The Swedish Transport Administration is the authority responsible for operating and maintaining the public road network. Their work with traffic safety is mainly based on Vision zero, a vision implementedto make sure no fatal accidents occur on the road network. To ensure no one dies, measures to improve the traffic safety have been performed at the high traffic road network. However, the same improvements have not been implemented at the low traffic road network, resulting in an inferior safety standard. Therefore, this thesis aim to examine the low traffic road network from a trafficsafety perspective. The purpose is to analyze which kind of measures that are socio-economically viable to implement at the low trafficroad network. Furthermore, other aspects of importance in the work of improving the traffic safety in the road system will be examined. To answer the stated purpose a thorough literature review as well asa case study have been used as methodological framework. The analysis of the material from the case study has been carried out using the analytical tool, Effekter vid väganalys (EVA). The measures found inthe case study can be divided into three categories; crash barriers, speed reduction and the creation of forgiving roadside areas. The results from the study showed that the proposed measures are not socio-economically viable. However, the analytical tool, EVA, used to analyze the result, is not adequate for the type of measures found in the study. Moreover, the use of socio-economic viability as the only aspect in deciding which measures to implement to improve road safety can be questioned. As an example, several lives were indeed saved with the implemented measures. Other aspects of importance is the possibility for people to continue living on the countryside, even in the future, as well as making sure the ambulance, police and fire brigade can reach the whole population.

Detaljplaner sätter ramarna och förutsättningarna för vad som legalt kan byggas på en fastighet. Hur de förutsättningarna ser ut har en enorm inverkan på hur kostnadseffektivt det framtida bygget kommer att bli. Att i tidigt skede identifiera och påverka de faktorer som driver byggkostnaderna utan att skapa motsvarande mervärde för de framtida kunderna är en viktig uppgift. I den här studien kartläggs de planbestämmelserna och utformningarna, det ska dessutom inte vara självklart att det finns tillräckligt samhällsnytta för att väga upp kostnaderna. Litteraturen inom området är mycket bristande. Den huvudsakliga metoden för den här studien är intervjuer, totalt genomförs sjutton intervjuer med privata fastighetsutvecklare och kommunalt anställda inom markexploatering och detaljplanering. Det identifieras en rad detaljplansutformningar och fenomen kopplat till detaljplaneprocessen. Allt ifrån det optimala byggnadsdjupet och underjordiska garage till felaktiga betraktelsevinklar för arkitekturen och nya typer av kommunala särkrav som blir allt vanligare. Dessutom hanterar studien samarbetet inom detaljplaneprocessen mellan privata fastighetsutvecklare och kommunen med fokus på byggkostnader, lönsamhet och avvägningarna mellan det enskilda intresset hos fastighetsutvecklaren och allmänna intressen. Fastighetsutvecklare har inflytande under detaljplaneprocessen och kan bidra med mycket. Inom kommuner finns tankar kring vad som är den mest samhällsekonomiskt lönsamma avvägningen för planutformningar där projektets lönsamhet får väga tyngre, men än så länge gäller det främst fram tills en detaljplan är genomförbar och ibland för kommunens egna fastigheter eller bostadsprojekt.

Det finns idag ett underhållsbehov i en stor andel av de flerbostadshus som kvartstår från det Svenska miljonprogrammet. Många allmännyttiga kommunala bostadsbolag har påbörjat stora och kostsamma investeringar inom delar av deras miljonprogramsbestånd. Omfattningen på investeringarna varierar mellan bolagen och det råder oklarhet kring vad som kan anses leda till långsiktig lönsamhet. En stor andel av dessa områden innehar en social utsatthet och marginalisering hos delar av befolkningen. Investeringarna bedöms därför också kunna påverka samhällsutvecklingen i en positiv riktning inom dessa områden. Detta examensarbete har som syfte att genom en fallstudie över det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder AB:s pågående upprustningsprogram inom miljonprogramsområdena kring Järvafältet i Stockholm utvärdera om dessa investeringar kan anses vara lönsamma. På grund av den sedan 2011 nya lagstiftningen gällande allmännyttiga kommunala bostadsbolag råder det viss oklarhet kring i vilken omfattning samhällsekonomiska investeringar kan motiveras inom ramen för ett allmännyttigt bolag. Analysen särskiljer därför lönsamhet på fastighets- och samhällsnivå. Maximalt utrymme för fastighetsekonomiskt lönsam investering bedöms utgöras av skillnaden i fastighetsvärde före och efter att investering har genomförts. Effekter på samhället av ökad sysselsättning och minskad kriminalitet beräknas i en investeringskalkyl och nuvärdet adderas till den fastighetsekonomiska lönsamheten med jämförelse på lägenhetsnivå. Resultatet visar på att investeringarna inte är lönsamma för samhället enligt den metod som används, däremot bedöms en längre kalkylperiod samt inkluderade av ytterligare variabler kunna medföra lönsamhet på samhällsnivå. Vidare konstateras att Svenska Bostäder erhåller sämre lönsamhet än privata bolag för liknande standardhöjningar i bostaden, vilket kan ha en effekt på den långsiktiga värdeutvecklingen i beståndet. Trots att analysen ej påvisar lönsamhet i dessa investeringar dras ändå slutsatsen att det finns potential för en förbättring av metoden för hur renoveringar genomförs. Det bedöms samtidigt som möjligt att sänka kostnaderna för drift och administration ytterligare. Det finns även stor potential för allmännyttiga bolag att genom sin storlek som beställare och genom samordning med andra fastighetsägare bidra till en positiv social utveckling av dessa områden och i förlängningen en stor ekonomisk vinst för samhället. / A large share of the existing multi-family housing units built during the Swedish million homes programme includes a major amount of neglected maintenance. Several municipal housing companies have initiated large and costly investments within their stock of million program units. The extent of which kind of measures that is undertaken by each company varies and it is uncertain if the measures are profitable in the long term. A large share of residents within these areas undergoes marginalization as a result of heavily developed segregation. Investments are therefore estimated to not only affect real estate companies but also provide an opportunity to change the development of the society within these areas. This paper aims to evaluate profitability of these investments through a case study of the municipal housing company Svenska Bostäder AB and its renovation program of socially exposed housing areas within the northern parts of Stockholm. Since 2011 it is however unclear if social investments within the area can be justified by municipal housing companies due to a legislative change. The analysis differentiates profitability on single property level from profitability on municipal level. The method, which is used on single property level, is based on valuation of the real estate asset before and after renovation. Maximum level of investment on single property level which could be seen as profitable comprises of the difference in value of the asset before and after renovation. Effects on the society from increased employment, reduced criminality is estimated through a cash flow analysis and the present values of reduced costs are added to the existing analysis on property level. The result shows that the investments are not profitable for the society according to the method that has been used. However, an extension of the cash flow period and addition of extra variables could lead to profitability. Further, it is stated that Svenska Bostäder AB obtains lower net operating income compared to private real estate companies for similar quality improvements within their renovations; this could affect the value of the real estate asset in a longer run. Despite the fact that the analysis do not show any proof of profitability from these investments, the conclusion that there is room for potential improvements in how these renovations are executed could still be drawn. It should also be possible to lower the costs of operation and administration further. The municipal housing companies also have a great potential to contribute to further progress of social wealth fare within these areas through their size as clients and through coordination with other real estate companies.