No description available.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur studenter som dagligen röker minst tio cigaretter upplever det egna tobaksbruket. Ett ytterligare syfte var att belysa studenternas uppfattning om cigarettrökningens påverkan på den orala hälsan. Material och metod: En empirisk studie med kvalitativ design tillämpades. Datamaterial samlades in genom intervjuer där åtta studenter från Högskolan Kristianstad deltog. Intervjuerna baserades på en intervjuguide på tolv frågor, som varade i cirka 10-15 minuter. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framgick att deltagarna upplevde lugnande och avslappnande känslor i samband med sin cigarettrökning. Dessa känslor framgick främst vid rökning under stressfulla situationer och var huvudanledningen till att deltagarna fortsatte röka. I samband med sin rökning upplevde majoriteten av deltagarna försämrad kondition och svårigheter att vara ifrån rökningen i fem timmar eller mer.  Studenternas uppfattningar om hur rökning påverkar oral hälsa var att det medförde främst gula tänder och dålig andedräkt. Slutsats: Studenterna hade en positiv syn på sin cigarettrökning där de upplevde främst avslappnande och lugnande känslor. Deras uppfattningar om rökningens effekter på orala hälsan var bristande där främst missfärgningar och dålig andedräkt framgick.

Bakgrund: Rökning står för mer än vart tionde dödsfall i Sverige och hälften av alla långsiktiga rökare avlider av rökrelaterade sjukdomar. Lungcancer är den femte vanligaste cancersjukdomen i Sverige och orsakas i första hand av rökning. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakas också i första hand av rökning och är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Fler kvinnor än män dör av KOL i Sverige men förklaringen till detta är oklar. Den komplexa kemiska blandningen som inhaleras vid förbränning av tobak orsakar negativa hälsoresultat, särskilt cancer och lungsjukdomar. Risken för och svårighetsgraden av många negativa hälsoeffekter orsakade av rökning kan variera beroende på om man själv är rökare eller bara exponeras för tobaksrök. Rökavvänjningen är potentiellt den mest effektiva av alla förbyggande åtgärder. Rökning påverkar också metabolisering av olika läkemedel. Nikotin är den beroendeframkallande substansen i tobak som orsakar abstinensbesvär. Rökfri tobak t.ex. snustobak orsakar också sjukdomar men i mycket mindre utsträckning än cigaretter. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att ytterligare belysa kända hälsoproblem med rökning samt att beskriva eventuella ytterligare, tidigare okända, hälsoproblem. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie baserat på 6 vetenskapliga artiklar. Resultat: Rökning ökar mortalitet och förkortar därmed livslängd. En stor del av dessa dödsfall orsakas av hjärt-kärl sjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom och många olika cancersjukdomar. Det finns ingen riskfri nivå av exponering för tobaksrök. Slutsats: Rökning ökar risken för alla typer av hjärt-kärl sjukdomar, låg födelsevikt för barn och många olika typer av cancer. Risken för pankreascancer i samband med rökning är relaterat till mängden av tobak som rökts dagligen. Minskning av antal rökta cigaretter per dag eller förpackningar per år har annars ingen större effekt på att minska risken för sjukdomar eller minska mortaliteten.