<p>When studying how companies differentiate from their competitors, corporate image can play a main role in this aspect. The aim of this study is to observe and analyse the perception by the consumers of the corporate image of two groceries companies.This perception can lead to a competitive position in the marketplace by outperforming competitors in all the areas of corporate image. Thus, it can be observed how both companies are differentiated in the mind of the consumers in a different way.</p>

<p>Denne avhandlingen studerer hvordan gruppevare, nærmere bestemt Corporate Memories(CM), kan brukes til å støtte informasjons- og kunnskapsdeling i en systemutviklingsorganisasjon.</p><p>Studiet tar utgangspunkt i Borghoff&Pareschi’s(1998) syn på Corporate Memory som en infrastruktur for kunnskapsforvaltning i organisasjoner. CM består av fire komponenter som alle må støttes av ulike typer teknologi. Sentralt her står CSCW/gruppevare, informasjons og kunnskapsrepositorier, ontologier og bruk av metadata. Relevante sider av disse forskningsområdene er presentert i studiet. </p><p>Et informasjons- og kunnskapsrom er et spesialtilpasset perspektiv inn i organisasjonens Corporate Memory for en avgrenset del av organisasjonen. I dette studiet er det tatt utgangspunkt i systemutvikling, men prinsippene vil være de samme også for andre typer virksomhet. </p><p>Ved hjelp av infrastrukturen, CM, får organisasjonens medarbeidere tilgang til <b>informasjon, kunnskap og tjenester</b> som er tilpasset behovene i de arbeidsprosessene de utfører. Studiet presenterer et sett med krav til innhold, struktur og tjenester som må finnes i organisasjonens Corporate Memory. Hvis disse er oppfylt, vil det også være mulig å etablere de nødvendige Informasjons- og kunnskapsrommene i organisasjonen. </p><p>Informasjons og kunnskapsrommet skal aktivt bidra til at systemutviklerne gjenbruker relevant informasjon, kunnskap og erfaringer. Dette gjelder den eksplisitte informasjonen og kunnskapen som er lagret i repositorier og det gjelder den tause kunnskapen som kun er lagret i hodene på organisasjonens medarbeidere. </p><p>Avhandlingen konkluderer med at det viktigste bidraget for informasjons- og kunnskapsforvaltning i en organisasjon, er at det utvikles konseptuelle modeller for de ulike domenene i organisasjonen. Ved hjelp av metadata som avledes fra de konseptuelle modellene, kan organisasjonens informasjons- og kunnskapsressurser modelleres slik at de tilpasses virksomheten og de konkrete mål og problemstillinger som finnes her. I tillegg kan den konseptuelle modellen brukes som et redskap for bevisstgjøring, kommunikasjon, refleksjon og læring rundt arbeidsprosessene i organisasjonen. </p><p>På grunnlag av intervjuer og diskusjoner med to store prosjekter i den sentrale systemutviklingsenheten i Statoil, blir det utarbeidet en ontologi for utvalgte deler av systemutviklingprosessene i Statoil. Ontologien og metadatasettet som avledes av ontologien, kan benyttes som et rammeverk for beskrivelse og forvaltning av informasjons- og kunnskapsressurer i store systemutviklingsprosjekter. Rammeverket består av flere subsett med metadata. Et av disse subsettene er obligatorisk for alle informasjonsobjekter i systemutvikling. De andre subsettene er tilpasset spesielle typer informasjon eller støtte til spesielle problemstillinger.</p>

<p><p>Vår studie har utgått från en händelse som inkluderar fordonstillverkaren Volvo Lastvagnar. Utifrån denna händelse har vi knutit samman och identifierat ett antal intressenter till Volvo Lastvagnar, vilka vi har intervjuat för att belysa deras intresse av ett företags arbete med CSR.</p><p>Det ställs allt högre krav på ett företag idag och framför allt på deras ansvarstagande. Många företag väljer att anamma konceptet Corporate Social Responsibility (CSR), för att möta kraven (Pedersen & Andersen 2006). De som ställer krav är dels företaget själv, dels dess intressenter. Ett företags arbete med CSR kan bli problematiskt då kraven kommer från flera olika håll och då konceptet definieras olika av både litteratur och intressenter. Ett företags ansvar för att CSR implementeras i sin egen verksamhet och sin leverantörskedja definieras därmed också olika. Detta visar att CSR är ett komplext ämne och redskap för ett företag att hantera.</p><p>Pedersen och Andersen (2006) menar att ett företag ska ta ansvar för sin egen verksamhet och sin leverantörskedja. Vi har i vår studie uppmärksammat skilda meningar gällande hur långt tillbaka i leverantörskedjan ett företag har ansvar. Att meningarna skiljer sig åt beror bland annat på antalet leverantörer i kedjan eller om branschen är komplex. Ett företags arbete med CSR bör gå hand i hand med dess strategier samt vara förknippade med kärnverksamheten (Löhman & Steinholtz 2003). Detta kan innebära att ett företag tar ansvar för sina handlingar och inte enbart arbetar med frågorna för syns skull eller utifrån ett vinstsyfte. Företag bör därför arbeta med CSR utifrån de faktorer som hållbar utveckling innebär.</p><p>Företag granskas ständig av olika intressenter (Henderson 2002) vilket medför att deras arbete med CSR på något sätt måste redovisas. Viktiga redskap för ett företag är då kommunikation och rapportering. Det har emellertid visat sig att det finns brister i kommunikationen och rapporteringen. Vi har i vår studie uppmärksammat att vissa företag väljer att visa de delar av CSR där de har en positiv påverkan, vilket kan bidra till en skev bild av ett företags arbete utåt. Det är viktigt med en dialog mellan ett företag och dess intressenter så att företaget kan balansera sina egna intressen med intressenternas. I vår studie har det även framgått att ett företags image är viktig och att företag kan använda CSR som ett redskap för att förbättra denna. Företag kommunicerar ofta därav de områden de är framgångsrika inom. Detta kan medföra en risk för företag i sitt arbetet med CSR då de kan få svårigheter att hantera problem som inte innefattas av prioriterade områden.</p><p>CSR är ett frivilligt åtagande, men det finns en del konventioner, avtal, regelverk, uppförandekoder och rekommendationer som företag kan utgå från i sitt arbete med CSR (Karlsson 2006). Det råder meningsskiljaktigheter huruvida ett företags arbete med CSR ska regleras eller ej. Branscher är olika vilket medför att det är svårt att ha enhetliga regleringar, däremot kan någon form av standard underlätta i ett företags arbete med CSR. Det finns både för- och nackdelar med olika former av regleringar. Regleringar kan underlätta ett företags arbete samtidigt som de kan leda till att företag enbart arbetar med CSR för att de måste och inte av eget intresse.</p></p>

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University. / Includes bibliographical references (leaves 182-185). Available online via OhioLINK's ETD Center.

This dissertation is composed of three essays related to Financial Architecture. The first essay, analysed in the first chapter of the thesis, contributes to the literature on Efficient Market Hypothesis and in particular in understanding several issues associated with how prices are determined for individual stocks. The chapter, in particular, provides further evidence of price and volume effects associated with index compositional changes by analysing the inclusions (exclusions) from the French CAC40 and SBF120 indices, as well as the FTSE100. I find evidence supporting the price pressure hypothesis associated with index fund rebalancing, but weak or no evidence for the imperfect substitution, liquidity and information hypotheses. The results improve on recent evidence from the S&P500 index. The evidence for the FTSE100 additions shows, in particular, that markets learn about an imminent inclusion and incorporate this information into prices, even before the announcement date. The other two essays of this thesis relate to Corporate Governance issues. Chapters 2 and 3, in particular, analyze some aspects of two corporate governance mechanisms: ownership concentration and managerial labour market. Chapter 2 provides an overview of the evolution of control in listed Slovenian corporations and evaluates the impact of the current changes in ownership on firm performance. Ownership and control has been concentrating in most transition countries. This consolidation of control introduces changes in the power distribution within privatised firms and, most importantly, redirects the corporate governance problem to a conflict between large and small shareholders. The chapter evaluate the ownership changes in Slovenian privatised firms through an analysis of stock price reactions to the entrance of a new blockholder (the shared benefits of control) and through an estimation of the premiums paid for large blocks (the private benefits of control). It provides evidence and discuss the reasons for the failures of the privatization investment funds in implementing control over firm managers and in promoting the restructuring of firms in the first post-privatization years. Chapter 3 concentrates on one specific aspect of the managerial labour market: monetary remuneration schemes. The purpose of this chapter is to examine the interconnection between pay and corporate governance approaches with respect to the different rules found across European legal systems. The research data on reported pay practices for 2001 among FTSE Eurotop300 companies reveal a reliance on performance-based pay generally and a somewhat variable adoption of share options programs and other equity-based incentive contracts, which generate difficulties in dispersed ownership systems. Furthermore, on the basis of the regulation on executive remuneration disclosure discussed in this chapter and on the basis of the disclosure practices resulting from the data collected for the FTSE Eurotop300 constituents, I construct some disclosure indicators and analyse empirically how country and firm characteristics affect remuneration disclosure.

Denne avhandlingen studerer hvordan gruppevare, nærmere bestemt Corporate Memories(CM), kan brukes til å støtte informasjons- og kunnskapsdeling i en systemutviklingsorganisasjon. Studiet tar utgangspunkt i Borghoff&amp;Pareschi’s(1998) syn på Corporate Memory som en infrastruktur for kunnskapsforvaltning i organisasjoner. CM består av fire komponenter som alle må støttes av ulike typer teknologi. Sentralt her står CSCW/gruppevare, informasjons og kunnskapsrepositorier, ontologier og bruk av metadata. Relevante sider av disse forskningsområdene er presentert i studiet. Et informasjons- og kunnskapsrom er et spesialtilpasset perspektiv inn i organisasjonens Corporate Memory for en avgrenset del av organisasjonen. I dette studiet er det tatt utgangspunkt i systemutvikling, men prinsippene vil være de samme også for andre typer virksomhet. Ved hjelp av infrastrukturen, CM, får organisasjonens medarbeidere tilgang til <b>informasjon, kunnskap og tjenester</b> som er tilpasset behovene i de arbeidsprosessene de utfører. Studiet presenterer et sett med krav til innhold, struktur og tjenester som må finnes i organisasjonens Corporate Memory. Hvis disse er oppfylt, vil det også være mulig å etablere de nødvendige Informasjons- og kunnskapsrommene i organisasjonen. Informasjons og kunnskapsrommet skal aktivt bidra til at systemutviklerne gjenbruker relevant informasjon, kunnskap og erfaringer. Dette gjelder den eksplisitte informasjonen og kunnskapen som er lagret i repositorier og det gjelder den tause kunnskapen som kun er lagret i hodene på organisasjonens medarbeidere. Avhandlingen konkluderer med at det viktigste bidraget for informasjons- og kunnskapsforvaltning i en organisasjon, er at det utvikles konseptuelle modeller for de ulike domenene i organisasjonen. Ved hjelp av metadata som avledes fra de konseptuelle modellene, kan organisasjonens informasjons- og kunnskapsressurser modelleres slik at de tilpasses virksomheten og de konkrete mål og problemstillinger som finnes her. I tillegg kan den konseptuelle modellen brukes som et redskap for bevisstgjøring, kommunikasjon, refleksjon og læring rundt arbeidsprosessene i organisasjonen. På grunnlag av intervjuer og diskusjoner med to store prosjekter i den sentrale systemutviklingsenheten i Statoil, blir det utarbeidet en ontologi for utvalgte deler av systemutviklingprosessene i Statoil. Ontologien og metadatasettet som avledes av ontologien, kan benyttes som et rammeverk for beskrivelse og forvaltning av informasjons- og kunnskapsressurer i store systemutviklingsprosjekter. Rammeverket består av flere subsett med metadata. Et av disse subsettene er obligatorisk for alle informasjonsobjekter i systemutvikling. De andre subsettene er tilpasset spesielle typer informasjon eller støtte til spesielle problemstillinger.

When studying how companies differentiate from their competitors, corporate image can play a main role in this aspect. The aim of this study is to observe and analyse the perception by the consumers of the corporate image of two groceries companies.This perception can lead to a competitive position in the marketplace by outperforming competitors in all the areas of corporate image. Thus, it can be observed how both companies are differentiated in the mind of the consumers in a different way.

Vår studie har utgått från en händelse som inkluderar fordonstillverkaren Volvo Lastvagnar. Utifrån denna händelse har vi knutit samman och identifierat ett antal intressenter till Volvo Lastvagnar, vilka vi har intervjuat för att belysa deras intresse av ett företags arbete med CSR. Det ställs allt högre krav på ett företag idag och framför allt på deras ansvarstagande. Många företag väljer att anamma konceptet Corporate Social Responsibility (CSR), för att möta kraven (Pedersen &amp; Andersen 2006). De som ställer krav är dels företaget själv, dels dess intressenter. Ett företags arbete med CSR kan bli problematiskt då kraven kommer från flera olika håll och då konceptet definieras olika av både litteratur och intressenter. Ett företags ansvar för att CSR implementeras i sin egen verksamhet och sin leverantörskedja definieras därmed också olika. Detta visar att CSR är ett komplext ämne och redskap för ett företag att hantera. Pedersen och Andersen (2006) menar att ett företag ska ta ansvar för sin egen verksamhet och sin leverantörskedja. Vi har i vår studie uppmärksammat skilda meningar gällande hur långt tillbaka i leverantörskedjan ett företag har ansvar. Att meningarna skiljer sig åt beror bland annat på antalet leverantörer i kedjan eller om branschen är komplex. Ett företags arbete med CSR bör gå hand i hand med dess strategier samt vara förknippade med kärnverksamheten (Löhman &amp; Steinholtz 2003). Detta kan innebära att ett företag tar ansvar för sina handlingar och inte enbart arbetar med frågorna för syns skull eller utifrån ett vinstsyfte. Företag bör därför arbeta med CSR utifrån de faktorer som hållbar utveckling innebär. Företag granskas ständig av olika intressenter (Henderson 2002) vilket medför att deras arbete med CSR på något sätt måste redovisas. Viktiga redskap för ett företag är då kommunikation och rapportering. Det har emellertid visat sig att det finns brister i kommunikationen och rapporteringen. Vi har i vår studie uppmärksammat att vissa företag väljer att visa de delar av CSR där de har en positiv påverkan, vilket kan bidra till en skev bild av ett företags arbete utåt. Det är viktigt med en dialog mellan ett företag och dess intressenter så att företaget kan balansera sina egna intressen med intressenternas. I vår studie har det även framgått att ett företags image är viktig och att företag kan använda CSR som ett redskap för att förbättra denna. Företag kommunicerar ofta därav de områden de är framgångsrika inom. Detta kan medföra en risk för företag i sitt arbetet med CSR då de kan få svårigheter att hantera problem som inte innefattas av prioriterade områden. CSR är ett frivilligt åtagande, men det finns en del konventioner, avtal, regelverk, uppförandekoder och rekommendationer som företag kan utgå från i sitt arbete med CSR (Karlsson 2006). Det råder meningsskiljaktigheter huruvida ett företags arbete med CSR ska regleras eller ej. Branscher är olika vilket medför att det är svårt att ha enhetliga regleringar, däremot kan någon form av standard underlätta i ett företags arbete med CSR. Det finns både för- och nackdelar med olika former av regleringar. Regleringar kan underlätta ett företags arbete samtidigt som de kan leda till att företag enbart arbetar med CSR för att de måste och inte av eget intresse.

Abstract The purpose of our thesis was to comprehend how organizations approach the Corporate Social Contract that exists between them and society. The empirical data was gathered to reflect a comprehension of the Corporate Social Contract as a whole and as the product of its components, i.e.: Corporate Social Responsibility and Reciprocity. Other concepts interconnected with our main topic were also used in order to better comprehend the concept of Corporate Social Contract as well as our interpretations of the collected empirical data. These interconnected concepts were Corporate Sustainability, Corporate Citizenship, Shared Value, and Willingness to Pay.   The research work was approached from the qualitative standpoint. Considering that the perspective of our thesis was an organizational one, we approached 5 organizations within which to conduct interviews on the stated topic. Our aim was merely to understand the organizational perspective and approach to the concept of Corporate Social Contract, not to compare these perspectives and approaches.   Each of the chosen organizations met certain basic criteria mentioned in our work that permitted us to include them in our sample. The thesis’ conclusion reflected various organizational approaches towards Corporate Social Contract from the angle of Corporate Social Responsibility as well as varying perspectives on, and expectations of, society’s reciprocity. The study has shown that our view of the equal importance of the concepts of CSR and Reciprocity, within the framework of CSC fulfillment, is an under investigated area in both academics and in the practical business world. This has also been supported by our interviewees’ view on expectations, placed on society, as an implicit area in their organizations’ policies. Through our study we have uncovered practical reasons as to why CSC cannot be fulfilled all the time, how expectations between both organizations and society differ from project to project, and the importance of societal reciprocity in the aim of CSC fulfillment. And thus, through our study, we endeavor to comprehend how organizations fulfill the CSC and how they view society’s attempts to fulfill its end of the contract.   As a result of our work, future students and researchers stand to gain insights into the mentalities of organizations that hail from different industries and are based in different parts of the world. Future students and researchers could also derive their own interpretations of our respondents words based on the culture prevalent in the country in which the respondents are based. Apart from this, one can note that the respondents were also from a range of departments and their professionally skewed perspective on our topic makes for an interesting contribution to those seeking insights into our topic and those interlinked.   Key Words: Corporate Social Contract, Corporate Social Responsibility, Reciprocity, Corporate Sustainability, Corporate Citizenship, Shared Value, and Willingness to Pay.

No description available.