Syftet med studien är att analysera olika rapporter gällande sex som självskadebeteende samt varför unga skadar sig själva med sex. Sex som självskada är inte lika synligt som andra typer av självskador som att skära sig eller att bränna sig. Utifrån de utvalda rapporterna som utgör empirin vill vi undersöka varför ungdomar genomför skadliga handlingar genom sex och också vilka skillnader och likheter som framkommer i rapporterna. Vi vill belysa sex som självskada och få en ökad förståelse för ämnet. Vårt empiriska material består av fem olika rapporter med en koppling till sex som självskada. Även om vårt fokus huvudsakligen är icke suicidala självskador hos unga, så är det viktigt att nämna att det är en högre risk för självmordstankar om det finns ett självskadebeteende. Vi har använt oss av textanalys som är en kvalitativ metod när vi analyserade rapporterna. Vårt resultat visade på fem återkommande teman. Dessa är orsaker till sex som självskada, begreppet sex som självskada, kön- och åldersskillnader, ond cirkel samt bemötande och behandling. Dessa teman har sedan kopplats till teorier om genus, identitet och sexualitet med en utgångspunkt i socialkonstruktivism. / The aim of the study is to analyse different reports regarding sex as a self-injurious behaviour and why adolescents harm themselves through sex. Sex as a self injury is not as visible as other types of deliberate self harm such as cutting or burning skin and it can be anyone around you. Based on selected reports as our empirical material we want to acknowledge why youngsters conduct harmful actions through sex and also what differences and similarities the reports share. We want to pay attention to the topic of sex as a self injury and gain an increased understanding of it. Our empirical material consist of five different reports with a connection to sex as self injury. Although our focus is mainly on non-suicidal self injury among adolescents, it is important to mention that there is a higher risk of suicidal thoughts in connection to self injurious behaviour. We have analysed the reports through a qualitative method, text analysis. Our results showed fives recurring themes. These are causes of sex as self injury, differences in how the concept is used, differences among age and gender, vicious cycle and treatment. The themes are then connected to theories such as gender, sexuality and identity with a premisses of social construction.

The aim of this study was to examine how professionals, in the field of social work, perceive and describes the phenomenon sex as a way to self-harm. By taking note of how professionals describes the meaning of the phenomenon and its function and examine their beliefs about gender differences, we wish to, with the help of selected theories, seek understanding of the phenomenon.   In our research for previous studies, we noticed the lack of scientific research, which made us curious about the phenomenon and wanted to seek for a better understanding. The study was conducted through a qualitative method based on a survey constituted by open questions. The survey was filled by different professionals that are working in the field of social work.   The conclusion of our study shows that the phenomenon is very complex and there are many different causes and aims to self-harm by using sex. The study also showed that the professionals that participated in this study had some beliefs about gender differences linked to the phenomenon.

I denna studie har cismäns och hbtqi-personers, särskilt transpersoners, perspektiv varit huvudfokus i undersökandet av teman i mediala skildringar av deras erfarenheter kring att ha sex mot ersättning. Anledningen till detta specifika fokus grundas i en brist på forskning kring dessa personers erfarenheter samt att det i undersökningar framkommit att dessa personer är vanligt förekommande bland folk som har sex mot ersättning. Målet med studien är att försöka fylla kunskapsluckan och belysa ämnet. Berättelserna är inhämtade från olika medier samt från organisationer för hbtqi-personer som har erfarenhet av sex mot ersättning och är därmed i form av sekundärdata. En tematisk analys har genomförts där temana Unga säljer våldsamt sex till äldre män, Startskottet är ett övergrepp eller längtan efter kärlek och närhet, Sex mot ersättning som självskada, “Man får ju en väldigt skruvad syn på sex” och Det finns inget rum att prata om det alls har identifierats, vilka diskuteras utifrån socialkonstruktionism, intersektionalitet samt den sparsamma tidigare forskningen kring ämnet. Sammanfattningsvis visar resultatet att maktstrukturer och tolkningsföreträde är viktigt för förståelsen av dessa specifika erfarenheter samt att det nuvarande myndighetsstödet är bristfälligt. / The perspective of cismen and lgbtiq-people, in particular trans people, has been the main focus in this study when investigating the themes in media depictions of their experiences of having sex for compensation. The reason for this particular focus is the lack of research regarding these people’s experiences and that surveys show that they are common within the population of people who have had sex for compensation. The aim is to fill in the existing gaps of knowledge as well as to shine a light on this topic. The stories have been collected from different media outlets as well as organizations for lgbtiq-people who have had sex for compensation and is therefore in the form of secondary data. A thematic analysis has been conducted, where the themes Young people sell violent sex to older men, Abuse or longing for love and closeness are the starting points, Sex for compensation as self-harm, “You get a very twisted view on sex” and There’s no room to talk about it at all have been identified, which are discussed in relation to social constructionism, intersectionality and the sparse previous research regarding this topic. In conclusion, the results show that power structures and interpretative prerogative are important in understanding these particular experiences and that the current support from authorities is deficient.