1 |
”Mina medarbetare ska känna att vi knackar inte sten vi bygger pyramider” : En kvalitativ studie om medarbetarengagemang från ett chefsperspektiv. / “My employees should feel that we don’t chisel stones we build pyramids” : A qualitative study on employee engagement from a manager perspective.Norell, Amanda, Pålsson, Märta January 2020 (has links)
Bakgrund och syfte: De som har en betydande inverkan på hur arbetet kring medarbetarengagemang bedrivs är cheferna. Studiens syfte var därför att undersöka hur chefer inom organisation X arbetar för att öka medarbetarnas engagemang. Författarna ville också förstå chefernas skäl till att arbeta med detta och vilka organisatoriska förutsättningar de får för att utföra arbetet. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsdesign. Resultat: Förstå medarbetarnas behov och låta dem påverka sitt arbete är betydande faktorer för medarbetarnas engagemang. Därför är det viktigt att kommunicera på ett öppet och trasperent sätt. Chefernas förutsättningar att öka medarbetarnas engagemang bygger på deras frihet att utforma arbetet som de själva vill. Slutsatser: Chefernas arbete liknar till stor del de arbetssätt som tidigare forskning rekommenderar. Organisation X uppfattas ha en avsaknad av tydliga riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas. Samtidigt uppskattar cheferna sin handlingsfrihet. Vidare kan det vara fördelaktigt om organisation X implementerar det pågående kulturarbetet på hela organisationen.
|
2 |
Ledarskapets anpassning vid hybridarbete : En kvalitativ studie om ledarskap vid kombinerat arbete på plats och distans ur ett chefsperspektivMatzewska, Lina, Sagerström, Ellen, Nilsson, Elisabeth January 2022 (has links)
Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE74E, Ekonomihögskolan Linnéuniversitetet i Kalmar, VT 2022. Författare: Elisabeth Nilsson, Ellen Sagerström & Lina Matzewska Handledare: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitel: Ledarskapets anpassning vid hybridarbete - En kvalitativ studie om ledarskap vid kombinerat arbete på plats och distans ur ett chefsperspektiv Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur chefer anpassar sitt ledarskap vid ett kombinerat arbete på plats och distans, ett så kallat hybridarbete. Samt vilka förutsättningar som kan göra anpassningen framgångsrik. Metod: En studie som beskriver ledarskapets anpassning ur ett chefsperspektiv genomförd med en induktiv forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer där nio chefer från sex organisationer har varit delaktiga. Slutsats: Studien har visat att chefer anpassar sitt ledarskap vid hybridarbete genom: ledarskap under ökad frihet & ett större förtroende, ett mer observerande ledarskap, tydligare mål, visioner & förväntningar, en ökad tillgänglighet, ett öppnare sinne till förändring samt upprätthållning av relationen mellan chef och medarbetare. Följt av förutsättningar som kan göra anpassningen framgångsrik: fungerande teknologi, digitala arbetsverktyg, ett lättillgängligt informationsforum, en allt mer planerad kommunikation och att integrera virtuellt för att upprätthålla relationen mellan chef och medarbetare. Nyckelord: ledarskap, anpassningar, förutsättningar, hybridarbete, chefsperspektiv. / Abstract Bachelor Thesis Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE74E, School of Economics Linnaeus University in Kalmar, Spring 2022. Authors: Elisabeth Nilsson, Ellen Sagerström & Lina Matzewska Advisor: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitle: Leadership's adaptation at hybrid work - A qualitative study on leadership in combined work at physical workplace and remotely from a managerial perspective Purpose: The aim of the thesis is to describe and explain how managers adapt their leadership in a combined work at physical workplace and remotely, a hybrid work. As well as which conditions that can make the adaptation successful. Method: A study describing the adaptation of leadership from a managerial perspective conducted with an inductive research approach. The data collection has been done through a qualitative research strategy with semi-structured interviews in which nine managers from six organizations have participated. Conclusion: The study has shown that managers adapt their leadership in hybrid work through: leadership under increased freedom & major trust, more observant leadership, clearer goals, visions & expectations, increased availability, open minded for change and maintaining the relationship between manager and employee. Followed by conditions that can make the adaptation successful which are: functional technology, digital work tools, an easily accessible information forum, an increasingly planned communication and to integrate virtually for the purpose of maintaining the relationship between manager and employee. Keywords: leadership, adaptations, conditions, hybrid work, managerial perspective.
|
3 |
Psykisk hälsa på arbetsplatsen - en kvalitativ studie om förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete ur ett chefsperspektivAntonsson, Josefin, Lind, Theresia January 2017 (has links)
Sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa ökar i Sverige och är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö anpassade till dagens arbetsliv med syftet att främja en god arbetsmiljö samt hälsa infördes 2016. Med anledning av den rådande situationen har syftet med föreliggande studie varit att undersöka chefers syn på en hälsofrämjande arbetsplats samt vilka förutsättningar som kan tänkas främja den psykiska hälsan inom en organisation ur ett chefsperspektiv. Frågeställningarna som utreds i studien är; Hur kan chefer arbeta för att främja den psykiska hälsan hos sig själva och sina medarbetare på arbetsplatsen? På vilket sätt kan samarbete och relationer ha betydelse för chefer och medarbetares psykiska hälsa? Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med chefer inom olika organisationer i Sverige. Vid analysen har olika teoretiska utgångspunkter använts. Dessa är; KASAM, där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet brukats samt socialt kapital, där begreppen social tillit, nätverk och ömsesidighet inkluderats samt Social Cognitive Career Theory där självuppfattning och självförmåga är nyckelbegrepp. Analysen visar att motivation, medvetenhet samt individers självuppfattning har stor betydelse för den psykiska hälsan. Att medarbetare och chefer har ett helhetsperspektiv av organisationen gällande samspel, socialt nätverk och öppenhet har också betydelse för deras välmående. Analysen visar även att de olika delarna är beroende av varandra och hänger samman. Individer med självuppfattning och ett socialt nätverk kan öka förståelsen för sin omgivning samtidigt som denne finner de resurser som krävs för att utföra sitt arbete. Genom öppenhet förbättras arbetsklimatet och en medvetenhet gentemot sig själv och sin omgivning utvecklas. Det framgår att de individer som har förståelse sig själva, sina chefer samt kollegor är de som ser en mening med sitt arbete. Dessa individer är också de som är mest motiverade och engagerade vilket visar sig kan bidra till psykisk hälsa. / Sick leave due to mental illness increases in Sweden and is the most common cause of sick leave. Regulations on organizational and social work environment adapted to today's working life with the aim of promoting a good working environment and health were introduced in 2016. In view of the current situation, the purpose of the present study has been to investigate managers' views on a health-promoting workplace as well as the conditions that may promote mental health within an organization from a managerial perspective. The questions studied in the study are: How can managers work to promote the mental health of themselves and their employees in the workplace? In what way can cooperation and relationships be of importance to the mental health of managers and employees? The study is based on six qualitative interviews with managers in different organizations in Sweden. Previous research shows that the management role is important partly for the organization's overall, but above all for the employees' motivation, interaction and well-being. Driving power and commitment from the entire organization is another prerequisite. The theoretical assumptions used in the analysis are KASAM, where concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness have been considered and also social capital, where the concepts of social trust, networking and reciprocity are included and Social Cognitive Career Theory where self-perception and self-esteem are key concepts. The analysis shows that motivation, awareness and the self-perception of individuals are of great importance to mental health. That employees and managers have got the overall perspective of the organization regarding interaction, social networking and openness is also important for their well-being.
|
4 |
Work Life Balance ur ett chefsperspektiv : En kvalitativ fallstudie om chefers upplevelser om Work Life Balance i en kontext av Covid-19. / Work Life Balance through a manager-perspective : A qualitative case-study about managers Work Life Balance in the context of Covid-19.Nilsson Aspengren, David, Herrström, Hilding January 2021 (has links)
Bakgrund: Ett allt mer gränslöst arbetsliv breder ut sig över flera branscher på svensk arbetsmarknad. Organisationers flexibilitetsformer och flexibla arbetsätt, skapar nya utmaningar för en pressad organisatorisk nyckelgrupp, cheferna. Under hög arbetsbelastning och stress, kan cheferna vara i behov av Work Life Balance för att uppräthålla god hälsa och fortsatt produktivitet samt få ett HR-stöd för att hantera arbetslivet. I en kontext av Covid-19, har det gränslösa arbetslivet accelerarat och skapar den nuvarande kontexten där kunskapen om chefers Work Life Balance behöver bli mer omfattande i Sverige. Syfte: Tiilsammans med induktivt och tolkande perspektiv, beskriva hur chefer upplever Work Life Balance i en kontext av Covid-19. Metod: Studien har bedrivits med en induktiv ansats där empirin och inte toerin, ligger till grund för studien. Iklädda endast våra förkunskaper under vår tid på HR-programmet, har studien genomförts i en ingående fallstudie med nio chefer som genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer åskådliggjort varierande upplevelser av chefer Work Life Balance. Slutsatser: Utifrån studiens syfte, påvisar vi att merparten av cheferna i studien, upplever en god Work Life Balance utifrån varje chefs egen verklighet som genomsyras av unika individualiteter. Därutöver, har vi brutit ner faktorer som påverkar chefers av Work Life Balance genom en individuell och organisatorisk kontext samt påvisat att HR inte är en primär källa av stöd för chefers Work Life Balance och slutligen, identifierat hur chefer hanterar Work Life Balance. Överlag har Covid-19 inte haft en större inverkan på cheferna i vår studie. Vidare, kan vi konstatera att cheferna har genom sina erfaranheter och egen medvetenhet, personfierat sin egen Work Life Balance genom exempelvis brist på stöd av HR-avdelningarna och således hittat andra vägar för att skapa Work Life Balance. / Background: An increasingly more bounderless type of work-life are expanding over multiple industries on the Swedish labour-market. New organization-forms of flexibility and new ways of structuring work, creates new challenges for a pressured key organizational group, the managers. With high workload and stress, managers may be in the need of Work Life Balance to maintain good health and continued productivity as wells as HR support to manage their work-life. In the context of Covid-19, the bounderless work-life accelerates and creates the current context where the knowledge about manager´s Work Life Balance needs to be more extensive in Sweden. Purpose: Combined with an inductive and interpretative perspective, describe how managers experiences Work Life Balance in a context of Covid-19. Method: This study has been conductecwith an inductive approach where the empirical and not the theoretical, is the basis for this study. Dressed in only our prior knowledge during our time on the HR-program, the study was conductted in a case-study with nine manager´s who thorugh qualitative sem-structured interviews illustrates varying experiences of manager´s Work Life Balance. Conclusions: Based on the purpose of this study, we demonstrate that a major part of the managers have an overall good Work Life Balance based on each manager´s own reality which is permeated by the uniqueness of each manager. Moreover, we have broken down factors that affects manager´s experiences of Work Life Balance from an individual and organizational context as well as examined that HR is not a primary resource of support to manager´s Work Life Balance and finally, identified how manager´s manage their Work Life Balance. Overall, there is no impending effect that Covid-19 has had on manager´s Work Life Balance. Furthermore, we can state that managers have thorugh their experience and own awareness, personfied their own Work Life Balance caused by example lack of support from HR, find other ways into create Work Life Balance.
|
Page generated in 0.0585 seconds