Denna kandidatuppsats undersöker särskilt hur unga kvinnor förhåller sig till och interagerar med ”Clean Girl”-fenomenet, en trend som symboliserar en viss estetik och livsstil på TikTok. Genom en kvalitativ metod, inkluderande en dold observation av TikTok-innehåll och intervjuer med unga kvinnor, ger studien insikt i hur dessa individer uppfattar och anpassar sig till de ideal och föreställningar som förmedlas genom denna trend. Studien bygger vidare på tidigare forskning som har utforskat ungdomars formativa år och identitetsskapande, med särskild tonvikt på ungdomskulturens dynamik och sociala mediers påverkan, inklusive plattformar som Facebook, Instagram, och nyligen TikTok. Studien ger en förståelse för de dynamiska processer som ligger bakom identitetsskapande i den digitala eran, med fokus på hur ungdomar använder digitala plattformar som TikTok för att utforska och uttrycka olika aspekter av sin identitet. Resultaten belyser hur unga kvinnor navigerar mellan individuell självpresentation och kollektiva ideal, vilket stämmer väl överens med teorier av sociologer som Richard Jenkins om identitetens dynamiska natur,  samt Erving Goffmans koncept om 'frontstage' och 'backstage' inom social interaktion. Därtill analyseras även fenomenets skepnad till Beverly Skeggs teorier om respektabilitet.

The study explores the phenomenon of girl trends on TikTok, specifically focusing on the Clean girl and Rat girl communities. It aims to understand how these communities influence self-representation and femininity, highlighting the significant role TikTok has in creating ones identity. The paper specifically researches how modern femininity is represented and which discursive strategies are leveraged to construct identity on the platform.  By implementing a multimodal critical discourse analysis, the study dissects visual, textual, and auditory elements from videos tagged with either #cleangirl or #ratgirl on TikTok. By utilizing a framework that combines Sensemaking theory with concepts of Respectability and Performativity, this study analyses the material within a Postfeministic context. The findings show that Clean girls align with more traditional notions of femininity, emphasizing an aesthetic lifestyle deemed respectable and desirable. Meanwhile, Rat girls subvert these ideals by promoting authenticity and non-conformity by distancing themselves from stereotypical norms. The analysis emphasizes the interplay between autonomy and gender expectations in shaping identity on TikTok. The results of the study contribute to the understanding of femininity, suggesting that TikTok both influences user engagement and reinforces stereotypical norms upon its users, thereby affecting the shaping of self-representation. Despite the surge of new and alternative expressions existing within the concept of girl trends, all interpretations still fall within the same context and expectations of femininity. This complex interplay negotiates femininity through a paradox where TikTok offers both freedom of expression and upholds societal norms when allowing its users to construct their identity.