Denna kandidatuppsats undersöker särskilt hur unga kvinnor förhåller sig till och interagerar med ”Clean Girl”-fenomenet, en trend som symboliserar en viss estetik och livsstil på TikTok. Genom en kvalitativ metod, inkluderande en dold observation av TikTok-innehåll och intervjuer med unga kvinnor, ger studien insikt i hur dessa individer uppfattar och anpassar sig till de ideal och föreställningar som förmedlas genom denna trend. Studien bygger vidare på tidigare forskning som har utforskat ungdomars formativa år och identitetsskapande, med särskild tonvikt på ungdomskulturens dynamik och sociala mediers påverkan, inklusive plattformar som Facebook, Instagram, och nyligen TikTok. Studien ger en förståelse för de dynamiska processer som ligger bakom identitetsskapande i den digitala eran, med fokus på hur ungdomar använder digitala plattformar som TikTok för att utforska och uttrycka olika aspekter av sin identitet. Resultaten belyser hur unga kvinnor navigerar mellan individuell självpresentation och kollektiva ideal, vilket stämmer väl överens med teorier av sociologer som Richard Jenkins om identitetens dynamiska natur,  samt Erving Goffmans koncept om 'frontstage' och 'backstage' inom social interaktion. Därtill analyseras även fenomenets skepnad till Beverly Skeggs teorier om respektabilitet.

I denna studie undersöks framställningen och förmedlingen av kvinnliga ideal på sociala medier, med fokus på mediefenomenen “Self-Care” och “Clean-Girl”. I studien diskuteras det ökande inflytandet av sociala medier i unga kvinnors liv, där särskilt fokus ligger på TikTok som är en av de mest framträdande plattformar i den yngre generationen. Det uppmärksammas i studien hur sociala medier förmedlar och förstärker kvinnliga skönhetsideal genom att fokusera på fenomenen “Self-Care” och “Clean-Girl, vilka representerar två populära skönhetsideal som presenteras på sociala medier. Metoden som används är netnografisk, vilket möjliggör en djupgående undersökning av hur kvinnliga skönhetsideal konstrueras på sociala medier. Datainsamling sker genom en analys av medieinnehåll relaterade till fenomenen “Self- Care” och “Clean-Girl” på TikTok. Det insamlade medieinnehållet analyseras genom tillämpningen av det teoretiska ramverket, innehållande Erving Goffmans begrepp om främre och bakre region samt Leon Festingers teori om social jämförelse.  Under analysen identifierades det att unga kvinnor aktivt formar en idealiserad bild av sig själva i den främre regionen på sociala medier, i enlighet med normer och förväntningar från mediefenomenen. Denna framställning kan dock leda till en känsla av diskrepans mellan den offentliga och privata sidan av deras liv. Vidare diskuteras det hur unga kvinnor blir utsatta för en jämförelse med idealiserade standarder som presenteras på sociala medier, vilket kan påverka deras självbild och leda till känslor av otillräcklighet och press kring den egna kroppen och det egna utseendet. Resultatet och analysen betonar även ett motstånd mot ”Self-Care” och ”Clean-Girl”, där unga kvinnor aktivt väljer att ifrågasätta de traditionella skönhetsnormerna. Slutligen lyfts behovet av inkludering och representation av olika kvinnliga perspektiv på sociala medier. / This study examines the production and transmission of feminine ideals on social media, focusing on the media phenomena of “Self-Care” and “Clean-Girl”. In the study it is discussed the increasing influence of social media in the lives of young women, with particular focus on TikTok, which is one of the most prominent platforms among the younger generation. The study draws attention to how social media spreads and reinforces female beauty ideals by focuses on the phenomena of “Self-Care” and “Clean-Girl”, which represent two popular beauty ideals that appear on social media. The method used is netnographic, which enables an in-depth analysis of how female beauty ideals are constructed on social media. Data collection takes place through an analysis of media content related to the “Self-Care” and “Clean-Girl” phenomena of TikTok. The collected media content is analyzed through application of the theoretical framework, containing Erving Goffman ́s concept of frontstage and backstage and Leon Festinger ́s theory of social comparison.  The results and analysis make visible that young women actively form an idealized image of themselves in the frontstage on social media, in accordance with norms and expectations from the media phenomena. This representation can lead to a sense of dissonance between the public and private side of their lives. Furthermore, it is discussed how young women are exposed to a comparison with the idealized standard presented on social media, which can affect their self- image and lead to feelings of pressure regarding their own body and appearance. The results and the analysis also emphasize a resistance to “Self-Care” and “Clean-Girl, where young women actively choose to question the traditional beauty standards. Finally, the need for inclusion and representation of different female perspectives on social media is highlighted.

The study explores the phenomenon of girl trends on TikTok, specifically focusing on the Clean girl and Rat girl communities. It aims to understand how these communities influence self-representation and femininity, highlighting the significant role TikTok has in creating ones identity. The paper specifically researches how modern femininity is represented and which discursive strategies are leveraged to construct identity on the platform.  By implementing a multimodal critical discourse analysis, the study dissects visual, textual, and auditory elements from videos tagged with either #cleangirl or #ratgirl on TikTok. By utilizing a framework that combines Sensemaking theory with concepts of Respectability and Performativity, this study analyses the material within a Postfeministic context. The findings show that Clean girls align with more traditional notions of femininity, emphasizing an aesthetic lifestyle deemed respectable and desirable. Meanwhile, Rat girls subvert these ideals by promoting authenticity and non-conformity by distancing themselves from stereotypical norms. The analysis emphasizes the interplay between autonomy and gender expectations in shaping identity on TikTok. The results of the study contribute to the understanding of femininity, suggesting that TikTok both influences user engagement and reinforces stereotypical norms upon its users, thereby affecting the shaping of self-representation. Despite the surge of new and alternative expressions existing within the concept of girl trends, all interpretations still fall within the same context and expectations of femininity. This complex interplay negotiates femininity through a paradox where TikTok offers both freedom of expression and upholds societal norms when allowing its users to construct their identity.