Bakgrund: Tidigare forskning har visat att parrelationer och sexualliv påverkats efter att den ena i förhållandet förvärvat en hjärnskada. Det kan finnas en diskrepans mellan parets olika syn på vad som är problematiskt i förhållandet. Ofta har hjärnskadan medfört att partnern fått ett ökat ansvar och därmed även en rollförändring.Syfte och metod: Syftet med studien är att belysa hur partners till personer som förvärvat en hjärnskada upplever parrelationen med särskilt fokus på det gemensamma sexuallivet. Studien bygger på åtta individuella intervjuer med partners till personer som i vuxen ålder förvärvat en hjärnskada. Resultat: De övergripande resultaten visar att den förvärvade hjärnskadan påverkat parets dagliga liv. De flesta uppgav att även sexuallivet påverkats, både det gemensamma och partnerns egen sexualitet. Detta har hanterats på olika sätt. En balansgång framträdde mellan att se till det bästa för relationen, och att se till individuella behov. Två olika inställningar till sexuallivet framkom. Å ena sidan ansågs sexuella aktiviteter vara något som skulle komma spontant, och å andra sidan att sexuallivet liksom andra aktiviteter behövde planeras. / Background: Earlier research has shown that relations and sexual life has been affected after one of the partners has acquired a brain injury. There might be a discrepancy between the partners as to what is problematic in the relationship. Often the brain injury has caused the partner to take greater responsibility, therefore also a change in roles. Purpose and method: The purpose of the study is to show how partners to people with brain injury experience their relationship, with focus on the sexual life. The study is based on eight individual’s interviews with partners to people who have acquired a brain injury in their adult life. Results: The overall results show that the brain injury has affected the couple’s daily life. Most said that their sexual life had also been affected, both the mutual and the partners own sexuality. There are different ways to cope with this. A balancing act was shown between a person’s individual needs and the needs of the partner. Two different points of view were expressed about the sexual life. On the one hand sexual activities were seen as something spontaneous, on the other hand, like so many other things, it needed planning.

Sexualundervisning har varit obligatoriskt i Sverige sedan 1955 och är en del av ett folkhälsopolitiskt uppdrag att främja sexuell hälsa. Sex- och samlevnadsundervisningen har de senaste åren fått en del kritik för hur den genomförs och organiseras på skolorna. Det råder stora skillnader skolor emellan och ofta får eleverna inte tillräckligt med chanser att diskutera normer och värderingar kopplade till sexualitet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka betydelser sexualitet ges i sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet, samt vilka sexuella normer som (re)produceras eller dekonstrueras där. Studiens teoretiska ram utgörs av sexuell scriptteori, där sexualiteten ses som styrt av sexuella manus konstruerade av samhällets normer och värderingar.Skolan kan utifrån teorin ses som både en arena för och producent av sexuella normer och värderingar. Studiens empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger på högstadienivå. Resultaten visade att sex- och samlevnadsundervisningen kan ha en stark normkritisk prägel där traditionella sexuella script ifrågasätts. Dock visade resultaten att undervisningen var beroende av flera faktorer, så som enskilda pedagogers intresse, elevgruppens sammansättning samt externa aktörer. Studiens slutsats är därför att dagens sex- och samlevnadsundervisning inte kan  sig konstruera ett koherent sexuellt script som står i kontrast till de mer traditionella heterosexuella scripten.

Bakgrund: I palliativ vård kan aspekter av sexualitet aktualiseras. Riktlinjer för palliativ vård säger att sexualitet bör beaktas i arbetet. Tidigare forskning visar att inkludering av sexualitet i vården är bristfällig och det finns en kunskapslucka om hur det ser ut inom palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av och uppfattningar om arbete med sexualitet inom palliativ vård. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Det empiriska materialet inhämtades genom tre fokusgruppsintervjuer med elva sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet diskuterades analytiskt genom teoretiska begreppet sexuella skript. Resultat: Resultatet visar att arbete med sexualitet inom palliativ vård omgärdas av en ambivalens om relevans och betydelse vilket visar sexualitetens oklara plats. Behov av stödjande insatser för patient och närstående identifierades och beskriver en sexualitet i förändring. Arbete kopplat till sexualitet görs till viss del men bristen av det är mer framträdande. Metoder, ansvar och hinder för att inkludera sexualitet framkommer och drivs av en vilja att göra rätt. Slutsats: Ökad kunskap och synliggörande av sexualitet behövs för att motverka att det är föreställningar om sexualitet i livets slutskede och inte kunskap som blir vägledande till om och hur sexualitet inkluderas i arbetet inom palliativ vård.Nyckelord: fokusgruppsintervjuer, helhetssyn, palliativ vård, sexualitet, sexuella script, sjuksköterskor. / Background: In palliative care, aspects of sexuality can be raised. Guidelines for palliative care say that sexuality should be heeded in the work. Previous research shows that inclusion of sexuality in healthcare is deficient and there is a knowledge gap on how it appears in palliative care. Aim: The aim of the study was to investigate nurses’ experiences and perceptions of work with sexuality in palliative care. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. The empirical material was obtained through three focus group interviews with eleven nurses working in palliative care in southern Sweden. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. The result was discussed analytically through the theoretical concept sexual script. Result: The result shows that work with sexuality in palliative care is surrounded by an ambivalence of relevance and meaning that shows the unclear place of sexuality. The need for supportive efforts for patients and related persons was identified and describes a sexuality in change. Work associated to sexuality is done to some extent, but the lack of it is more prominent. Methods, responsibilities and barriers to include sexuality appear and are driven by a desire to do the right thing. Conclusion: Increased knowledge and visibility of sexuality is needed to counteract that there are notions of sexuality in the final stages of life and not knowledge that will guide if and how sexuality is included in work of palliative care. Keywords: focus group interviews, holistic-view, nurses, palliative care, sexuality, sexual script.

Part of creating relationships in a new context includes trying to understand the sexual scripts in a given discourse. Because creating sexual relationships is a part of sexual health it is, therefore, important to explore how sexual relationships are a part of the sex education curriculum for unaccompanied children and young adults. Through a critical discourse analysis the authors conclude that RFSU’s sex education curriculum includes a specific construct of the concept ‘sexual relationship’ that reveals what RFSU sees as the needs of unaccompanied children and young adults. Sexual relationships are constructed in the sex education curriculum in line with four themes: norm criticism, mutuality/consent/respect, sexual rights, and risk-emphasized education. These themes illuminate the needs that are considered when educating unaccompanied children and young adults. Additionally, the study shows that in the sex education curriculum; The creation of relationships in new contexts is not prioritized. This study also highlights how practical information about sexual scripts, may paradoxically, conflict with the anti-discriminatory and inclusive aim of RFSU’s sex education. However, the authors also conclude that the absence of concrete examples about sexual scripts in the curriculum, might prevent participants from gaining useful tools navigating their sexual relationships.

Världshälsoorganisationen (WHO) definierar sexuell hälsa som individens rätt till sitt eget sexuella uttryck och att njuta av sin sexualitet. Till detta räknas möjligheten att njuta av säkert sex fritt från tvång, diskriminering och våld. Alla människor behöver få möjlighet att uppleva sexualitet på flera sätt, både utifrån könsidentitet och roller, sexuell läggning, njutning och intimitet. Precis som alla andra har även personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) sexuella rättigheter, vilket förtydligas i FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Trots detta så finns det inte några formuleringar kring just sexuella rättigheter i LSS. För personer med IF blir på så vis personalens förhållningssätt och syn på sexualitet viktigt för de möjligheter som ges när det kommer till att uppleva sin sexualitet. Det är ur detta som denna studie har sin utgångspunkt. Studiens syfte är att belysa och identifiera förhållningssätt bland personal inom gruppbostäder enligt LSS, när det kommer till intellektuell funktionsnedsättning och sexuell hälsa. Materialet till studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med vinjettfrågor som sedan analyserats. Resultatet tyder överlag på normkritiska och tillåtande förhållningssätt. Personalen uttrycker en öppenhet som motsäger den tabu som annars kan antas omge ämnet. Av resultatet framkom även att fördomsfrihet förespråkas, allas rätt till sin egen sexualitet och att stöd ska ges utifrån varje individs behov. Vidare framkom även en osäkerhet angående verksamhetens riktlinjer kring sexuell hälsa, där personal menar att det snarare är det egna engagemanget som skapar öppenheten. / The World Health Organization (WHO) defines sexual health as the individual's right to their own sexual expression and to enjoy their sexuality. This includes the possibility of enjoying safe sex free from coercion, discrimination and violence. All people need the opportunity to experience sexuality in several ways, both based on gender identity and roles, sexual orientation, pleasure and intimacy. Like everyone else, people with intellectual disabilities (ID) also have sexual rights, as clarified by the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Despite this, there are no wordings on sexual rights in LSS. For people with ID, the staff's approach and view of sexuality becomes important for the opportunities that are given when it comes to experiencing their sexuality. This is where this study is based. The aim of the study is to highlight and identify attitudes among staff within group homes in accordance with LSS, when it comes to intellectual disability and sexual health. The material for the study has been collected through semi-structured interviews with case descriptions that have since been analyzed. The results indicate norm-critical and permissive approaches. The staff expresses an openness that contradicts the taboo that might otherwise be assumed to surround the subject. The results also showed that open-mindedness is advocated, everyone's right to their own sexuality and that support should be given based on each individual's needs. Furthermore, uncertainty arose concerning the guidelines regarding sexual health, where staff believe that it is rather their own commitment that creates transparency.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur olika professionella med kunskap om sexuella problematiker, tänker kring och uppfattar sex som självskada. Sex som självskada är ett relativt nytt ämne inom forskningssammanhang och forskningen är därmed begränsad. För studien genomfördes tio kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med klienter/patienter med olika typer av sexuella problematiker i storstadsområden, samt en mellanstor stad i Sverige. Det insamlade materialet bearbetades genom en tematisk analys och analyserades utifrån teorin det sexuella scriptet. Studien visar att de professionella menar att sex som självskada inte har något med vilken typ av sexuell aktivitet en person ägnar sig åt, utan av vilken anledning en person har sex samt hur personen mår under eller efter sex/övergrepp. De menar att det är upp till en person själv att definiera huruvida hen ägnar sig åt ett sexuellt självskadebeteende eller ej. Studien pekar även på att det finns osäkerheter hos det professionella kring vad begreppet innebär. / The aim of this qualitative study was to examine how different professionals with knowledge of sexual problems, perceive and think about sex as self-injury. Sex as self-injury is a relatively new subject in research contexts and hence the reaserch is limited. For this study ten qualitative interviews were conducted with professionals who work with clients/patients with different kinds of sexual problems in metropolitan areas and one medium-sized city in Sweden. The material collected was processed by thematic analysis and analyzed based on the sexual script theory. The study indicates that the professionals believe that sex as self-injury has nothing to do with the type of sexual activity a person engages in, but rather for what reason, and how the person feels during or after sex/abuse. Whether or not a person is engaging in sex as self-injury is something that has to be defined by a the persons themselves, according to the professionals. The study also indicates that the professionals feel uncertain about what the term actually entails.

De första 18 åren av en människas liv präglas av fysiska förändringar som bidrar till nya mentala tankeprocesser kring sex, sexualitet och relationer. Denna förändringsprocess som människan går igenom skapar en nyfunnen medvetenhet om sin egen och andras sexualitet. I en tid som definieras av förändringar på denna nivå är det inte ovanligt att privata och intima frågor dyker upp och det kan då vara skönt att ha en opartisk vuxen att prata med. Denna opartiska vuxen kan vara skolkurator.  Denna studie ämnar att, med hjälp av kvalitativa intervjuer, få en ökad förståelse för hur ett urval av skolkuratorer i Sverige väljer att arbeta med frågor kring sexualitet och sexuell hälsa. Studien avser även att undersöka om samtalet kring sexualitet och sexuell hälsa bör ske i en skolmiljö och om det är relevant för skolkuratorns yrke. Resultaten visar att skolkuratorerna som deltagit i studien har olika syn på relevansen av sexualitet och sexuell hälsa för deras arbete. Det framkom finnas ett samband mellan tidigare yrkeserfarenheter och hur en skolkurator väljer att utforma sitt arbete. En annan slutsats som kom fram i denna studie var att skolkuratorernas arbetsbeskrivning inte anger några tydliga ramar kring vad som ska ingå i arbetet, vilket ger yrkesutövaren stort utrymme att forma sina egna arbetssätt. / The first 18 years of a human being's life is characterized by physical changes that contribute to new mental thought processes concerning sex, sexuality and relationships. This process of change that the human goes through creates a newfound awareness of one’s own and others’ sexuality. In a time that is defined by changes on this level, it is not uncommon for private and intimate questions to arise and it can be nice to have an impartial adult to talk to. This impartial adult can be the school counselor.  The aim of this study is to, with the help of qualitative interviews, gain an increased understanding of how a selection of school counselors in Sweden choose to work with issues surrounding sexuality and sexual health. The study also intends to investigate whether the conversation regarding sexuality and sexual health is supposed to take place in a school environment and whether it is relevant to the school counselor's profession. The results show that the school counselors who participated in the study have different views on the relevance of sexuality and sexual health to their work. There seemed to be a correlation between previous professional experiences and how a school counselor chooses to design their work. Another conclusion that was reached in this study was that the school counselors' job description does not specify any clear framework around what should be included in the work, which gives the professional a lot of room to mold their own working methods.

Studier visar på att transpersoner i Sverige upplever sämre villkor för sexuell hälsa jämfört med övriga befolkningen. Den forskning som finns att tillgå pekar på att normer kring kön och sexualitet är en av de faktorer som influerar transpersoners upplevda sexuella hälsa. Mot denna bakgrund konstateras på flera håll att människobehandlande professioner behöver satsa på kunskapshöjning och kompetensutveckling för att förbättra transpersoners möjligheter till god hälsa. En förutsättning för detta är att det finns kunskap som representerar transpersoners egna erfarenheter av hur normer och förväntningar samspelar med sexuell hälsa. Det är något som saknas i nuläget. Studiens syfte är därför att fylla denna kunskapslucka genom att undersöka transpersoners subjektiva upplevelser av hur köns- och sexualitetsnormer påverkar förutsättningarna för sexuell hälsa. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 8 personer som identifierar sig själva som transpersoner. Materialet har analyserats och tematiserats med hjälp av Sara Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Gagnon och Simons (2005) teori om sexuella script. Resultatet visar att normer kring kön och sexualitet upplevs influera sexuella livsvillkor på komplexa och mångfacetterade sätt. Denna påverkan tycks ske genom att normer influerar såväl samhällsstrukturer, interpersonella möten som intrapsykiska attityder. Normer upplevs på så vis som ett yttre och inre tryck på samma gång. Studiens slutsats är att personer med normöverskridande könsidentiteter bemöts av omvärlden på ett sätt som begränsar förutsättningarna för sexuell hälsa. Samtidigt pekar resultatet på att normöverskridandet kan främja vissa aspekter av sexuell hälsa genom att det medför en vidgad horisont från vilken det blir möjligt att utforska sex och sexualitet bortom rigida genusnormer. Att existera helt bortom samhällets normativa strukturer upplevs dock som en omöjlighet. Det är därför tydligt att ett mindre cisnormativt samhälle krävs för att transpersoner ska kunna åtnjuta samma sexuella livsvillkor som den övriga befolkningen. Denna slutsats trycker på att det finns ett behov av att utveckla det sociala arbetets praktik för att säkra transpersoners rätt till jämlika levnadsvillkor. / Studies show that the transgender population in Sweden experience poorer conditions for sexual health compared with the rest of the population. The available research indicates that gender norms are one of the factors that influence transgender people's perceived sexual health. Against this background it has been argued that human service organizations need to invest in knowledge and skill development in order for transgender people’s sexual health to be improved. Knowledge that represents transgender people's own experiences of how norms and expectations interact with sexual health is needed for this to be possible. This knowledge is currently lacking. The purpose of this study is therefore to fill this gap by examining transgender people’s subjective experiences of how social norms affect the conditions for sexual health. The study is bases on qualitative interviews with 8 people who self-identify as transgender. The material has been analyzed and thematized based on Sara Ahmed’s (2006) queer phenomenology and Gagnon and Simon's (2005) sexual script theory. The results show that norms are perceived to influence sexual living conditions in complex and multifaceted ways. This influence seems to occur as societal structures, interpersonal encounters as well as intrapsychic attitudes are shaped by social norms. In this way, norms are experienced as an external and internal pressure simultaneously. The study concludes that transgender people are treated in a way that creates poor conditions for sexual health. At the same time, the results indicate that gender nonconformity can promote sexual health by creating space for sexual exploration beyond rigid gender norms. To exist completely beyond society's normative structures, is however perceived as an impossibility. It is therefore clear that a less cisnormative society is required for transgender people to be able to enjoy the same sexual living conditions as the rest of the population. This conclusion emphasizes the need to develop the social work practice to secure transgender people’s rights to equal living conditions.

Syftet med studien har varit att undersöka vilken möjlighet till självbestämmande personer med funktionsnedsättning som har insatser enligt LSS har, inom frågor som rör sexualitet och kärleksrelationer. Genom att genomföra en kritisk diskursanalys på utbildnings- och metodmaterial i ämnet har vi ämnat att kasta ljus på vad som uttrycks både explicit och implicit i materialet. Studien tar avstamp i socialkonstruktionismen och därutöver används teorin om sexuella script samt begreppet sexuell autonomi som analysverktyg.  Studiens resultat visar att metod- och utbildningsmaterialet tillskriver brukaren en passiv roll i frågor om sexualitet och kärleksrelationer, medan personalen tillskrivs agens och förväntas ta en aktiv roll. Vidare framkommer att de identifierade diskurserna i materialet kan vara bidragande till att upprätthålla det ojämlika maktförhållandet mellan personal och brukare, där brukaren befinner sig i beroendeställning till personal. Det omsorgideal och de maktförhållanden som framträder i materialet kan därmed komma att påverka brukarnas självbestämmanderätt och sexuella autonomi. Samtidigt som materialet lyfter frågor om normkritiska och alternativa perspektiv på sexualitet, produceras och reproduceras normen, av brukaren som beroende av personalen för att utforska sin sexualitet och sina relationer. Följaktligen beskrivs brukaren, av materialet, som passiv mottagare av andras hjälp och stöd vilket gör det metod- och utbildningsmaterial som vi har studerat något motsägelsefullt. Materialet som ämnar att blottlägga och belysa personalens roll i frågor om sexualitet och kärleksliv  uttrycker alltså en sak explicit, men håller således implicit rådande normer och maktstrukturer för sanna.

In Sweden there is a limited research about adults with intellectual disabilities and their sexuality through a social work perspective. This study aims to study how workers in group homes and their managers describes the residents sexuality and describes how they approaches their sexuality at work. And if there’s any facilities or hindrance that affects the sexual space. 5 semi-structured interviews with managers and coordinators, and 3 focus groups with carers where made. For analysis script theory and the charmed circle have been used. The result shows that people who works at group homes has no guidance or collective ways to approach sexuality in their work. They talk about an open approach but often describes the residents as asexual and connects sexuality with the level of disabilities. The respondents acknowledge that they need more knowledge. The conclusion is that there’s a need for more knowledge and guidance for people who work at group homes to extend the space for sexuality for adults with intellectual disabilities.