AbstractEn tidsepoks syn på barnet kan speglas i den barnlitteratur som ges ut och därför ser vi att en analys av samtida barnlitteratur kan öka förståelsen av hur samhället ser på barn och barndom. Syftet med studien är att undersöka hur synen på barnet och barndom framställs i samtida barnlitteratur. För att konkretisera syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur framställs barnet i böckerna? Hur framställs barnet i relation till de vuxna i böckerna? Hur framställs barndom i böckerna? Studien har en barndomssociologisk ansats och metoden utgår från en kvalitativ innehållsanalys samt en ikonotextuell syn där vi har utgått från bilderbokens två berättande medium för att analysera böckernas innehåll. Analysen bygger på sex bilderböcker som varit nominerade eller vunnit Augustpriset i kategorin årets svenska barn och ungdomsbok mellan år 2017-2019. Analysen har genomförts med hjälp av närläsning och de barndomssociologiska begreppen being/becoming, den apolloniska och dionysiska synen på barnet samt plats som analytiska verktyg för att få syn på hur barnet och barndom framställs i bilderböckerna. Resultatet av analysen visar att samtliga bilderböcker skildrar barnet som kompetent och självständigt. I majoriteten av böckerna kan barnet tolkas som being. I analysen blir det även synligt att de vuxna framställs som någon som vill konstruera barnet utifrån synen på barnet som becoming. Utifrån den dionysiska och apolloniska synen på barnet kunde vi i majoriteten av böckerna tolka barnet utifrån det apolloniska synsättet. Barnet framställs som oskuldsfullt med en inneboende godhet och bilderna skildrar en känsla av ett naturligt tillstånd kopplat till naturen. Barndomen i böckerna framställs som en social konstruktion där barnet framställs som delaktig i utformandet av sitt liv och därmed sin barndom. De vuxna framställs med ett behov att skydda och kontrollera barnet vilket gör att de vuxna kan tolkas utifrån en syn på barndomen som becoming. Resultatet av analysen visar även att barndomen kan tolkas som domesticerad med kopplingar till den senmoderna tid vi lever i som kan kännetecknas som en tid av osäkerhet. Nyckelord: barndom, barndomssociologi, barnsyn, being/ becoming, bilderbok, bilderboksanalys, children's books, picture books, social aktör.