Syftet med den här studien var att undersöka hur affärsmodeller beskrivs och används hos ett urval av småföretag inom byggbranschen i Nyköping. Studien ämnade även att identifiera likheter och skillnader i hur företagschefer inom byggbranschen formulerar konceptet affärsmodell. I studien tillämpades en surveyundersökning som forskningsdesign där datainsamlingen skedde i form av elektroniska enkäter och offentlig företagsinformation. Analysen av det insamlade datamaterialet genomfördes i form av en tematisk analys av primär- och sekundärmaterial.  De likheter som identifierades var att företagen formulerade sina svar konsekvent genom byggstenarna kundsegment, distributionskanaler och kundrelationer. Det var samma företag som redogjorde ingående för ovannämnda byggstenar och de resterande företagen formulerade byggstenarna delvis. Studiens resultat ansågs styrka tidigare forskning som menar att utbildning kan ha en positiv inverkan på hur chefer formulerar affärsmodellskonceptet. Gällande faktorn arbetslivserfarenhet kunde inte dess positiva inverkan konfirmeras i den här studien. Vidare använde inget av studiens företag konceptet affärsmodell i sitt dagliga arbete. Företagscheferna i den här studien ansågs vara insatta i sin verksamhet. Men den praktiska företagskulturen och logiken inom byggföretagen kunde medföra att formuleringen av affärsmodellskonceptet skiljde sig mot hur konceptet presenterades ur ett teoretiskt perspektiv. Följaktligen betonade studien vikten av användandet av affärsmodeller som ett teoretiskt hjälpmedel i byggbranschen. / The purpose of this study was to examine how business models are described and used among a selection of small companies within the construction industry in Nyköping. The study also aimed to identify similarities and differences in how company managers in the construction industry formulate the concept business model. The study applied a survey research design where data collection was in the form of electronic surveys and public company information. Analysis of the collected data material was carried out through thematic analysis of primary and secondary data.  The similarities identified were that companies consistently formulated their responses through the building blocks of customer segments, distribution channels and customer relationships. It was the same company that described the above-mentioned building blocks in detail and the remaining companies partially formulated the building blocks. The study's results were considered to strengthen previous research which presents that education could have a positive impact on how managers formulate the business model concept. The positive impact of the factor work experience cannot be confirmed in this study. Furthermore, none of the study companies used the concept business model in their daily work. The company managers in this study were considered to be familiar with their businesses. But the practical corporate culture and logic within the construction companies could mean that the formulation of the business model concept differs from how the concept is presented from a theoretical perspective. Accordingly, the study emphasized the importance of using business models as a theoretical tool in the construction industry.

Idag talar forskare om en utveckling av digitaliseringen där allt är uppkopplat via ”Internet of Things” (IoT), eller på svenska ”Sakernas Internet”, som innebär att produkter förses med sensorer och inbyggda system. Dessa kan sedan kopplas upp mot Internet så att de olika produkterna kan kommunicera med sin omgivning. Även om forskare är oense om när detta nya paradigm kommer bryta ut, är de överens om att ett användande av IoT på rätt sätt medför fördelar då IoT optimerar och effektiviserar arbetsprocesser i företags värdekedjor. Vidare menar forskare att framgång inte längre är en fråga om teknologi, utan istället en fråga om transformationen hos företag samt vilka affärsmodeller som kan ta till vara på och skapa lönsamhet av denna utveckling. Tidigare forskning om affärsmodeller har fokuserat på innehållsmässiga aspekter i affärsmodellen och kommit fram med konceptuella modeller. En väletablerad sådan är canvas-modellen. Hur canvas-modellen kan användas i praktiken är däremot mindre utforskat. Syftet med denna uppsats har således varit att undersöka hur canvas-modellen fungerar i praktiken genom att utföra en fallstudie på Veolia Nordics nutida affärsmodell samt framtida visioner med hänsyn till Internet of Things (IoT). Uppsatsens undersökning visar att implementeringen av canvas-modellen på Veolias affärsmodell har begränsningar. I dagens ständigt föränderliga och konkurrensutsatta affärsmiljö krävs det att företag söker nya möjligheter samt utvärderar dessa mot affärssammanhang för att hitta en optimal passform. Detta innebär att företag, såsom Veolia, bör se affärsmodellen som en process som kräver progressiva förbättringar, snarare än en statisk bild över nutida data. Vidare anses canvas- modellen vara lämpligare att använda av företag som arbetar med produkter, snarare än tjänster. För att använda modellen som ett verktyg för strategiska beslut i ett företag som Veolia, är det lämpligt att den utvidgas till att karaktärisera fler byggstenar ur ett transformativt perspektiv. I utvecklingen av IoT skulle modellen exempelvis kunna anpassas utefter de särdrag inom paradigmet som forskare nämner i form av säkerhetsåtgärder och ansvarsfrågor då dessa är väsentliga att reflektera över vid beslutsfattande av strategiska initiativ. Sammanfattningsvis har studien visat vikten och nyttan av affärsmodeller samt behovet av att anpassa dessa till externa händelser såsom det nya paradigmet IoT. / Many researchers are currently discussing a development of the digitalization, where everything is connected via Internet of Things (IoT), implying that products are equipped with sensors and embedded systems. These sensors can be connected to Internet in order to communicate with their environment. Although researchers disagree on when this new paradigm will happen, they agree that the usage of IoT entails advantages for companies’ value chains, as it optimizes work processes. Furthermore, researchers argues that success not longer is a question of technology, but rather a question of the transformation of companies, and which business models that could take advantage and generate profit from this development. Previous studies regarding business models are focused on substance of the business model, which have resulted in conceptual models. One well-established model is the canvas-model. The usage of the canvas-model in practice is however less explored. The purpose of this study was thus to examine how the canvas-model works in practice by conducting a case study on the contemporary business model of Veolia Nordic. Future visions with respect to IoT have also been examined. The result of the study implies that the canvas-model is inadequate when implementing it on the business model of Veolia. The business environment is constantly changing and competitive, and businesses need to find innovative possibilities and evaluate them against the business context in order to find optimal solutions. This entails that companies, such as Veolia, should look at the business model as a process that requires progressive improvement, rather than a static image of contemporary data. Furthermore, the canvas- model is considered to be better suited for companies focusing on products, rather than services. To use the model as a tool for strategic decisions in a company like Veolia, it is appropriate that the canvas-model is extended to characterize more building blocks from a transformative perspective. When looking at the development of IoT, the model could be further adapted along the specificities within the paradigm, for example along the terms of security and liability issues, as these are important to consider when making decisions about strategic initiatives. This study has shown the importance of business models and the need to adapt these to external occurrences, such as the new paradigm IoT.