Vårt syfte med examensarbetet är att skapa en fördjupad förståelse för hur barn i 3-5 årsåldern förhandlar i den fria leken. Studien besvarar tre frågeställningar; Vilka förhandlingsstrategier använder sig de äldre barnen i förskolan sig av? Vad förhandlar barn om i den fria leken? Vad leder barnens förhandlingar till? Studien utgår från teorier kring perspektivtagning, copingstrategier, turtagning och tolkningsbar reproduktion samt aktuell forskning kring förhandlingar och förhandlingsstrategier hos barn, för att tolka de olika förhandlingsstategierna. Genom att observera barnen vid ett antal tillfällen i den fria leken fick vi ihop data att kunna analysera barnens förhandlingssituationer vid olika tillfällen. I rollen som observatör valde vi att vara passiva och inte påverka barnens förhandlingar. Under observationerna var barnen medvetna om att vi studerade deras lek. Resultatet pekar på att de äldre barnen på förskolan använder sig av verbala förhandlingsstrategier i första hand. Att inte svara på förfrågan var däremot en ickeverbal strategi som det visade sig att många barn också använde sig av, oftast i försök att få sin egen vilja igenom. Ifall barnen inte kunde enas om vilken aktivitet som skulle ske i leken, bytte de ofta aktivitet till något annat som en kompromiss. Barnen förhandlade oftast om lekscenarion, lekobjekt eller plats. Med plats menas var barn eller lekobjekt ska vara placerade i leken. Det var få förhandlingar som inte berörde dessa tre aspekter, vilket kan bero på att vi endast observerade barnen i deras fria lek.

The aim of this study was to examine how professionals, in the field of social work, perceive and describes the phenomenon sex as a way to self-harm. By taking note of how professionals describes the meaning of the phenomenon and its function and examine their beliefs about gender differences, we wish to, with the help of selected theories, seek understanding of the phenomenon.   In our research for previous studies, we noticed the lack of scientific research, which made us curious about the phenomenon and wanted to seek for a better understanding. The study was conducted through a qualitative method based on a survey constituted by open questions. The survey was filled by different professionals that are working in the field of social work.   The conclusion of our study shows that the phenomenon is very complex and there are many different causes and aims to self-harm by using sex. The study also showed that the professionals that participated in this study had some beliefs about gender differences linked to the phenomenon.