Research conducted by Tech Pro (2014) indicated that the Bring Your Own Device (BYOD) concept is gaining momentum with 74% of organizations already having some BYOD program or planning to implement one. While BYOD offers several benefits, it also presents challenges that concern information technology leaders and information security managers. This correlational study used the systems theory framework to examine the relationship between information security managers' intentions, perceptions of security, and compliance regarding BYOD implementation. Participants of the study consisted of information security managers in the eastern United States who had obtained the Certified Information Systems Manager certification. Data was collected from 94 information security managers through a survey instrument. The survey instrument integrated three other instruments with proven reliability developed by other researchers. Data was analyzed using a multiple regression analysis to test for a relationship between the variables of the study (security, compliance, and intent to implement BYOD). The multiple regression conducted in this study was insignificant indicating a relationship did not exist between the study's variables (F(2, 86) = 0.33, p = .718, R2 = .00). A significant negative relationship was found between security and compliance indicating a weakly negative correlation (r = -.26, p = .016). Using the results from the study, information technology leaders may be able to develop strategies from which to implement BYOD successfully. Implications for social change include increased knowledge of securing personal devices for employees and consumers in general and reduction in costs associated with security and data breaches.

Mikroföretag vänder sig ofta till banken vid kreditbehov på grund av begränsade möjligheter till extern kapitalförsörjning. Dock har kreditgivningen till mikroföretag visat sig vara riskfylld. Kredithandläggare behöver säkerställa företagets återbetalningsförmåga vilket sällan är en enkel uppgift eftersom banken många gånger har mindre detaljerad information om verksamheten än vad företaget har. Denna utmaning kan underlättas genom extern konsultation i form av revisorns granskning eller redovisningskonsultens upprättande av kvalitetstämplad finansiell information, vilket får kredithandläggare att känna sig tryggare i kreditbedömningen. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse om kvalitetsstämpelns betydelse för kredithandläggare vid kreditgivning till mikroföretag. Betydelsen av denna information har visat sig vara relativt outforskad ur en svensk kontext. Genom en kvalitativ studie baserad på̊ besöksintervjuer hos kredithandläggare från svenska affärs- och sparbanker besvarades studiens problemformulering: Vilken betydelse har kvalitetstämplad årsredovisning/bokslut för att finansiering skall kunna beviljas till mikroföretag från banker och vilken påverkan har sådan information på låneräntan? Studien visar att kredithandläggare i svenska banker värderar revisorns kvalitetsstämpel högre än kvalitetsstämpeln som redovisningskonsulten genererar. Däremot saknar kvalitetstämplad information många gånger betydelse vid beviljandet av krediter till mikroföretag. En förklaring till detta är att kreditgivningsprocessen är mer förtroenderelaterad och det är oftast först när osäkerhet uppstår vid investeringskrediter, avvikande resultatutveckling eller osäkra balansposter som kvalitetsstämpeln ökar i värde och extern granskning av revisor kan inkrävas. En annan slutsats är att låneräntan inte påverkas av kvalitetstämplad information, utan det är främst företagets riskklass och säkerhetsbild som kan påverka räntesatsen. / <p>Betyg VG</p>