Bakgrund: Smärta drabbar de flesta cancerpatienter, och är det symtom de fruktar mest med sjukdomen. Smärtan påverkar deras liv lika mycket som själva cancerdiagnosen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser av cancerrelaterad smärta och uppmärksamma vilka effekter det kan ha för livskvaliteten, samt uppmärksamma hur vårdpersonalen bemöter patienternas smärta. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Tre huvudteman har genererats: upplevelsen av smärtan, effekter på livskvaliteten, vårdens bemötande. Resultat: Smärta är en individuell upplevelse som är svår att beskriva för andra. Patienternas livskvalitet påverkades negativt genom att de begränsades fysiskt, psykiskt och socialt. Många var missnöjda med den vård de fick och kände att kommunikationen inte var tillräcklig. Ett dåligt bemötande från vårdpersonalen ledde till att patienterna tappade förtroendet till dem, och bristfällig information till att de tappade hoppet om att bli smärtfria. Slutsats: Att drabbas av en cancerdiagnos innebär en stor påfrestning, och att samtidigt lida av smärta försvårar patientens förmåga att klara av sin livssituation. Vårdpersonalen har en viktig roll för att kunna minska patientens lidande, och kan genom att förbättra kommunikationen och bemötandet göra skillnad hos patienter med cancer som lider av smärta. / Background: Pain affects most cancer patients, and it is what they fear most about the disease. The pain affects their lives as much as the cancer diagnosis itself. Purpose: The purpose of this literature review was to illustrate patients experiences of cancer-related pain and what effects it may have on the quality of life, and to highlight how the healthcare professionals respond to patients’ pain. Method: A literature review has been made where eleven scientific articles have been reviewed and analyzed with qualitative content analysis. This generated tree main themes: the experience of the pain, effects on the quality of life, the treatment of care. Result: Pain is an individual experience which is difficult to describe. The quality of life of the patients was negatively affected because they were physically, mentally and socially limited. Many were dissatisfied with the care they received and felt that communication was not sufficient. A poor response from caregivers has led to patients’ loss of trust, and inadequate information to loss of hope in being painless. Conclusion: Being affected by a cancer diagnosis is hard enough, and at the same time suffer from pain exacerbates the situation. The caregiver has an important role in reducing the patients’ suffering, and by improving the deficiencies, they can make a difference for cancer patients´ suffering from pain.

Bakgrund: Varje år drabbas närmare 60 000 personer av befolkningen i Sverige av cancer. Många personer med cancer drabbas av cancerrelaterad smärta också. Sjuksköterskans roll är att vara förstående samt stödja och vårda den drabbade personen på bästa sätt för att personen ska kunna ha en fungerande vardag trots sin sjukdom och smärta. Metod: Denna studie är en litteraturstudie med en beskrivande design. Elva stycken artiklar har använts i studiens resultat och artiklarna är hämtade i databasen Cinahl. Den metodologiska aspekten har granskats i samtliga artiklar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelser av cancerrelaterad smärta. Huvudresultat: Cancerrelaterad smärta påverkar personer på olika plan i livet och i vardagen. Vanligt förekommande med cancer är genombrottssmärta och den kan göra så att vardagliga sysslor och aktiviteter inte kan genomföras. Cancerrelaterad smärta kan ge både depression och ångest. Smärtan kan upplevas som både somatisk och neuropatisk. Då smärtan upplevs olika från person till person är en bra relation mellan sjukvården och personen som lider av smärta viktig för att smärtlindring och omvårdnad ska bli så bra som möjligt. Slutsats: Den drabbade personen behöver stöd och hjälp från sjukvården men även en förstående familj då smärtan inte alltid syns utifrån. Som sjuksköterska är det mycket viktigt att vårda en person som har cancerrelaterad smärta med empati, lyhördhet och förståelse. / Background: Nearly 60 000 people in Sweden are affected by cancer every year. Many of them suffer from cancer-related pain. The nurse's role is to be understanding, to support and care for the victim in the best way in order to help the person have a functional daily life despite the illness.  Purpose: The purpose of the study was to explain the experience of cancer-related pain. Method: The study is a literary study with a descriptive design. In the result we used eleven articles which were found in Cinahl. The methodological aspect has been reviewed in the eleven articles. Main Result: Cancer-related pain can influence the victim in many different ways in their daily life. Breakthrough pain is normal in cancer and can affect the activities in the daily life. Depression and anxiety can occur if you suffer of cancer. The cancer pain can be described  as somatic and neuropathic. The pain can be perceived differently from person to person and a good relation with the medical healthcare is important to make the care and painrelief as good as possible. Conclusion: The victim needs support and help from the medical healthcare but also an understanding family, since the pain is not always visible from outside. It's important as a nurse to care for the person with cancer-related pain with empathy, responsiveness and understanding.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt förekommande symtom vid cancer. Trots tydliga riktlinjer för hur omvårdnad vid cancerrelaterad smärta ska bedrivas, är smärta fortfarande ett problem för många patienter med cancer. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig för patienten och har en betydande roll i smärthanteringen. Genom att undersöka patientens uppfattning ökar förståelsen för vad som är av vikt i sjuksköterskans smärthantering. Syfte: Syftet var att beskriva patientens uppfattning om sjuksköterskans smärthantering vid cancerrelaterad smärta. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom fyra kategorier; betydelsen av kunskap hos sjuksköterskan, vikten av god kommunikation, relationens betydelse i smärthanteringen och patientens behov av stöd. Resultatet visade att patientens uppfattning om sjuksköterskans smärthantering påverkades av de kunskaper sjuksköterskan hade om smärta, smärtanalys och smärtbehandling. Kommunikationen med sjuksköterskan påverkades av den information patienten fick, hur sjuksköterskans samverkade i team och att vården var individanpassad. Patientens relation till sjuksköterskan var beroende av sjuksköterskans attityd till patienten och smärtupplevelsen, att sjuksköterskan var omtänksam och att patienten kunde känna tillit till sjuksköterskan. Sjuksköterskans närvaro och förmåga att visa empati påverkade patientens uppfattning om sjuksköterskans stöd i smärthanteringen. Konklusion: Mer utbildning behövs för att sjuksköterskan ska få mer kunskap om smärta och smärthantering. På så sätt kan sjuksköterskan lindra patientens lidande och främja livskvalitet och välbefinnande. / Background: Pain is one of the most common symptoms of cancer. Despite clear guidelines for the treatment of cancer-related pain, pain still remain a problem for many patients with cancer. The nurse has a significant role in the management of the patient’s pain. By exploring the patient’s perception increases the understanding of what’s important in the nurse’s pain management. Aim: The aim of this study was to describe patient’s perception of nurses’ pain management in cancer-related pain. Method: The study was designed as a structured literature review with an inductive approach. Results: Main findings of the study results in four categories; the importance of the nurse’s knowledge, the importance of good communication, the importance of the relationship in pain management and the patient’s need for support. The results showed that patients’ perception of nurses’ pain management depended on the nurse’s knowledge of pain, pain assessment and pain management. Communication with the nurse was affected by the information the patient received, how the nurse cooperated with the healthcare team and that the care was individualized. The patient's relationship with the nurse depended on the nurse's attitude towards the patient and the pain experience, that the nurse was caring, and that the patient could have trust in the nurse. The nurse’s presence and ability to show empathy influenced the patient’s perception of the nurse’s support in pain management. Conclusion: The result demonstrated that more education is needed to evaluate the nurses’ knowledge about pain and pain management. Though education, the nurse has opportunity to relive patients’ suffering and promote quality of life and well-being.

Bakgrund: Palliativ vård inleds när sjukdom inte är kurativ längre och fokus flyttas tillatt lindra lidande och främja patientens livskvalitet. Cancerrelaterad fatigue[CRF] är ett av de vanligaste symtomen vid cancerbehandling ochcancersjukdom och beskrivs som en oroande, ihållande, subjektiv känsla avtrötthet eller utmattning som inte står i proportion till den senaste tidensaktivitet och stör den vanliga funktionen. För att identifiera CRF beskrivskrävas en ordentlig anamnes, fysisk undersökning, uteslutning av andrabehandlingsbara faktorer och användning av mätverktyg valida förändamålet. I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskan inom specialiseradpalliativ vård beskrivs att sjuksköterskan ska kunna uppmärksamma symtomhos patient som baseras på komplexa tillstånd och tidigt kunna identifiera,bedöma, planera och utföra evidensbaserad vård utifrån detta. Syfte: Patienters upplevelser av cancerrelaterad fatigue i ett palliativ skede. Metod: Litteraturöversikt över 13 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar somanalyserades med Whittemore & Knalfs integrativa metod. Resultat: I resultatet framkom det tre olika huvudkategorier som beskrev olikadimensioner av patientens upplevelse av CRF. Fysiska symtom och förlustav kontroll, psykisk och emotionell påverkan och patientens strategier för atthantera CRF. Slutsats: CRF är ett komplext symtom som kräver noggrann utredning. Om symtometinte identifieras kan ett onödigt lidande skapas för patienten. Användning avvalida mätverktyg för att identifiera CRF och skapa möjlighet för patientenatt få samtala och få information gällande CRF ses vara behov patienten harfrån sjuksköterskan, specialistsjuksköterskan och sjukvården. / Background: Palliative care is initiated when illness no longer is curative and the focus isshifted to alleviating suffering and promoting the patient’s quality of life. Cancer-related fatigue [CRF] is one of the most common symptoms of cancer treatment and cancer and is described as a disturbing, persistent, subjective feeling of fatigue or exhaustion that is disproportionate to recentactivity and disrupts normal function. Identifying CRF is described as requiring a thorough medical history, physical examination, exclusion of other treatable factors, and use of measurement tools valid for the purpose. Competence description for the palliative care nurse specialist describes the importance of placing focus on symptoms associated with complex conditions to help identify, assess, plan and perform evidencebased care.  Aim: Patients' experiences of cancer related fatigue in palliative care Method: Literature review of 13 qualitative and 4 quantitative articles analyzed with Whittemore & Knalfs integrative method.    Results: The results of this study revealed three main categories that describeddifferent dimensions of the patients’ experience of CRF. Physical symptoms and loss of control, mental and emotional experiences and the patient's strategies to manage their CRF.   Conclusion: CRF is a complex symptom that requires careful investigation. If the symptom is not identified, the patient can experience unnecessary suffering.The use of valid measurement tools is recommended to help identify CRF and give the patient opportunity to talk about and gain information about CRF from a nurse, specialist nurse or health care professional.

Bakgrund: Cancerrelaterad fatigue är ett vanligt tillstånd som kan uppkomma av cancersjukdom eller cancerbehandling. Det drabbar cirka 70 till 100 procent av personer med cancer. Det råder en kunskapsbrist gällande tillståndet hos sjuksköterskor och patienter vilket kan leda till en försämrad livskvalitet hos de drabbade. Vid utebliven utredning och behandling av cancerrelaterad fatigue riskerar patienter att utveckla ett sjukdomslidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med cancerrelaterad fatigue. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien baserades på sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod och en artikel med mixad metod. Samtliga artiklar analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat: Fyra områden av upplevelser identifierades: upplevelser av kropp och själ, sociala relationer, yrkesliv och en anpassad vardag. Patienter som levde med cancerrelaterad fatigue upplevde att de påverkades kroppsligt och själsligt. Deras sociala relationer såsom relationen till vänner, familj och partner förändrades på grund av tillståndet. Några patienter upplevde att deras yrkesliv påverkades negativt. En del patienter upplevde sig vara i behov av anpassningar i sin vardag för att kunna hantera sin cancerrelaterade fatigue. Slutsats: Det framkom att cancerrelaterad fatigue påverkade patienter negativt utifrån flera aspekter på grund av den bristfälliga energin. Konsekvenserna blev att de drabbade riskerade uppleva ett sjukdomslidande till följd av tillståndet. Med hjälp av en personcentrerad vård kan sjuksköterskor sätta in relevanta omvårdnadsåtgärder som främjar hälsa hos patienterna.

Bakgrund   Cancer är en vanlig sjukdom och förväntas öka betydligt de kommande åren. Cancersjukdom har både fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser samt stora konsekvenser för anhöriga. Fatigue, som ofta beskrivs som en subjektiv upplevelse av kraftig trötthet, är ett symtom som kan förekomma vid många sjukdomstillstånd. Fatigue vid cancer är mycket vanligt och kan bestå lång tid efter avslutad behandling. Cancerrelaterad fatigue är underdiagnostiserat och det finns inte tillräcklig kunskap om symtomet inom hälso- och sjukvården. Syfte  Syftet var att belysa patienters upplevelser av cancerrelaterad fatigue. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med huvudsakligen kvalitativ design. Litteratursökningen utfördes med relevanta söktermer i databaserna PubMed och CINAHL. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Innehållet analyserades och sammanställdes med hjälp av en integrerad dataanalys.  Resultat  Resultatet visade att patienters upplevelser av cancerrelaterad fatigue hade flera aspekter som påverkade många delar av livet. Fyra huvudkategorier identifierades: Kroppsliga och psykiska begränsningar, Förlust av självständighet, Förändrade relationer och Att inte känna sig förstådd. Upplevelserna handlade om kroppsliga, emotionella och kognitiva nedsättningar. Nedsatt förmåga till daglig funktion, arbete och möjlighet att delta i sociala sammanhang skapade en känsla av förlorad självständighet. Detta påverkade både självbilden och relationen till närstående. Resultatet visade också att bristande kunskap hos patienterna, närstående och framför allt vårdpersonal förstärkte de negativa upplevelserna av cancerrelaterad fatigue. Slutsats Cancerrelaterad fatigue innebär en funktionsnedsättning inom många viktiga områden i livet och skapar både sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande hos personerna. Cancerrelaterad fatigue är ett tillstånd där patienter möts av oförståelse, framför allt från vårdpersonal. Vårdpersonal måste ha kunskap om cancerrelaterad fatigue och ett holistiskt förhållningssätt för att kunna ge god vård, ett gott bemötande och lindra lidande. / Background Cancer is a common disease and is expected to increase during the coming years. Cancer has both physical, psychological, social and existential consequences and also major consequences for family. Fatigue, often described as a subjective feeling of severe tiredness, can occur in many diseases. Cancer-related fatigue is common among cancer patients and can persist long after the treatment is completed. Cancer-related fatigue is underdiagnosed and there is a lack of knowledge in health care.  Aim The aim was to shed light on patients’ experiences of cancer-related fatigue.  Method A non-systematic literature review based on 15 scientific articles, with mainly qualitive designs. The literature search was performed using relevant search terms in the databases PubMed and CINAHL. The selected articles were quality-reviewed based on Sophiahemmet University´s assessment document for scientific classification and quality. The content was analyzed and compiled using integrated data analysis. Results The result showed that patients´ experiences of cancer-related fatigue had several aspects that affected many parts of life. Four main categories were identified: Physical and psychological limitations, Loss of independence, Changed relationships and Not feeling understood. The experiences were about physical, emotional and cognitive impairments. Reduced ability to function daily, at work and participate in social contexts created a feeling of lost independence. This affected self-image and relationships with family and friends. The result also showed that a lack of knowledge among patients, family and especially healthcare personnel reinforced the negative experiences of cancer-related fatigue.  Conclusions Cancer-related fatigue implies a disability in several important areas of life and creates both illness-suffering, life-suffering and healthcare-suffering among these persons. Cancer-related fatigue is a condition where patients are met with incomprehension, especially from healthcare professionals. Healthcare personnel need knowledge about cancer-related fatigue and a holistic approach to give good care, create good interpersonal relations and ease suffering.

Bakgrund: Pediatrisk kronisk smärta är ett ökande folkhälsoproblem och familjer där ungdomen lider av kronisk smärta ställs inför olika utmaningar att balansera vardagen och ungdomens smärta. Forskning visar på att föräldrarnas mående kan påverka ungdomarnas mående och hantering av smärtan och därför är det viktigt att studera föräldrarnas erfarenheter. Syfte: Att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ungdomar med kronisk icke-cancerrelaterad smärta. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på resultatet från åtta empiriska studier. Analysen utfördes enligt Fribergs (2022) femstegsmodell, där studiernas resultat delades upp i meningsenheter som sedan grupperades och skapade nya kategorier. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som döptes till ”Känslomässiga reaktioner”, ”Att kämpa för att få rätt vård”, samt ”Hantera en förändrad vardag”. Konklusion: Denna litteraturstudie visade att föräldrarna till ungdomar med kronisk icke-cancerrelaterad smärta bär på tunga känslor och försöker balansera vardagen och dess krav. Det är viktigt att sjuksköterskan tillämpar en familjefokuserad perspektiv på omvårdnaden av dessa familjer. En familjeinriktad intervention skulle vara önskvärd. Samtidigt är det av vikt att området fortsätter bli undersökt ur en vetenskaplig vinkel.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av cancer, vilket innebär att sjuksköterskor någongång under sin karriär kommer att stöta på patienter med cancer. Sjuksköterskor har en storroll gällande smärtlindring hos patienter med cancer, däremot beskrivs en bristande kunskapgällande detta hos sjuksköterskor. Genom att utföra en allmän litteraturöversikt baserat påvetenskapliga artiklar som beskriver grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av attsmärtlindra patienter med cancer inom hälso-och sjukvården kan det belysa eventuella hindereller svårigheter som i sin tur kan skapa förbättringar för den smärtlindring somsjuksköterskor ger. Syfte: Syftet var att belysa grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av att smärtlindrapatienter med cancer inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som baserats på åtta kvalitativa artiklaroch en artikel med mixad metod där det kvalitativa resultatet användes. Artiklarnakvalitetsgranskades enligt SBU:s bedömning av studier med kvalitativ forskningsmetodik ochanalysen genomfördes enligt Fribergs dataanalys. Resultat: De tre huvudkategorierna som presenteras är otillräcklig kunskap, svårt att göra rättoch utmaningar vid kommunikation. Dessa mynnar sedan ut i underkategorierna ett dåligtsjälvförtroende av att inte ha tillräcklig kunskap om smärtlindring av patienter med cancer, enovisshet om den tillämpade smärtlindringen är evidensbaserad, svårt att ge tillräckligsmärtlindring, rädsla att skapa ett opioidberoende hos patienten, utmaningar vidkommunikation mellan sjuksköterska och patient och utmaningar vid kommunikation mellanvårdpersonal. Slutsats: Otillräcklig kunskap, svårt att göra rätt och utmaningar vid kommunikation bidrartill att god smärtlindring med god kvalitet riskeras att utebli. Utbildning inom ämnet kanbidra till att minska hindren och öka möjligheterna för god och effektiv smärtlindring förpatienter med cancer.

Bakgrund: Cancer är ett av de folkhälsoproblem som drabbar många människor i hela världen. På lång sikt kommer en tredjedel av Sveriges befolkning ha fått en cancerdiagnos. Cancer kan orsaka smärta, särskilt i de avancerade stadierna. Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse spelar sjuksköterskans kunskap om smärta en viktig roll.  Bristande kunskap hos sjuksköterskan kan leda till att patientens smärta blir underbehandlad och ökar risken för att lidandet blir ännu större samt att upplevelsen av cancervården försämras Syfte: Syftet är att beskriva patienternas upplevelse av vård vid cancerrelaterad smärta Metod: En systematisk litteraturöversikt som bygger på tio granskade artiklar där artiklar med kvalitativa och mixade metoder använts. Valda artiklar analyserades utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ analys som bygger på fem steg  Resultat: Efter analys av datamaterialet identifierades tre teman: betydelsen av information och att dela kunskap, betydelsen av smärtlindring och alternativa behandlingsmetoder och betydelsen av närvaro, stöd och kontinuitet Sammanfattning: Sjuksköterskans kunskap är av stor betydelse när det gäller vård av personer med cancer. Sjuksköterskekunskaper relaterade till smärthanteringsstrategier har visat sig vara otillräckliga. Denna litteraturöversikt kan vara användbar för alla sjuksköterskor inom cancervården, eftersom den tar upp nödvändig kunskap som behövs i vården av personer med cancer / Background: Cancer is one of the public health diseases that afflict many people around the world. In the long run, three parts of Swedish population will be diagnosed with cancer. Cancer can cause pain, especially in the advanced stage. Pain is a subjective experience; therefore, the nurse's knowledge of pain plays an important role. Lack of knowledge among nurses can lead to patient pain being undertreated and increases risk of suffering among patients as well as giving them a bad experience of cancer health care Aim: The aim is to describe patients´ experiences of care related to cancer pain Method: A Systematic literature review based on ten reviewed articles where articles with a qualitative and mixed method were used. The selected articles were analyzed based on Friberg's description of qualitative analysis based on five steps Results: After analysis of data material, three themes were identified: the importance of information and sharing knowledge, the importance of pain relief and alternative treatment methods and the importance of presence, support, and continuity Conclusion: Nurse knowledge is of great importance when it comes to care for a person with cancer. Nursing skills related to pain management strategies have been found to be insufficient. This literature review can be useful to all nurses within cancer care because the article has addressed the needed knowledge in the care of person with cancer

Bakgrund  Fatigue är ett vanligt förekommande symtom hos patienter med cancer. Detta förekommer tidigt i sjukdomen och håller i sig genom hela behandlingen. Fatigue kan även kvarstå efter att behandlingen är avslutad. Det är vanligt att svårighetsgraden av fatigue ökar under cancerbehandlingen. Fatigue beskrivs ofta som den svåraste biverkningen av cancer och det som har störst negativa påverkan på patienternas liv. Det finns stora kunskapsluckor om fatigue och behandlingen av den hos sjukvårdspersonal i dagsläget.  Syfte  Syftet var att beskriva omvårdnadsinterventioner som minskar patienternas känsla av cancerrelaterad fatigue.  Metod  Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 15 vetenskapliga artiklar som är inhämtade från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har genomgått en systematisk urvalsprocess och kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmet Högskola bedömningsinstrument. Därefter har författarna utfört en integrerad analys där olika kategorier identifierades ur de valda artiklarnas resultat  Resultat  Två huvudkategorier och fyra under kategorier identifierades. Resultatet belyser fyra olika interventioner som har visats sig ha en positiv effekt på cancerrelaterad fatigue. Intervention i form av egenvårdsutbildningar där flera professioner hjälpte patienterna med olika egenvårdsåtgärder visade sig ha en bra effekt på cancerrelaterad fatigue. I resultatet framkom även att kost och diet kan ha en påverkan på cancerrelaterad fatigue. Då ett större eller ökat intag av vissa livsmedelsgrupper resulterade i mindre cancerrelaterad fatigue. Träning, där studierna om träning visade att personer som generellt var mer fysisk aktiva uppgav lägre nivåer av cancerrelaterad fatigue jämfört med personer som inte var lika fysisk aktiva. Massage, som när det utfärdades i samband med cytostatikabehandling sågs minska patienternas upplevelse av cancerrelaterad fatigue.  Slutsats  Resultatet visar att multimodala egenvårdutbildningar, kost, träning och massage har en mätbar effekt på cancerrelaterad fatigue. Studien visar att olika typer av interventioner har en god effekt på både kort och långt sikt vid cancerrelaterad fatigue. Fot- och ryggmassage har en omedelbar effekt i samband med utförande under cytostatikabehandling. Medan multimodala egenvårdutbildningar, kost och träning ger mer långsiktigt effekt på känslan av fatigue. / Background  Fatigue is a common symptom in patients with cancer. This occurs early in the disease and persists throughout the treatment. Fatigue may also persist after treatment is completed. It is common for the severity of fatigue to increase during cancer treatment. Fatigue is often described as the most severe side effect of cancer and the one that has the greatest negative impact on patients' lives. There are large gaps in knowledge about fatigue and its treatment among healthcare professionals at present.  Aim  The aim was to describe nursing interventions that reduce patients’ feelings of cancer-related fatigue.  Method  This non-systematic literature review is based on 15 scientific articles obtained from the databases PubMed and CINAHL. The articles have undergone a systematic selection process and been quality reviewed with the help of Sophiahemmet University assessment instruments. Subsequently, the authors have performed an integrated analysis.  Results  Two main categories and four subcategories were identified. The result highlights four different interventions that have been shown to have a positive effect on cancer-related fatigue. Intervention in the form of self-care training where several professions helped patients with various self-care measures turned out to have a good effect on cancer-related fatigue. The results also showed that diet influences cancer related fatigue. A larger or increased intake of certain food groups resulted in less cancer-related fatigue. Exercise, in which the studies on exercise showed that people who were generally more physically active reported lower levels of cancer-related fatigue compared to people who were not as physically active. Massage, which when issued in conjunction with chemotherapy treatment, was seen to reduce patients' experience of cancer-related fatigue.  Conclusions  The results show that exercise, diet, massage and multimodal self-care education have a measurable effect on cancer-related fatigue. The study shows that different types of interventions have a good effect in both the short and long term in cancer-related fatigue. Where foot and back massage has an immediate effect in connection with execution during cytostatic treatment. While exercise, diet and multimodal self-care education provide more long-term effects.