Thesis (MA (Information Science))--Stellenbosch University, 2008. / Information systems have become a standard and essential feature of contemporary organisations as they are applied to enable the management of information as an organisational asset in the unstable business world of the knowledge economy. The academic field, though extremely young, is a dynamic permutation of various professional domains and scientific research areas, making information systems a complex and often confusing subject. Traditional information systems development methodologies, like the Systems Development Life Cycle, approach systems development with a teleological paradigm. This implies that information systems should be developed to adhere to a certain set of predefined system requirements. Although organisations have widely accepted this paradigm, some experts argue that it is insufficient when organisations are subject to frequent change as a result of turbulent business sectors. They suggest that information systems will operate in a changing context that will render any predefined set of system requirements futile. In contrast to the teleological paradigm, these experts proclaim the ateleological paradigm as a more suitable approach to information systems development in organisations that require the inherent ability to adapt to a changing environment. The ateleological paradigm approaches an information system as a living system that should have the ability to adapt continuously to emerging or changing system requirements. Instead of being driven by system requirements that were fixed at a specific point in time, these information systems are developed over time continuum to ensure that the system remains relevant with the changing context in which it operates. Tailorable Information Systems (TIS) is an information systems development approach that embodies the ateleological paradigm. As a central principle, TIS operates around the notion that information systems development should be done by the end-users of the system as opposed to the traditional system analysts and developers. By empowering the end-users of an information system with adequate technology and relying on their technical sophistication, organisations can implement truly flexible systems that are particularly responsive to contextual changes. In the light of the ateleological paradigm, this thesis critically evaluates traditional information systems development approaches and compares these two approaches that support the notion of an information system as a living system.

Brist på information, och otydligt kommunicerade krav är vanligt i IT-projekt, särskilt vid handover-processen, där designen överlämnas till utvecklare för implementation. User Experience (UX), eller användarupplevelse, syftar till att skapa en positiv interaktion och känsla av en produkt för användaren. Enligt företaget CGI infinner sig problem och om-arbete när UX-kompetens utesluts eller brister, vilket är vanligare när designen kommer från extern aktör kontra internt (in-house). I studien identifieras effekten på utvecklingsprocessen när handover och kommunikation får ta plats, samt effekten av sena ändringar. Detta i syfte att påvisa värdet av robusta underlag och tidig UX-involvering in-house. Problem och förbättringsförslag identifieras i syfte att stärka framtida projekt. Insamling av data sker genom metodisk triangulering. Genom två implementeringar av CGI:s interna verktyg och webblösning CGIMoving – En med ett lågdetaljerat designunderlag, och en med handover och kommunikation med UX-designer. Data från implementeringens mätpunkter, dagboksanteckningar och kommunikationslogg samlas in. För att bredda perspektivet, genomfördes en fristående fokusgruppsdiskussion med praktiker med olika erfarenhet. Resultatet analyserades genom tematisk analys, och den kvalitativa och kvantitativa data analyserades och jämfördes mot tidigare litteratur. Studien visar att problem och konsekvenser i överföringen av design till kod, berör både in-house och extern aktör, men försvåras när leverantören är extern, då olika grad av kommunikation, UX- och webbkompetens förekommer. En robust handover och kommunikation mellan UX-designer och utvecklare effektiviserar utvecklingsprocessen genom att mildra identifierade problem, minskar resursåtgång och ökar slutproduktens kvalitet. Sena designändringar på befintlig lösning får negativa effekter och ökar resursåtgången med avseende på utvecklingstid och externa förtydliganden, samt påverkar den övergripande kodstrukturen, och orsakar frustration och ökade kostnader. Att prioritera UX in-house kan ha en hög initial kostnad, men effektiviserar utvecklingsprocessen och lämnar högre kvalité av slutprodukten, eftersom kommunikation och nära samarbete naturligt infinner sig. För optimering föreslås tidig involvering av mångsidiga roller och kompetens, diskussioner om tekniken, och skriftliga beskrivningar av komponenter. Främst föreslås en produktutvecklande kommunikation, där lösningen och design kan anpassas direkt – i likhet med co-creation. Viss kod- och webbkunskap hos UX-designern kan underlätta exporteringen av design-komponenter till kod, och förslag om att tidigt specificera variabler redan i designunderlaget anges. Framställning av ett ramverk rekommenderas, för att säkerställa ett gemensamt tillvägagångssätt för skapandet och användandet av designunderlag och designsystem.