Syftet med denna studie är att undersöka hur celibat som praktiseras av unga kvinnor i en sekulär samtid kan förstås som feministisk strategi. Med utgångspunkt i individers egna subjektiva erfarenheter av sexuella praktiker och celibat har jag undersökt hur och varför celibat används som motstånd, vilken betydelse celibatet har för de som praktiserar det samt för vilka eventuella konsekvenser som uppstår av celibat, både på makro och mikronivå.   Detta undersöks genom intervjuer med fem kvinnor, som tidigare praktiserat eller praktiserar celibat. Deras subjektiva erfarenheter har bidragit med ett material som sedan har analyserats utifrån en tematisk analys med syftet att bland annat kartlägga hur sexualitet disciplineras utifrån sociala konstruktioner. Jag har kommit fram till att informanterna valt att leva i celibat som ett resultat av de rådande patriarkala sexuella scripten som tidigare disciplinerat informanternas sexuella praktiker. Celibatet kan därför betraktas som en feministisk strategi då det bland annat möjliggjort informanterna att positionera sig utanför en patriarkal heterosexuell praktik samt möjliggjort för dem att distansera sig från begäret av manlig bekräftelse.

Pornografi är ett omdebatterat fenomen och har främst förknippats med mäns konsumtion. Föreliggande studie syftade till att undersöka vilken mening pornografi har för kvinnor som regelbundet använder pornografi. En kvalitativ intervjuundersökning utfördes med sju unga kvinnor mellan 20–30 år. Empirin analyserades tematiskt utifrån teorin om sexuella script och begreppen intimitetstrubbel samt sexuell empowerment. Resultatet fann att pornografi har betydelse för kvinnors sexualitet. Pornografi hjälper dem att utforska kropp, upphetsning, sexuella preferenser och sexuell identitet. Pornografi ger kunskap och inspiration och betraktas som ett sätt att äga sin sexualitet. Men pornografi ger även upphov till ambivalens, särskilt kopplat till kulturella scenarier kring pornografi som skadligt och synen på pornografi som kvinnoförtryck. Detta påverkar informanternas intrapsykiska script genom hur de använder och relaterar till pornografi. Trots detta har kvinnorna aktiva strategier för att söka upp den pornografi de finner upphetsande. / Pornography is a well-debated phenomenon and is often treated as a male issue. The present study aimed to move beyond this view and investigate the possible meaning of pornography for young women. Seven young women who consumed pornography regularly were interviewed using a qualitative method. The empirics was analyzed thematically using sexual scripting theory and the concepts of intimate trouble and sexual empowerment. The result showed that pornography bears meaning for young women’s sexuality. Using pornography, they explore their sexuality, sexual identities and their preferences. Pornography is seen as a means for owning one’s sexuality. At the same time, pornography is a source of ambivalence. Cultural scenarios treating pornography as a danger and as misogynic oppression affect the women’s intrapsychic scripting and therefore the way they relate to pornography. Still, the women are seen as having developed active strategies to handle this kind of intimate trouble and find the kind of pornography they find exciting.

Bakgrund: Inom palliativ vård finns det riktlinjer för att sexualitet skall föras på tal och bör beaktas i arbetet. Tidigare forskning visar att inkluderingen av sexualitet och intimitet i vården är bristfällig. Det är tydligt att kärleken och relationerna blir påverkade vid en sjukdomsdiagnos. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa närståendes upplevelser av intimitet och sexualitet under tiden deras partner är döende och synen på information från sjukvården. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor som varit närstående till en partner som varit döende och dött. Intervjuerna gjordes i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet är indelat i olika teman. I avsnittet Jag kände mig som ett naket vårdbiträde beskriver intervjupersonerna sin upplevelse av anhörigvård. I Inte nog med att jag skall dö, jag kan inte ha samlag beskriver de förhållandet och hur det påverkats av sjukdomen. I Jag var ju ung och hade mina behov beskriver intervjupersonerna sin egen sexualitet under tiden partnern var sjuk samt tiden efter. I Sexualitet är relevant, väldigt relevant beskriver kvinnorna sina upplevelser av den information från sjukvården som de har fått kring sexualitet och intimitet. Slutsats: Närstående behöver mer stöttning kring hur sjukdomsdiagnoserna påverkar sexualiteten och intimiteten för att ha en god relation med sin partner. Sjukvården behöver även öppna upp för att våga tala med sina patienter om den biverkan som behandlingar ger på sexualiteten.

Sex som självskadebeteende är idag ett väletablerat begrepp inom den samhälleliga diskursen i Sverige. Fenomenet har konstruerats i en populärkulturell diskurs. Den vetenskapliga forskningen har först efter att begreppet befästs börjat studera fenomenet, som inom forskningen benämns sex as self-injury (SASI). Denna studie har som syfte att utforska medias roll i att konstruera och etablera begreppet sex som självskadebeteende, genom att erbjuda en vetenskapligt grundad analys för framväxten och utvecklingen av diskursen om fenomenet mellan 2008-2019. Det empiriska materialet består av 87 tidningsartiklar och 9 radioprogram insamlade från Retriever Mediearkivets databas. Det mediala materialet har tolkats och analyserats med stöd av Jean Carabines Guide to doing Foucauldian genealogical discourse analysis (Carabine, 2001). Det empiriska materialet kategoriseras som tre diskursiva spår: ”14 år till salu”, Rättsfall och Forskning. Effekterna av den mediala diskursen om sex som självskadebeteende analyseras också med stöd av Gayle Rubins sexuella värdehierarki (Rubin, 1984). Det mediala materialet visar på att diskursen om sex som självskadebeteende växte fram i samband med utgivningen av Caroline Engvalls bok 14 år till salu år 2008 och har sedan utvecklats vidare genom rapporteringen av rättsfall där fenomenet aktualiserats, samt genom, framförallt det senaste årets, rapportering om forskningen om sex som självskada. Studiens resultat visar att media har haft en omfattande roll i att skapa och definiera förståelsen av sex som självskadebeteende. Resultatet visar också på den mediala diskursens effekter på den begränsade forskning som gjorts om sex som självskada, vilket diskuteras i denna studie. / Sex as self-injury is today a well established concept within the social discourse in Sweden. The phenomenon has been constructed in a popular cultural discourse. The scientific research has only after that the concept has been fortified began to study the phenomenon, which in research is referred to as sex as self-injury (SASI). [In Swedish there is a difference between what the phenomenon is called in research and what it is called within the social discourse, but this difference does not remain when it is translated into English.] The purpose of this study is to explore the role of the media in constructing and establishing the concept sex as self-injury, by offering a scientifically grounded analysis of the growth and development of the discourse about the phenomenon during 2008-2019. The empirical material consists of 87 newspaper articles and 9 radio programmes collected from the media archive database Retriever Mediearkivet. The medial material has been interpreted and analyzed with support of Jean Carabine’s Guide to doing Foucauldian genealogical discourse analysis (Carabine, 2001). The empirical material is categorized as three discursive tracks: ”14 år till salu” [“14 years for sale”], Rättsfall [Court cases] and Forskning [Research]. The effects of the medial discourse about sex as self-injury are also analyzed, with support of Gayle Rubin’s sex hierarchy (Rubin, 1984). The medial material shows that the discourse about sex as self-injury grew out in conjunction with the release of Caroline Engvall’s book 14 år till salu [14 years for sale] in 2008 and has since then developed further through the reporting on court cases which has actualized the phenomenon, and through, especially the last year’s, reporting on the research about sex as self-injury. The result of the study shows that the media has had an extensive role in creating and defining the understanding of sex as self-injury. The result also shows the medial discourse effects on the limited research that has been done on sex as self-injury, which is discussed in this study.

Bakgrund: Samhällsvetenskaplig och sociologisk forskning om BDSM (enparaplyterm för bondage/disciplin, dominans/underkastelse och sadomasochism)är ett växande område sedan slutet av 1990-talet. Forskning som fokuserar påyngre BDSM-utövare saknas dock. Syfte: Studiens syfte är att, utifrån teorin omsexuella script (Simon & Gagnon 1986), undersöka vilka innebörder BDSM kanha för unga vuxna BDSM-utövare i Sverige 2019. Metod: Studien baseras påkvalitativa intervjuer med nio individer, i åldersintervallet 19–24 år, somdefinierar sig som BDSM-utövare. Materialet analyseras tematiskt utifrån teorinom sexuella script och Kenneth Burkes dramatistiska pentad. Resultat: Materialetkategoriseras i tre huvudteman som innefattar sammanlagt nio underteman:Konsonanser (”Kommunikation och utövande”, ”Intimitet och relationer” och”BDSM som den trygga sfären”), Dissonanser (”Dominant och jämställd” och”Negativa upplevelser och övergrepp”) samt Flertydiga harmonier (”Förnuft ochkänsla”, ”Feminisering som väg till njutning”, ”Åldersscript”, och ”Att skära sigmed olika innebörder”). Analysen visar att BDSM kan ha positiva, negativa ochparadoxala innebörder för unga vuxna utövare. Hur BDSM upplevs tycks hasamband med i vilken utsträckning sexuella script på olika scriptnivåer kongruerarmed varandra. Diskussion: Resultaten överensstämmer delvis med tidigareforskning, till exempel hur kommunikationen kan gå till, förekomsten av ensekvens av olika faser i utövandet, förhållningssätt till jämställdhet,iscensättningar kopplade till föreställningar om kön och ålder samt hur BDSMrelateras till intimitet, relationer och ett tryggt sammanhang. Utmärkande iempirin är att strypsex betraktas som vardagligt och vanligt. En analys avbeteendet ”att skära sig själv” i förhållande till självskadande och BDSM visar attbeteendet kan ha flera innebörder. / Background: Social scientific and sociological research on BDSM (an umbrellaterm for bondage/discipline, dominance/submission and sadomasochism) is agrowing field since the late 1990s. However, research focusing on youngerBDSM practitioners is lacking. Aim: Drawing on Simon and Gagnons (1986)concept of sexual scripting, the aim of this study is to examine meanings ofBDSM among young adult practitioners in Sweden 2019. Method: The study isbased on qualitative interviews with nine individuals, in the ages of 19 to 24years, who define themselves as BDSM practitioners. The material is analyzedthematically using sexual scripting theory. Result: The material is categorizedinto three main themes that includes a total of nine sub-themes; Consonances(“Communication and practice”, “Intimacy and relationships,” and “BDSM as asafe sphere”), Dissonances (“Dominant and equal” and “Negative experiences andabuse”), and Ambiguous harmonies (“Reason and emotion”, “Pleasure throughfeminization”, “Age scripts,” and “Different meanings in ‘self-cutting’”). Theanalysis shows that BDSM can contain positive, negative, and paradoxicalmeanings to young adult practitioners. How BDSM is perceived seems to berelated to whether scripts on different levels are congruent or incongruent.Discussion: The results are partly consistent with previous research, e.g. patternsof communication, sequences of events in practice, approaches to gender equality,conceptions of gender and age in BDSM sessions, and how BDSM is related tointimacy and relationships and experienced as a safe environment. A divergentfinding is that breathplay is considered common and ordinary. An analysis of selfcutting,in relation to self-harm behavior and BDSM, shows that self-cutting canhave several meanings.

Tidigare forskning visar på att professionella som arbetar i en verksamhet inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har en inverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras sexualitet. Denna inverkan beror på de professionellas attityder samt förhållningssätt. Om attityderna samt förhållningssätten är negativa gällande personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras sexualitet, och inte fungerar normkritiskt, påverkas de individer som exempelvis bor på en LSS-bostad negativt.Syftet med den här undersökningen var att belysa attityder samt förhållningssätt hos professionella som arbetar på LSS-bostad, samt hur de resonerar i dilemman som berör sexualitetsfrågor. Det var av vikt att de professionella arbetar på LSS- bostad och ingen annan LSS verksamhet eftersom det var attityder samt förhållningssätt gällande personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras sexualitet i hemmet jag skulle undersöka. För att besvara undersökningens frågeställningar har den kvalitativa metoden fokusgrupp samt vinjettstudier använts. Teorin om sexuella script har använts vid analys av undersökningens empiri.I undersökningen synliggjordes en osäkerhet hos de professionella angående hur de bör arbeta med samt prata om sexualitetsfrågor gällande personer med intellektuell funktionsnedsättning. Osäkerheten grundar sig i en otydlighet för vad som förväntas av de professionella i sådana situationer. / Previous scientific research has shown that professionals working in an activity within LSS (the Swedish Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments) have an influence on persons with intellectual disability and their sexuality. This effect depends on the professional’s attitudes and approach. If the attitudes and approach are negative regarding persons with intellectual disability and their sexuality, and doesn’t work norm-critical, the individuals who live in LSS accomodations will be affected in a negative way.The purpose of this survey was to illustrate the attitudes and approach among professionals who works in an LSS accomodation and how they reason in dilemmas regarding sexuality questions. It was important that the professionals worked within an LSS accomodation and not another LSS activity, since it was the attitudes and approach regarding persons with intellectual disability and their sexuality in the home environment that I was going to survey. The qualitative method focus group and vignette studies have been used to answer the questions of the survey. The theory about sexual scripts has been used in the analysis of the empirics of the survey.The survey showed an uncertainty among the professionals regarding how they should handle and discuss questions concerning sexuality regarding persons with intellectual disability. The uncertainty is based on an ambiguity regarding the expectations on professionals in these situations.

Det finns tidigare studier som visat att sexuallivet påverkats efter förvärvade hjärnskador. I denna studie avsågs att lyfta personernas individuella perspektiv. Intervjustudien omfattar nio personer som förvärvat en hjärnskada för mer än ett år sedan, och som deltagit i hjärnskaderehabilitering vid Skånes universitetssjukhus. Åldern på deltagarna varierade mellan 25 och 64 år, och ålder vid skadetillfälle eller insjuknande var 16-55 år. Frågeställningar i uppsatsen var huruvida personerna i studien upplevt förändringar i sexuallivet efter att ha förvärvat en hjärnskada, och hur personerna hanterat detta, samt om det förekom skillnader i mäns och kvinnors upplevelse. I resultatet framkom att förändringar skett inom flera områden relaterade till sexualitet. Tydligast var förändringar som påverkats av trötthet, förändringar i erektion, lubrikation samt orgasmförmåga. Förändringarna påverkade även sexualiteten på det interpersonella planet. Dessa förändringar tolkades och hanterades olika av deltagarna. I analysen har scriptteorin använts, samt resonemang om copingprocesser. Slutsatsen är att sexualitet är en viktig del i rehabiliteringsprocessen, och att program som omfattar detta bör utvecklas / Sexuality is a central part of life among people in general. What happens to sexuality when a person suddenly acquires a brain injury as a result of severe illness or an accident? The focus at primary rehabilitation concerns more obvious functions which are aimed to make the person more independent in daily life. Questions about the personal experience of how the brain injury has affected identity as a male or female, and questions about sexuality can therefore be neglected. A review of earlier studies shows that sexuality is affected among persons who have acquired a brain injury. Sexuality can be seen as constructed both on intra psychic and interpersonal level, and script theory can be used to analyze changes in experiences of sexuality. AIMS: The aim of the current study was to illuminate the personal perspective of sexual changes among persons who had acquired a brain injury. Has the brain injury resulted in changes of the experienced sexual life, and if so how did the person manage these? Methods: In the current study nine people, both women and men were interviewed. The participants aged between 25 and 64 years had acquired a brain injury at the age between 16 and 55. All participants had acquired the brain injury for more than one year ago, and all had participated in a rehabilitation program at Skåne University Hospital. Results: Changes in sexuality was seen in relation to common consequences of brain injury such as fatigue and difficulties concerning concentration. Changes also appeared in relation to the ability to achieve erection, lubrication and orgasm (the intrapsychic level). There were also changes at the interpersonal level for example role changes in the relationship. All changes were managed in different ways by the participants including different coping strategies. Not all coping strategies were efficient for the person.Conclusions: Sexuality can be seen as a vital part of the rehabilitation process and therefore rehabilitation programs including sexuality should be developed. Partners’ perspective should also be considered.

Barth, A. Det är väl inget jag kanske aktivt samtalar om. En kvalitativ studie kring föräldrars erfarenheter av att samtala med sina förskolebarn om sexualitet. Examensarbete i Sexologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2017.Barns sexualitet är ett ämne som väcker starka känslor bland vuxna i samhället och det har diskuterats vilken typ av information om sexualitet som är lämpligt för barn i låga åldrar att få ta del av. Det kan därmed bli svårt att veta hur man som förälder ska bemöta sexualitetsfrågor inför barnet. Syftet med denna uppsats blir således att undersöka om föräldrar har erfarenheter av att tala om sexualitet med sina förskolebarn (3-6 år) och deras förhållningssätt i samband med detta. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med totalt åtta föräldrar, hälften mödrar och hälften fäder. Uppsatsens huvudfrågeställningar behandlar hur föräldrarna förhåller sig till att tala om sexualitet med sina förskolebarn, deras upplevelser av dessa samtal samt deras syn på omgivningens förhållningssätt vad gäller deras förskolebarns sexualitet.Resultatet visade att föräldrarna i studien samtalade reaktivt med sina barn, de avvaktade barnens frågor och förekom inte med någon information innan barnet själv frågade. Under samtalen var fokus från föräldrarnas sida att ha en öppen inställning mot att sexuella variationer förekom. De önskade förespråka sexuell njutning och önskade inte skuld- eller skambelägga deras barns sexualitet. Det föräldrarna såg som problematiskt med samtalen var att lägga informationen på rätt nivå samt hur barnens omgivning samtalade med deras barn. De önskade att barnen skulle uppleva sexualiteten som något positivt och naturligt. Nakenhet och rädsla för sexuella övergrepp gjorde att föräldrarna talade om gränser med sina barn för att skydda dem mot sexuellt utnyttjande. Nyckelord: Barns sexualitet, förskolebarn, föräldrar, sexuella script, socialkonstruktivism, systemteori / Barth, A. That's not something I might actively talk about. A qualitative study of parents' experiences of talking with their preschool children about sexuality. Degree Project in Sexology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2017. Children's sexuality is a topic that raises strong feelings among adults in society and it has been discussed what kind of information about sexuality that is appropriate for young children to get to know. It can thus be difficult for the parent to know how to deal with sexuality issues for the child. The purpose of this paper is thus to investigate whether parents have experience of talking about sexuality with their preschool children (3-6 år) and their approaches in relation to this. The data has been collected through qualitative interviews with a total of eight parents, half mothers and half fathers. The main issues of the essay deal with how parents relate to sexuality with their pre-school children, their experiences of these conversations and their views on the environment's attitude towards the sexuality of their pre-school children. The results showed that the parents in the study responded reactively to their children, they awaited the children's questions and did not come up with any information before the child asked about it. During the conversation, parents' focus was to have an open attitude towards sexual diversity. They wanted to advocate sexual pleasure and did not want to put shame on their children's sexuality. The problems parents experienced with the conversations were to put the information at a correct level for the children and how the children's surroundings were talking to their children. They wanted the children to experience sexuality as something positive and natural. Nudity and fear of sexual abuse caused the parents to talk about limits with their children to protect them from sexual abuse. Keywords: Children's sexuality, preschool children, parents, sexual script, social constructivism, systems theory

Det finns tidigare forskning som visat att sexuallivet påverkats efter en stroke. Många studier kan påvisa de fysiologiska förändringarna som kan ske i samband med en stroke. I denna studie är syfte att få en djupare förståelse kring män och deras sexualitet post stroke. Deras syn på manligheten och tankar kring rehabiliteringen. Intervjustudien omfattar sju personer som alla drabbats av en stroke för mer än ett år sedan. Åldern på deltagarna varierade mellan 34 och 64 år, De hade levt med restsymptom av sin stroke mellan 4 år och upp till 11 år. Frågeställningar i uppsatsen var om personerna i studien upplever att deras manlighet har påverkats? Har det skett någon förändring post stroke? Vilka konsekvenser kan det få för självbilden? Hur är upplevelsen bland informanterna av hur rehabiliteringen hanterar frågor som rör sexualiteten? I resultatet framkom att förändringar skett inom flera områden relaterade till sexualitet. Tydligast fanns en ökad trötthet, avsaknaden av en fullgod erektion samt orgasmförmåga. Detta påverkade även sexualiteten på det interpersonella planet. Det som har kommit fram i studien påvisar att upplevelsen bland deltagarna är allt från att ha fått ett bättre sexliv till att helt ha förlorat intresset för sin sexualitet. Dessa förändringar tolkades och hanterades olika av deltagarna. I analysen har scriptteorin använts, samt resonemang kring hegemonisk maskulinitet. Slutsatsen är att sexualitet inte är ett statiskt tillstånd utan ett dynamiskt och är en viktig del i rehabiliteringsprocessen. Nyckelord: Sexualitet, sexualliv, sexuell dysfunktion, sexuell förmåga, sexuella script manlighet / There is previous research that showed that sexual life affected after a stroke. Many studies demonstrate the physiological changes that can occur with a stroke. In this study is to gain a deeper understanding of men post-stroke and their sexuality and self-image and perception of rehabilitation.The interview study involving seven people who all suffered from a stroke for more than a year ago. The age of participants ranged between 34 and 64, they had lived with residual symptoms of his stroke from 4 years and up to 11 years. Issues in the essay were about the people in the study feel that their masculinity has been affected? Has there been any changes post stroke? What impact can it have on the self-image? How is the experience among the informants of the rehabilitation handle issues related to sexuality?The result shows that changes have occurred in several areas related to sexuality. Most clearly was an increase in fatigue, the lack of an adequate erection and orgasm ability. This also affected the sexuality of the interpersonal plane. What has emerged in this study demonstrates that the experience of participants range from receiving better sex life to have completely lost interest in their sexuality. The changes also affected the sexuality of the interpersonal level. These changes were interpreted and handled differently by the participants. The analysis has been used script theory, and discussion of the hegemonic masculinity. The conclusion is that sexuality is not a static state but a dynamic and is an important part in the rehabilitation process. Keywords: sexuality, sex, sexual dysfunction, sexual performance, sexual scripts, masculinity

Barn inom samhällets barn- och ungdomsvård, däribland familjehemsplacerade barn, är mer utsatta för sexuella risker än andra. Familjehemsföräldrar har således en viktig roll att kunna möta de placerade barnen och på olika sätt samtala om sexualitet. Genom kvalitativa intervjuer och tematisk analys undersöker denna studie fyra familjehemsföräldrars förhållningssätt till och förståelse av samtal om sexualitet med det placerade barnet. Den teoretiska analysen utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och kombineras med teori om sexuella script, teori om sexuella värdehierarkier samt systemperspektivet. Resultatet visade att underlättande strategier såsom platsen och situationen var av stor betydelse för samtal om sexualitet. Familjehemsföräldrarna ville i samtal om sexualitet förmedla öppenhet och tillgänglighet gentemot barnet. I samtal om sexualitet var familjehemsföräldrarna särskilt angelägna om att förmedla kunskap om samtycke och egna och andras gränser, bland annat eftersom en del placerade barn inte har fått lära sig om detta i sina ursprungliga familjer. Vidare visar resultatet att de placerade barnens sexualitet var nära sammanbunden med risker. Genomgående uttryckte familjehemsföräldrarna en balansgång i samtal om sexualitet som handlar om porr, risker och ursprungliga föräldrar. I samtalen om porr skapades en balansgång mellan viljan att vara en motvikt till porren och risken för att skuldbelägga ungdomen som konsumerade den. I samtal om risker uttryckte familjehemsföräldrarna en balansgång mellan viljan att samtala om risker, och oro för att skrämma barnet. En ytterligare balansgång uppstod när familjehemsföräldrarna ville förmedla ett annat sexuellt script än det som barnen lärt sig från sina ursprungliga föräldrar, med risk att påverka barnen negativt.