Detaljplaner sätter ramarna och förutsättningarna för vad som legalt kan byggas på en fastighet. Hur de förutsättningarna ser ut har en enorm inverkan på hur kostnadseffektivt det framtida bygget kommer att bli. Att i tidigt skede identifiera och påverka de faktorer som driver byggkostnaderna utan att skapa motsvarande mervärde för de framtida kunderna är en viktig uppgift. I den här studien kartläggs de planbestämmelserna och utformningarna, det ska dessutom inte vara självklart att det finns tillräckligt samhällsnytta för att väga upp kostnaderna. Litteraturen inom området är mycket bristande. Den huvudsakliga metoden för den här studien är intervjuer, totalt genomförs sjutton intervjuer med privata fastighetsutvecklare och kommunalt anställda inom markexploatering och detaljplanering. Det identifieras en rad detaljplansutformningar och fenomen kopplat till detaljplaneprocessen. Allt ifrån det optimala byggnadsdjupet och underjordiska garage till felaktiga betraktelsevinklar för arkitekturen och nya typer av kommunala särkrav som blir allt vanligare. Dessutom hanterar studien samarbetet inom detaljplaneprocessen mellan privata fastighetsutvecklare och kommunen med fokus på byggkostnader, lönsamhet och avvägningarna mellan det enskilda intresset hos fastighetsutvecklaren och allmänna intressen. Fastighetsutvecklare har inflytande under detaljplaneprocessen och kan bidra med mycket. Inom kommuner finns tankar kring vad som är den mest samhällsekonomiskt lönsamma avvägningen för planutformningar där projektets lönsamhet får väga tyngre, men än så länge gäller det främst fram tills en detaljplan är genomförbar och ibland för kommunens egna fastigheter eller bostadsprojekt.