsstudie och nio RCT-studier). Det har även genomförts en kvalitetsgranskningoch resultatanalys.Resultat: Tre kategorier identifierades: ”Signifikant minskad cancerrelaterad svår trötthet avpulshöjande träning”, “Icke signifikant minskad cancerrelaterad svår trötthet av pulshöjandeträning”, samt “Ingen minskad cancerrelaterad svår trötthet av pulshöjande träning”.Pulshöjande träning under pågående cytostatikabehandling har visat att minskacancerrelaterad svår trötthet hos kvinnor med bröstcancer.Slutsats: Denna litteraturstudie har visat att pulshöjande träning under pågåendecytostatikabehandling kan minska cancerrelaterad svår trötthet hos kvinnor med bröstcancer,däremot behövs vidare forskning för att klargöra forskningsläget.

Diagnosen bröstcancer tillhör den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor. Både nationellt och internationellt står bröstcancer för en tredjedel av alla cancersorter. Biverkningen fatigue är något som drabbar många kvinnor med bröstcancer och kan vara väldigt påfrestande för de som drabbas. Fatigue innebär en kraftig trötthet/ utmattning som inte går att vila eller sova bort. I nuläget finns ingen specifik behandling mot fatigue och kan kvarstå under en lång tid efter avslutad behandling.