<p>In April 2008 an official report, SOU (2008:32), was presented. In that report it was suggested</p><p>that the statutory audit for approximately 96 % of the Swedish companies was to be abolished.</p><p>The report suggests that the new regulations should apply to all limited companies that</p><p>are below two of three limits that have been suggested: a) a balance-sheet total of 41,5 million</p><p>SEK; b) a net turnover of 83 million SEK or; c) less than 50 employees. The regulations are</p><p>suggested to come into force July 1, 2010. According to the Swedish laws that regulate the</p><p>limited companies, Aktiebolagslagen 10:11, should all limited companies regardless of size</p><p>have an chartered accountant or otherwise approved. The purpose of the audit is to create a</p><p>trust towards the figures that the company shows and also to act as an assurance towards third</p><p>parties (Collis, 2003; Strenger et al, 2008). Commercial banks are one of the parties that use</p><p>the audited material in connection with granting of credits to small limited companies. The</p><p>aim of our study has been to describe and analyze the commercial bank's credit granting, and</p><p>to make a survey of what may happen with the process of credit granting and the credit</p><p>granting as such in case of an abolishment of the statutory audit. To do this we used a</p><p>qualitative research. We as researches have aimed to discuss the credit granting process and a</p><p>possible abolishment with the credit granters that are involved in the process. The study has</p><p>shown that commercial banks always use audited material in the credit granting process. The</p><p>commercial banks have a positive attitude towards the audited material and regard it as a</p><p>guarantee of quality. The study has shown that the commercial banks will not change how the</p><p>credit granting process is carried through in comparison of today. But the possibility of effects</p><p>upon credit prizing and upon choices of securities are not ruled out by the commercial banks.</p>

In April 2008 an official report, SOU (2008:32), was presented. In that report it was suggested that the statutory audit for approximately 96 % of the Swedish companies was to be abolished. The report suggests that the new regulations should apply to all limited companies that are below two of three limits that have been suggested: a) a balance-sheet total of 41,5 million SEK; b) a net turnover of 83 million SEK or; c) less than 50 employees. The regulations are suggested to come into force July 1, 2010. According to the Swedish laws that regulate the limited companies, Aktiebolagslagen 10:11, should all limited companies regardless of size have an chartered accountant or otherwise approved. The purpose of the audit is to create a trust towards the figures that the company shows and also to act as an assurance towards third parties (Collis, 2003; Strenger et al, 2008). Commercial banks are one of the parties that use the audited material in connection with granting of credits to small limited companies. The aim of our study has been to describe and analyze the commercial bank's credit granting, and to make a survey of what may happen with the process of credit granting and the credit granting as such in case of an abolishment of the statutory audit. To do this we used a qualitative research. We as researches have aimed to discuss the credit granting process and a possible abolishment with the credit granters that are involved in the process. The study has shown that commercial banks always use audited material in the credit granting process. The commercial banks have a positive attitude towards the audited material and regard it as a guarantee of quality. The study has shown that the commercial banks will not change how the credit granting process is carried through in comparison of today. But the possibility of effects upon credit prizing and upon choices of securities are not ruled out by the commercial banks.

The borrowers in the mortgage market consist of both households and companies. Themain source for financing a property weather it is a private property or a real estateproperty is a mortgage. When granting a mortgage the bank incurs a risk. It is importantfor banks to minimise the risk since an unstable market can affect not only the bank andits customers but society as a whole. This thesis concerns the credit granting processand the difference in credit granting for households and companies and if there is aneed of a difference between the processes.The research method used for this report is a deductive approach with qualitativeresearch performed through in-depth, face-to-face interviews. As the number of banksin question is small we have used a case study approach which is suitable as focus lies onthe processes rather than the outcome of credit granting.The assessment of creditworthiness and repayment ability is the most important factorsof the credit granting processes for both parts of the market. There are differencesbetween the credit granting processes between the different parts of the market. Whenassessing the creditworthiness and repayment ability of a company there are moreparameters to evaluate. The mortgage amount for a real estate is greater than the one ofa private property and the private part of the market is regulated to a greater extent. Thefocus on the private part of the market is consumer protection and on the corporatepart the banks credit risk. Differences between the processes are needed for the bank tobe able to assess the creditworthiness and repayment ability for both households andcompanies in debt to decrease their credit risk. / Låntagarna på bostadsfinansieringsmarknaden består av både privatpersoner ochföretag. Bostäder finansieras oftast av banker oavsett om det är ett privat bostadsköpeller ett fastighetsköp. När banker beviljar ett lån utsätts de för en risk. Det är viktigt förbankerna att minimera kreditrisker eftersom en ostabil marknad kan påverka inte barabanken och dess kunder utan även samhället. Denna kandidatuppsats handlar omkreditgivningsprocessen och dess skillnader mellan privatpersoner och företag och omdet behövs en skillnad.Forskningsmetoden vi använt oss är en deduktiv ansats, men kvalitativa undersökningargjorda genom djupgående, personliga intervjuer. Eftersom det enbart var ett fåtal bankermed i underökningen valde vi att använda oss av en fallstudie, det var passande då fokusligger på kreditgivningsprocessen och inte utkomsten av densamma.Bedömningen av en kunds kreditvärdighet och återbetalningsförmåga är grunden förkreditgivningsprocessen för båda delarna av marknaden. Det finns skillnader mellankreditgivningsprocessen mellan privatpersoner och företag. När kreditvärdigheten ochåterbetalningsförmågan bedöms för ett företag är det fler parametrar som måstebedömas. Ett fastighetslån uppgår ofta till ett högre värde än ett bostadslån ochprivatsidan är till en större del styrd av lagar. Fokuset på privatsidan ligger påkonsumentskydd medans företagssidan är mer inriktad på bankens minimering avkreditrisk. Skillnaderna i processerna är nödvändiga på grund utav att banken måstekunna bedöma kreditvärdigheten och återbetalningsförmågan ordentligt för attminimera sin kreditrisk.

Revisionsplikten för mindre företag i Sverige avskaffades år 2010 och efter reformen har mindre företag möjlighet att välja själva om de ska anlita revisor eller inte. När företag väljer bort revision påverkas dess intressenter genom att tillförlitligheten i den finansiella informationen minskar. Genom ett kvalitativt angreppssätt syftar denna studie till att undersöka hur bankers och leverantörers kreditbedömningar har påverkats när företag väljer bort revisorn. I studien har vi intervjuat tre mindre banker och två större banker inom Värmland för att få en djupare förståelse för vad de anser om revisionspliktens avskaffande och hur deras kreditbedömningar har påverkats. I urvalet finns också leverantörer och upplysningscentraler som har kontaktats via telefon eller mejl. Resultatet tyder på att det finns en marginell påverkan på bankernas kreditbedömningar av företag som har valt bort revisorn genom mer kontroll och analys, men överlag så är respondenterna positiva till avskaffandet. Leverantörerna nämner att de använder sig av upplysningscentraler vid kreditbedömningar och i upplysningscentralernas upplysningar finns det angivet om företagen har revisor eller inte, men det verkar som att det är upp till leverantörerna själva att avgöra betydelsen av detta. / The mandatory audit for smaller enterprises in Sweden was abolished in year 2010 and after the transition to voluntary audit, smaller enterprises now have the opportunity to choose whether to utilize an auditor or not. When enterprises choose to opt out of audit their stakeholders get affected by that the reliability of the financial information decreases. Through a qualitative approach, the intention of this study is to examine how banks’ and suppliers’ credit assessments have been affected when enterprises opt out of audit. In this study, we have interviewed three smaller banks and two bigger banks in Värmland to gain a deeper understanding of what they think of the abolition of mandatory audit and how their credit assessments have been affected. In the sample, we have also contacted suppliers and credit bureaus by telephone or mail. The results show that there is a marginal effect on the banks’ credit assessments on enterprises that have opted out of audit by more control and analysis, but in overall the respondents are positive to the abolition. The suppliers mention that they use credit bureaus for their credit assessments and in the credit bureaus’ information it’s specified if the enterprises are audited or not but it seems like it’s up to the suppliers to choose the significance of the information.

Mikroföretag vänder sig ofta till banken vid kreditbehov på grund av begränsade möjligheter till extern kapitalförsörjning. Dock har kreditgivningen till mikroföretag visat sig vara riskfylld. Kredithandläggare behöver säkerställa företagets återbetalningsförmåga vilket sällan är en enkel uppgift eftersom banken många gånger har mindre detaljerad information om verksamheten än vad företaget har. Denna utmaning kan underlättas genom extern konsultation i form av revisorns granskning eller redovisningskonsultens upprättande av kvalitetstämplad finansiell information, vilket får kredithandläggare att känna sig tryggare i kreditbedömningen. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse om kvalitetsstämpelns betydelse för kredithandläggare vid kreditgivning till mikroföretag. Betydelsen av denna information har visat sig vara relativt outforskad ur en svensk kontext. Genom en kvalitativ studie baserad på̊ besöksintervjuer hos kredithandläggare från svenska affärs- och sparbanker besvarades studiens problemformulering: Vilken betydelse har kvalitetstämplad årsredovisning/bokslut för att finansiering skall kunna beviljas till mikroföretag från banker och vilken påverkan har sådan information på låneräntan? Studien visar att kredithandläggare i svenska banker värderar revisorns kvalitetsstämpel högre än kvalitetsstämpeln som redovisningskonsulten genererar. Däremot saknar kvalitetstämplad information många gånger betydelse vid beviljandet av krediter till mikroföretag. En förklaring till detta är att kreditgivningsprocessen är mer förtroenderelaterad och det är oftast först när osäkerhet uppstår vid investeringskrediter, avvikande resultatutveckling eller osäkra balansposter som kvalitetsstämpeln ökar i värde och extern granskning av revisor kan inkrävas. En annan slutsats är att låneräntan inte påverkas av kvalitetstämplad information, utan det är främst företagets riskklass och säkerhetsbild som kan påverka räntesatsen. / <p>Betyg VG</p>