Syftet med studien är att analysera olika rapporter gällande sex som självskadebeteende samt varför unga skadar sig själva med sex. Sex som självskada är inte lika synligt som andra typer av självskador som att skära sig eller att bränna sig. Utifrån de utvalda rapporterna som utgör empirin vill vi undersöka varför ungdomar genomför skadliga handlingar genom sex och också vilka skillnader och likheter som framkommer i rapporterna. Vi vill belysa sex som självskada och få en ökad förståelse för ämnet. Vårt empiriska material består av fem olika rapporter med en koppling till sex som självskada. Även om vårt fokus huvudsakligen är icke suicidala självskador hos unga, så är det viktigt att nämna att det är en högre risk för självmordstankar om det finns ett självskadebeteende. Vi har använt oss av textanalys som är en kvalitativ metod när vi analyserade rapporterna. Vårt resultat visade på fem återkommande teman. Dessa är orsaker till sex som självskada, begreppet sex som självskada, kön- och åldersskillnader, ond cirkel samt bemötande och behandling. Dessa teman har sedan kopplats till teorier om genus, identitet och sexualitet med en utgångspunkt i socialkonstruktivism. / The aim of the study is to analyse different reports regarding sex as a self-injurious behaviour and why adolescents harm themselves through sex. Sex as a self injury is not as visible as other types of deliberate self harm such as cutting or burning skin and it can be anyone around you. Based on selected reports as our empirical material we want to acknowledge why youngsters conduct harmful actions through sex and also what differences and similarities the reports share. We want to pay attention to the topic of sex as a self injury and gain an increased understanding of it. Our empirical material consist of five different reports with a connection to sex as self injury. Although our focus is mainly on non-suicidal self injury among adolescents, it is important to mention that there is a higher risk of suicidal thoughts in connection to self injurious behaviour. We have analysed the reports through a qualitative method, text analysis. Our results showed fives recurring themes. These are causes of sex as self injury, differences in how the concept is used, differences among age and gender, vicious cycle and treatment. The themes are then connected to theories such as gender, sexuality and identity with a premisses of social construction.

The aim of this study was to examine how professionals, in the field of social work, perceive and describes the phenomenon sex as a way to self-harm. By taking note of how professionals describes the meaning of the phenomenon and its function and examine their beliefs about gender differences, we wish to, with the help of selected theories, seek understanding of the phenomenon.   In our research for previous studies, we noticed the lack of scientific research, which made us curious about the phenomenon and wanted to seek for a better understanding. The study was conducted through a qualitative method based on a survey constituted by open questions. The survey was filled by different professionals that are working in the field of social work.   The conclusion of our study shows that the phenomenon is very complex and there are many different causes and aims to self-harm by using sex. The study also showed that the professionals that participated in this study had some beliefs about gender differences linked to the phenomenon.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur professionella inom socialtjänsten bemöter och arbetar med unga vilka har sex som självskadebeteende. Behovet av studien baserades på att unga med sex som självskada har ökat och att socialtjänsten är en central aktör för att uppmärksamma denna målgrupp. Socialtjänsten ska verka för att unga växer upp under trygga förhållanden och särskilt uppmärksamma utvecklingen hos unga som visar tecken på ogynnsam utveckling. Uppsatsens ansats var kvalitativ där semistrukturerad intervjumetod tillämpats, vilket innebar möjligheten för intervjupersonerna att bidra till en nyanserad bild av studiens syfte. Resultatet tolkades tematiskt och analyserades sedan med hjälp av en teoretisk referensram för att bättre kunna förstå hur professionella inom socialtjänsten bemöter och arbetar med unga vilka har sex som självskadebeteende. Den teoretiska referensramen bestod av två teoretiska begrepp och ramverk: sex som social konstruktionoch relationens betydelse i professionellt arbete med människor. Uppsatsens resultat visar att de professionella inom socialtjänsten inte aktivt arbetar med unga som har sex som självskada, enbart vid fåtal tillfällen när problematiken är uttalat i ett ärende. Resultatet visar även att problematiken ännu inte har uppmärksammats inom socialtjänsten och att de professionella sällan eller aldrig för samtal kring det, varken inom verksamheten eller med de unga. Resultatet visar vidare att relationen är en förutsättning för att de unga ska berätta om denna typ av problematik och att de professionella behöver mer kunskap. / The aim of this study was to raise awareness of how professionals in social services treat and work with adolescents who have sex as self-injury behavior. The need for this study was based on the increased numbers of the adolescents who have sex as self-injury and also that social service is a key actor to notice these adolescents. Swedish social service should work for adolescents to grow up under safe conditions and pay special attention to adolescents who show signs of contrary development. In order to answer to the aim of this study the approach was qualitative in which semi structured interviewing was used. By using semi structured interviewing, the interviewees were given the opportunity to contribute to a nuanced aspect of the problem. The result was interpreted thematically and then analysed using a theoretical framework in order to better understand how professionals in social services treat and work with adolescents who have sex as self-injury behavior. The theoretical framework consisted of two theoretical concepts and frameworks: sex as a social construction and the significance of the relationship in professional work with people. The result of this essay show that professionals within social service do not actively work with adolescents with sex as self-injury, only when the problem is explicit in a specific case. The result also shows that the problem has not been addressed in social services and that the professionals rarely or never talk about it, either within the organization or with the adolescents. Besides that, the result also shows that the professionals need more knowledge about the problem and that the relationship is a prerequisite for the adolescents to tell professionals about this type of problems.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur olika professionella med kunskap om sexuella problematiker, tänker kring och uppfattar sex som självskada. Sex som självskada är ett relativt nytt ämne inom forskningssammanhang och forskningen är därmed begränsad. För studien genomfördes tio kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med klienter/patienter med olika typer av sexuella problematiker i storstadsområden, samt en mellanstor stad i Sverige. Det insamlade materialet bearbetades genom en tematisk analys och analyserades utifrån teorin det sexuella scriptet. Studien visar att de professionella menar att sex som självskada inte har något med vilken typ av sexuell aktivitet en person ägnar sig åt, utan av vilken anledning en person har sex samt hur personen mår under eller efter sex/övergrepp. De menar att det är upp till en person själv att definiera huruvida hen ägnar sig åt ett sexuellt självskadebeteende eller ej. Studien pekar även på att det finns osäkerheter hos det professionella kring vad begreppet innebär. / The aim of this qualitative study was to examine how different professionals with knowledge of sexual problems, perceive and think about sex as self-injury. Sex as self-injury is a relatively new subject in research contexts and hence the reaserch is limited. For this study ten qualitative interviews were conducted with professionals who work with clients/patients with different kinds of sexual problems in metropolitan areas and one medium-sized city in Sweden. The material collected was processed by thematic analysis and analyzed based on the sexual script theory. The study indicates that the professionals believe that sex as self-injury has nothing to do with the type of sexual activity a person engages in, but rather for what reason, and how the person feels during or after sex/abuse. Whether or not a person is engaging in sex as self-injury is something that has to be defined by a the persons themselves, according to the professionals. The study also indicates that the professionals feel uncertain about what the term actually entails.

I denna studie har cismäns och hbtqi-personers, särskilt transpersoners, perspektiv varit huvudfokus i undersökandet av teman i mediala skildringar av deras erfarenheter kring att ha sex mot ersättning. Anledningen till detta specifika fokus grundas i en brist på forskning kring dessa personers erfarenheter samt att det i undersökningar framkommit att dessa personer är vanligt förekommande bland folk som har sex mot ersättning. Målet med studien är att försöka fylla kunskapsluckan och belysa ämnet. Berättelserna är inhämtade från olika medier samt från organisationer för hbtqi-personer som har erfarenhet av sex mot ersättning och är därmed i form av sekundärdata. En tematisk analys har genomförts där temana Unga säljer våldsamt sex till äldre män, Startskottet är ett övergrepp eller längtan efter kärlek och närhet, Sex mot ersättning som självskada, “Man får ju en väldigt skruvad syn på sex” och Det finns inget rum att prata om det alls har identifierats, vilka diskuteras utifrån socialkonstruktionism, intersektionalitet samt den sparsamma tidigare forskningen kring ämnet. Sammanfattningsvis visar resultatet att maktstrukturer och tolkningsföreträde är viktigt för förståelsen av dessa specifika erfarenheter samt att det nuvarande myndighetsstödet är bristfälligt. / The perspective of cismen and lgbtiq-people, in particular trans people, has been the main focus in this study when investigating the themes in media depictions of their experiences of having sex for compensation. The reason for this particular focus is the lack of research regarding these people’s experiences and that surveys show that they are common within the population of people who have had sex for compensation. The aim is to fill in the existing gaps of knowledge as well as to shine a light on this topic. The stories have been collected from different media outlets as well as organizations for lgbtiq-people who have had sex for compensation and is therefore in the form of secondary data. A thematic analysis has been conducted, where the themes Young people sell violent sex to older men, Abuse or longing for love and closeness are the starting points, Sex for compensation as self-harm, “You get a very twisted view on sex” and There’s no room to talk about it at all have been identified, which are discussed in relation to social constructionism, intersectionality and the sparse previous research regarding this topic. In conclusion, the results show that power structures and interpretative prerogative are important in understanding these particular experiences and that the current support from authorities is deficient.