Den globala uppvärmningen har lett till allt mer omfattande konsekvenser för klimatet och är ett internationellt problem. Sverige har beslutat att genomföra en omställning till nationell cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen i Agenda 2030. Målen syftar till att främja hållbar utveckling i ekonomisk, social och miljömässig bemärkelse för att skapa ett hållbart samhälle. Byggbranschen står för en femtedel av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige och det är därför viktigt att identifiera och implementera nya och innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan och bidra till en mer hållbar utveckling. För att återanvända material effektivt är det avgörande att ha en förståelse och planering av projekt som täcker hela processen från början till slut. Syftet med studien är att undersöka om ett producentansvar, liknande bilindustrins, går att tillämpa inom byggbranschen för att minska miljöpåverkan och gynna omställningen till cirkulär ekonomi. För att utforska möjligheterna till det har en semistrukturerad intervjustudie utförts med sju respondenter som har bakgrund i privat samt kommunal sektor inom bygg- och fastighetsbranschen. Tidigare forskning visar att befintliga arbetsprocesser inte är anpassade för att tillämpa den cirkulära modellen, vilket innebär att det är nödvändigt att ändra nuvarande arbetssätt. Resultatet från intervjustudien har jämförts med tidigare forskning och tyder på att de vanligaste hindren för ökad återanvändning är tids- och resursbrist, begränsad kunskap, en outvecklad marknad, outvecklad digitalisering samt otillräckliga garantier på återbrukat material. Branschen behöver hitta effektiva lösningar i arbetsprocessen samt i tekniken för att öka kunskapsnivån. Med ökad kunskap är det troligt att företag i högre grad kommer att vara mer benägna att anta cirkulära arbetsprocesser. Trots de många utmaningarna indikerar tidigare forskning och de genomförda intervjuerna att en omställningen är möjlig. Slutsatser som kan dras efter genomförd studie är att orsaken till att övergången från en linjär till en cirkulär ekonomi inte har genomförts beror på bristande kunskap och erfarenhet. För att främja en mer hållbar byggbransch krävs utveckling och tillämpning av olika tekniska innovationer, i form av digitala program och tjänster som möjliggör enkel delning av BIM-filer mellan aktörer. Det är även nödvändigt att skapa en branschgemensam organisation som tar hand om avfall och distribuerar vidare byggmaterial för återbruk. Branschens komplexitet, med avseende på byggnadens livslängd och antal aktörer, medför att producentansvaret måste anpassas efter branschens specifika utmaningar och behov. Producentansvaret för en färdigställd byggnad bör fördelas mellan aktörer inombyggbranschen under olika skeden av byggnadens livscykel. Tillverkaren av byggmaterial eller byggprodukter åläggs det ursprungliga producentansvaret, vid byggnation tar byggherren över producentansvaret och vid försäljning överförs ansvaret till nästa ägare av byggnaden. Genom att kombinera producentansvar och en total innehållsförteckning för uppförda byggnader skapas tydliga riktlinjer och specifikationer för materialens sammansättning och hantering. En omfattande och tillgänglig innehållsförteckning kan bidra till bättre bedömning av materialens lämplighet för återanvändning och återvinning. / Global warming has resulted in escalating climate impacts, posing an international challenge. The construction industry in Sweden is responsible for one-fifth of the country's total greenhouse gas emissions. Consequently, it is crucial to identify and implement innovative solutions to mitigate climate impact and foster sustainable development. This study aims to investigate the feasibility of implementing an extended producer responsibility, similar to the one in the car industry, within the construction industry to reduce environmental impact and facilitate the transition to a circular economy. To achieve this objective, a semi-structured interview study was conducted, involving participants from the private and municipal sectors of the construction and real estate industry. Prior research indicates that current work processes are not aligned with the requirements of the circular model, necessitating a change in the way work is conducted. The results reveal several common obstacles to increased reuse, including time and resource constraints, limited knowledge, an underdeveloped and immature market, inadequate digitalization, and insufficient guarantees regarding the quality of reused materials. Despite these challenges, all respondents express belief in the feasibility of overcoming them. The industry must find effective solutions within work processes and technology to enhance knowledge and understanding. The study concludes that the transition from a linear to a circular economy primarily hinges on a lack of knowledge and experience. Additionally, it highlights the urgent need for extended producer responsibility to reduce the amount of waste deposited within the construction industry. Given the complexity of the industry, the implementation of producer responsibility must be tailored to its unique characteristics and not treated on par with other sectors. Prior to introducing producer responsibility, numerous steps must be addressed and resolved.

[pt] A Construção Civil é uma das indústrias que mais geram resíduos sólidos no mundo. Os agregados reciclados (RCD), como opção aos agregados obtidos por exploração de jazidas, derivam de materiais reprocessados que foram anteriormente utilizados na construção e demolição. Como o reaproveitamento de RCD vem crescendo em âmbito mundial, mas a qualidade e a padronização do material ainda são um impedimento à utilização em maiores escalas, faz-se necessário uma investigação das propriedades deste material. No presente estudo a microtomografia computadorizada (microCT) foi utilizada a fim de gerar imagens bidimensionais e tridimensionais para observar a estrutura porosa do material e, através de uma rotina computacional, as imagens obtidas foram avaliadas de forma qualitativa e quantitativa. Inicialmente, a rotina de processamento das imagens aconteceu para que fossem reduzidos os efeitos de ruídos provenientes da obtenção das imagens no microtomógrafo, além de uma padronização dos histogramas de todas as camadas. As imagens das amostras foram segmentadas e quantificadas para que a porosidade (poros e canais porosos) pudesse ser identificada e analisada. De forma complementar foram utilizadas também as técnicas de microscopia óptica e a microscopia eletrônica de varredura para análise da porosidade. Os resultados de volume, razões de aspecto e esfericidade dos poros dos concretos com e sem agregados reciclados foram analisados e comparados com as suas respectivas resistências à compressão. Os resultados mostraram, como esperado, uma porosidade maior nos corpos de prova com adição de RCD. Com uma diferença de quase 50 por cento no volume da porosidade, é importante destacar que a resistência à compressão de ambas as amostras foi satisfatória e dentro de uma faixa próxima de valores (31,4MPa para o concreto de referência e 25,73 MPa para o concreto com adição de RCD). Este resultado pode ser explicado pela necessidade de se eliminar os objetos menores de 1 voxel, o que pode ter causado uma alteração nos valores dos volumes encontrados, ou seja, eliminou-se mais poros menores de 1voxel nos CP s de referência. / [en] Civil Construction is one of the industries that generate the most solid waste in the world. Recycled aggregates (RCD), as an option to aggregates obtained by mining deposits, derive from reprocessed materials that were previously used in construction and demolition. As the reuse of RCD has been growing worldwide, but the quality and standardization of the material are still an impediment to its use on larger scales, it is necessary to investigate the properties of this material. In the present study, computerized microtomography (microCT) was used in order to generate two-dimensional and three-dimensional images to observe the porous structure of the material and, through a computational routine, the images obtained were evaluated qualitatively and quantitatively. Initially, the image processing routine was carried out to reduce the noise effects resulting from the acquisition of the images in the microtomograph, in addition to a standardization of the histograms of all layers. The images of the samples were segmented and quantified so that the porosity (pores and porous channels) could be identified and analyzed. In a complementary way, optical microscopy and scanning electron microscopy techniques were also used for porosity analysis. The results of volume, aspect ratios and pore sphericity of concretes with and without recycled aggregates were analyzed and compared with their respective compressive strengths. The results showed, as expected, a higher porosity in the specimens with the addition of RCD. With a difference of almost 50 percent in the porosity volume, it is important to highlight that the compressive strength of both samples was satisfactory and within a range close to values (31.4MPa for the reference concrete and 25.73 MPa for the concrete with the addition of RCD). This result can be explained by the need to eliminate objects smaller than 1 voxel, which may have caused a change in the values of the volumes found, that is, more pores smaller than 1 voxel were eliminated in the reference CPs.