51 |
Arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor : identifikation av stressfaktorer och preventiva åtgärderAndersson Ahlsen, Åse, Gottfridsson, Kristina January 2003 (has links)
No description available.
|
52 |
Att vårda en anhörig med demens : i glädje och sorgHansson, Annica, Hedlund, Ewa, Lehto, Cecilia January 2004 (has links)
No description available.
|
53 |
Astmatikers upplevelser av att leva med sjukdomen i vardagen : en litteraturstudieGustavsson, Helena, Jonsson, Linda January 2004 (has links)
No description available.
|
54 |
Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning : en litteraturstudieLarsson, Veronica, Ortmon, Annika January 2004 (has links)
No description available.
|
55 |
Humor till nytta och nöje inom omvårdnadEliasson, Joakim, Strannerdahl, Anders, Windell, Per-Owe E. January 2003 (has links)
No description available.
|
56 |
Aspects normatifs des parcours autopraxéologiques à caractère (non)-résilientHOREMANS, Jean-Francois A. A. 24 September 2010 (has links)
Les individus confrontés à des circonstances adverses en contexte socioprofessionnel recourent de manière plus ou moins consciente, afin de les affronter, à différents cheminements au nombre desquels la résilience, le coping et les parcours à caractère autopraxéologique (autodidactie par la pratique) occupent une place de moins en moins contingente dans un monde où la gestion de la force de travail laisse progressivement place à une modalité qu’on voudrait de plus en plus affinée de la gestion des ressources humaines.
Cette « G.R.H. » ne concerne d’ailleurs plus uniquement la sphère de travail stricto sensu, mais s’étend désormais de plus en plus nettement à la formation professionnelle ainsi qu’aux efforts consentis, en aval et en amont de celle-ci, en vue de favoriser la réinsertion socioprofessionnelle, voire la « simple » réactualisation de l’employabilité des travailleurs effractés, par exemple à la suite d’un terme précocement – et souvent brutalement – posé à leur engagement dans la vie active.
Quels sont les aspects normatifs des parcours convoqués par cette recherche ?
Nous posons d’abord que le récit de soi (récit ipsatif), sous quelque forme qu’il s’exprime, constitue un ressort majeur des démarches à caractère potentiellement résilient, copyant ou autopraxéologique (proposé comme non résilient), ces différents cheminements pouvant être empruntés par une même personne, après qu’elle ait dépassé le stade de la sidération, soit au moment d’envisager une réappropriation de son parcours (agentivité).
Afin d’offrir aux accompagnants et formateurs quelques outils nouveaux d’une gestion des ressources humaines davantage centrée sur l’intégration à long terme que sur la réalisation « immédiate » de statistiques, nous posons que les indices de mise en récit scriptural ou verbo-comportemental de son ipséité par celui qui s’exprime, recourent partiellement à des images fictionnelles, voire à des auto-mensonges légitimes qu’il convient donc de considérer.
Les récits, fictionnels ou non, de dix auteurs justifiant, à nos yeux, de l’un au moins des parcours envisagés, sont analysés dans le cadre de cette recherche afin de souligner autant que faire se peut la qualité, la chronologie et les constituants de leurs récits, partant, la place qu’ils occupent dans la reconstruction à tout le moins partielle dont ils justifient au terme de leur exercice scriptural de sublimation.
--------------------------------------------------
Normative aspects of the (non) resilient self-praxeological pathways
The individuals confronted to adverse circumstances within a socio professional context resort, more or less consciously, to several trails in the confrontation with those events. Amongst those trails, the resilience, the copying and the self-praxeological pathways (self-education by the practice) play a less and less contingent part in this world where the management of the labour's strength shows a progressive evolution to a human resources management wished as always more refined.
Anyway, this "HRM" does not anymore concern the work sphere strictly speaking, but henceforth increasingly expand to vocational training as well as to the efforts made, down and uphill, in order to foster the socio-professional reintegration, nay the "simple" updating of the employability of the workers affected for instance by precocious – and often rough – ending imposed to their involvement in the active life.
What are the normative aspects of the pathways related to the present research?
We first consider that the telling in itself (ipsative story), in whatever form it is expressed, represents a major energizer of the potentially resilient, copying or self-praxeological approach (proposed as non resilient). Those different pathways can be adopted by the same person, after the stage of stupefaction, at the time of envisaging a reappropriation of its development (agentivity).
In order to offer to the accompanying persons and trainers some new tools for a human resource management more oriented on a long term integration than on an "immediate" production of statistics, we consider that the signs of scriptural or verbo-behavioural telling of its selfhood by an individual is partly based on fictional pictures, nay legitimate self-lies that must be taken into consideration.
The stories - fictional or not - from ten writers, relevant, up to our perception, to at least one of the pathways envisaged, are analysed in the framework of this research in order to underline, as far as possible, the quality, the chronology and the constitutive aspects of their text, and therefore the place they hold in the reconstruction, at least partial, they attest at the end of their scriptural exercise of sublimation.
|
57 |
STRESS COPING OCH COPINGEFFEKTIVITET BLAND SVENSKA POJKLANDSSLAGSSPELARE INOM FOTBOLLAndersson, Sonny, Svensson, Sofia January 2008 (has links)
The aim of this study was to study how Swedish youth national football players handle stressful events in sports. A longitudinal questionnaire diary was constructed from a revised version of Nicholls and Polmans (2007) design with the intention of recording in-sport and psychosocial stress, choice of coping strategy and coping effectiveness. The participants were 59 Swedish youth national football players born 1992 observed during a four day national training camp held by the Swedish Football Association. Data were drawn from a quantifying analyzing method. The main result showed that the most common stressors reported were, physical injury or pain, experiencing teammates or opponents to perform better and feeling generally insecure during training camp. The results also shows that 60 % of the coping strategies used were approach-behavioral coping which possibly could be a result of some trained coping skills, conscious or unconscious. In line with previous studies the results also shows that blocking is a frequent used coping strategy in sports, wich provides some support for Ashell and colleagues (2001) acute and specific stress theory concerning sport environment. To address coping with stress in competitive sport situations as well as studies of personal trait and coping responses, the discussion suggests further research, preferably based on modern theories. Keywords: Coping, coping effectiveness, stress.
|
58 |
Omlokalisering av statlig verksamhet : Upplevelser och coping bland statsanställdaAndersson, Maria January 2008 (has links)
Omlokalisering av statlig verksamhet innebär att statliga organisationer flyttar från en ort till en annan. Under 2008 slutförs den största statliga omlokaliseringen i Sverige sedan 1970-talet och detta innebär ett unikt tillfälle att studera en typ av organisationsförändring som är relativt outforskad. Syftet med denna studie var att beskriva hur personalen som valde att inte flytta med organisationen upplevde omlokaliseringen, samt hur de använde coping för att hantera denna organisationsförändring. Induktiv tematisk analys av fyra intervjuer resulterade i fem huvudsakliga teman med underteman. Dessa visade att personalen upplevde omlokaliseringen som påfrestande eftersom den ledde till utanförskap och oro över egen anställningsbarhet. De känslofokuserade copingreaktionerna upplevdes som viktiga för förmågan att hantera förändringen, vilket enligt tidigare forskning kan ha sin orsak i att personalen upplevde bristande kontroll över situationen. Studien identifierade även olikheter i personalens syn på myndighetsledningens roll i förändringsprocessen.
|
59 |
Det behöver inte synas för att kännas - Copingstrategier för patienter med reumatoid artritEliasson, Anne, Larsson, Jennie January 2009 (has links)
Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som påverkar många områden i livet hos den som insjuknar. För att kunna bemästra sjukdomen används olika emotionella och probleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienten med reumatoid artrit utvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen. Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapliga artiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visar att utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt. Sjukdomen kräver att individen anpassar sig inom livets alla områden. Familje-, arbets- och det sociala livets roller påverkas och anpassas för att individen ska kunna återta kontroll över livet och finna en mening med tillvaron. I copingprocessen är stödets närvaro av stor betydelse. Stödet kan komma från familj, vänner och andra med reumatoid artrit. Resultatet visar också att många finner styrka i en tro på en högre makt eller ett genombrott inom forskningen. De strategier som tydligast framkommer är att individen anpassar sig genom en noggrann planering och organisering av arbete och fritid. En positiv inställning gör det lättare för individen att ta kontroll över situationen och att acceptera sjukdomen. Vidare forskning om utvecklandet av copingstrategier hos män med reumatoid artrit samt forskning som belyser kulturella skillnader behövs, för att möjliggöra en bättre vård och planering för patienter med reumatoid artrit.
|
60 |
Relationen mellan upplevd stress och idrottsskador – en studie på handbollsspelare på elitnivåIvarsson, Andreas, Sönnerstedt, Patrik January 2007 (has links)
Idrottsskador har konstaterats vara både fysiskt och psykiskt fenomen, och under de senaste åren har ett ökat intresse för den psykologiska faktorn visat sig. Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd stress och frekvensen idrottsskador hos elithandbollsspelare samt att undersöka om det finns något samband mellan grundanspänning (trait anxiety) och situationsspecifik anspänning (state anxiety). Ett tredje syfte är att undersöka huruvida en idrottares stressnivå varierar över tid och jämföra detta med de aktuella spelarnas skadefrekvens. Informanterna var 20 manliga elithandbollsspelare (19-32 år) i elitserien i Sverige, under säsongen 06/07, fördelat på två klubbar. Urvalet som gjordes var ett strategiskt urval, baserat på klubbarnas geografiska lokalisering. Mätinstrumenten som användes var SCAT och CSAI-2 som analyserades genom korrelationstest samt F-test. Vid CSAI-2 användes en ”test-retest” design för att öka studiens reliabilitet. Resultaten visade inget signifikant samband mellan stress och idrottsskador. Ingen signifikans visades heller mellan grundanspänning samt situationsspecifik anspänning och idrottsskador. I diskussionen kopplades resultaten samman med studiens teoretiska ramverk. Förslag ges för framtida forskning att undersöka spelarnas copingresurser samt kontextuella faktorer kring klubbarna. Nyckelord: Anspänning, coping, idrottsskada, stress.
|
Page generated in 0.0673 seconds