<p>This thesis comprises two papers exploring aspects of public finance and environmental economics in Namibia.</p><p>Paper [I] estimates the shadow prices of capital, labour and foreign exchange for the Namibian economy. The results suggest that the shadow price of capital for Namibia is 8%. The economic costs of Namibian labour, as a share of financial costs, are 32% for urban semi- and unskilled labour, and 54% for rural semi- and unskilled labour. The economic cost of foreign labour as a share of financial costs is 59%. The estimated range for the shadow exchange rate factor is between 7% and 14% for the Namibian economy.</p><p>Paper [II] studies the determinants of property prices in the township areas of Windhoek, the capital of Namibia. The study reveals that properties located close to an environmental hazard, such as a garbage dump, sell at considerable discounts. On the other hand properties located near an environmentally favourable location, such as recreational open space, sell at a premium. These results provide evidence of the importance of environmental quality in lower income property markets in developing countries. It is therefore important for Namibian urban planners to incorporate environmental quality within the planning framework for lower income areas.</p>

<p>Bensinpriset i Sverige har den senaste tiden stigit kraftigt och åsikterna går isär om huruvida detta ska uppfattas som positivt eller negativt för samhället.</p><p>Denna studie kartlägger de samhällsekonomiska effekterna av ett högre bensinpris och studerar skillnaden i resultat mellan en oljeprisbaserad bensinprisökning och en bensinprisökning som grundar sig på en högre bensinskatt.</p><p>I en cost-benefit kalkyl har effekter av ett högre bensinpris identifierats och värderats. Resultatet visar att en oljeprisbaserad bensinprishöjning är att uppfatta som negativ för samhället. Även en skattebaserad bensinprishöjning är dock negativ för samhället. En oljeprisbaserad bensinprishöjning åsamkar emellertid samhället en betydligt större nettoförlust än en skattebaserad bensinprishöjning.</p><p>En marginalkostnadsberäkning har utförts som ett alternativt beräkningssätt av det samhällsekonomiska resultatet av de två olika bensinprishöjningarna. Marginalkostnadsberäkningen uppskattar den samhälleliga marginalkostnaden av en liter bensin till cirka 9,31 kr och att marginalkostnaden ligger under prisnivån bekräftar slutsatsen att ett högre bensinpris är negativt för samhället, då det, vid en bensinskattehöjning, leder till en situation där bensinpriset hamnar längre från det pris som är optimalt för samhället. Vid en oljeprishöjning stiger både pris och marginalkostnad för samhället och att detta scenario är att uppfatta som negativt för samhället beror på att den ökade kostnaden för bensin som betalas av svenska bilister går till utländska oljeproducenter.</p><p>Slutligen har centrala faktorer i beräkningarna analyserats och diskuterats. Denna diskussion mynnar ut i en rekommendation till vidare forskning mot beräkningsfaktorer som baserar sig på fordonskilometer.</p> / <p>Recently the Swedish gasoline price has risen considerable and the opinions are divided however this should be perceived as positive or negative for society.</p><p>In this study, the influences of a higher gasoline price on society and the differences between a scenario with a higher oil price and a higher gasoline tax as ground for the rise of prices are studied.</p><p>Within the frames of a cost-benefit analysis the effects of a higher gasoline price have been identified and valued. The results show that a higher gasoline price based on a higher oil price is negative for a society. A higher gasoline tax causing a higher gasoline price also has negative effects. The latter type of price increase however, causes far less damage than the former.</p><p>An estimation of marginal cost has been conducted as an alternative calculation of the results. The marginal cost has been estimated to 9,31 SEK and the fact that the marginal cost is below the price level confirms the conclusion that a higher gasoline price, disregarded the cause, is negative for society, since a tax increase will bring a situation where the gasoline price now is situated further from its optimum price. In the case of an increase in oil price, both the marginal cost and the gasoline price increase and that this scenario is negative for society is due to the increasing payments of the Swedish motorists to foreign oil producers.</p><p>Finally, central factors in the calculations have been discussed and analysed. The discussion has ended in a recommendation of further research with vehicle kilometers as basis of calculation.</p>

<p>Uppsatsen utreder ifall det finns en möjlighet till kostnadsbesparingar genom att erbjuda en stor andel av den äldre befolkningen hjälpmedel. Dessa hjälpmedel är tänkta att ha i förebyggande syfte för att minska antalet höftfrakturer. Perspektivet för analysen är samhällsekonomiskt, det vill säga alla möjligheter till kostnadsbesparingar antas tillkomma samma aktör. En uppdelning mellan landsting och kommun görs med andra ord inte. I en cost-benefit kalkyl görs en uträkning på vilken nettoeffekt som uppnås på den samhälleliga välfärden genom att antalet höftfrakturer minskar.</p><p>En makroundersökning ligger till grund för de hjälpmedel som studeras. De två hjälpmedel som tas upp i rapporten är höftskyddsbyxan och rollatorn.</p><p>Resultatet visar att man vid en viss minskning av olycksfallsfrekvensen kan uppnå en positiv nettoeffekt på den samhälleliga välfärden. Utifrån undersökningar som har gjorts på reduceringen av olycksfall som användningen av hjälpmedel bidrar till, visar kalkylerna resultat på vilka kostnadsbesparingar som kan göras. I framräkningarna för de kommande 45 åren visas det hur dessa kostnadsbesparingar kontinuerligt kommer att öka i och med att den äldre andelen av befolkningen ökar.</p><p>Uppsatsen kan utgöra underlag för diskussion om huruvida vårdens organisation tjänar på att byta perspektiv från suboptimering av olika områden till mer långsiktiga samarbeten.</p>

<p>Swedish drug policies are among the most prohibitive in the world. Regardless of the ever expanding “narcotics criminal code” (narkotikastrafflagen), the drug use development in Sweden has followed international fluctuations in the narcotics market. A considerable increase in the number of debutants in using narcotics can be seen in the 1960s, followed by a reduction during the 1970s reaching a low in the mid 1980s. This is when the “zero-vision” on drugs is introduced in Sweden. Despite this vision and its accompanying increase in preventive measures, a remarkable increase in the number of users of narcotics has taken place from the 1990s up until the present.</p><p>Swedish policy today puts lots of recourses into catching the users of narcotics even though historically and in comparison to other countries punishment and force have not been seen to be the strategies giving results. At the same time the Netherlands who is seen as an ultra-liberal country on the issue of narcotics, show better results than ultra-prohibitive Sweden, better results being fewer serious abusers per 1000 inhabitants. The fact that they have a higher frequency of people regularly using cannabis does not seem to result in a high number of abusers of serious narcotics.</p><p>With this paper I wanted to raise the question whether or not the resources the Swedish state today use on the prevention of the use of drugs could be allocated in a different way. In my research I found that the reason for the development of an abuse of narcotics was not the mere existence of drugs themselves, but rather marginalization and social maladjustment. Therefore I think it is time to shift focus from the abuse of narcotics and to these reasons for the abuse.</p><p>In my paper I introduce one way of distributing legal narcotics through specialized drugstores where you need a license to be allowed to buy the narcotics. This is to help control the use of narcotics, to prevent illegal distribution, and to obtain information on the use patterns and demand for narcotics. This system is also meant to be a warning system to help the Swedish government to offer help to those who need it.</p><p>I have also done a qualitative cost- benefit analysis on the legalization of narcotics, listing all the possible costs and benefits this might have for society.</p><p>My conclusion is that regardless of the economical profits that could be made trough legalizing narcotics, there are bigger issues that I have not been able to monetize, that need to be considered when making this decision. One example could be health effects and the value of those.</p><p>Legalization is not necessarily the only road to take, but regardless of legalizing drugs or not, focus and resources should be shifted to prevent marginalization and social maladjustment and remove the reasons why people develop an abuse in the first place.</p> / <p>Den svenska narkotikapolitiken är en av de mest restriktiva i världen. Oberoende av den hela tiden expanderande narkotikastrafflagen så har drogutvecklingen i Sverige följt de internationala trenderna på narkotikamarknaden. En markant ökning i antalet narkotika- debutanter kan ses på 1960-talet, följt av en nedgång under 1970-talet. En botten nås på mitten av 1980-talet. Samtidigt introduceras ”nollvisionen” i den svenska narkotikapolitiken. Trots denna visionen och de tillhörande ökningarna i preventiva åtgärder, ser man en kraftig ökning i antalet narkotikaanvändare från mitten av 1990-talet och fram till i dag.</p><p>Dagens svenska narkotikapolitik lägger mycket fokus på att få tag på narkotikaanvändarna även om straff och tvång inte har varit de strategier som givit resultat, sett från ett historiskt perspektiv och i jämförelse med andra länder. Samtidigt visar Nederländerna, som ses som ett ultraliberalt land i narkotikafrågan, ett bättre resultat än ultrarestriktiva Sverige. Med ett bättre resultat menas färre missbrukare per 1000 invånare. Det faktum att Nederländerna har en högre frekvens av folk som regelbundet använder cannabis verkar inte ge ett högre antal narkotikamissbrukare.</p><p>Med denna uppsats vill jag ställa frågan om de resurser som svenska staten i dag lägger på att hindra narkotikaanvändandet kan allokeras på ett annat sätt. I min forskning fann jag att orsakerna till utvecklandet av ett missbruk var marginalisering och social missanpassning, inte själva existensen av narkotika. Av den anledningen menar jag att fokus måste flyttas från narkotikamissbruket och till anledningarna till narkotikamissbruket.</p><p>I min uppsats presenterar jag ett specifikt sätt att distribuera narkotika, nämligen genom specialiserade narkotikaaffärer där man behöver en licens för att köpa narkotika. Detta för att kunna kontrollera narkotikaanvändandet, hindra olaglig distribution av droger, samt för att erhålla information om användningsmönster och efterfrågan på narkotika. Detta system är också menat att hjälpa svenska staten att erbjuda hjälp till dem som behöver det.</p><p>Jag har även gjort en kvalitativ kostnads- nyttoanalys om legaliseringen av narkotika, i vilken jag räknar upp de kostnader och nyttor detta kan ha för samhället.</p><p>Min konklusion är dock att oberoende av de ekonomiska fördelar en legalisering skulle kunna ge, så finns det många omständigheter som jag inte kunnat värdera och vilka bör tas med när man tar detta beslut. Exempel på sådana kan vara hälsoeffekter och hur man värderar dessa.</p><p>Legalisering är inte nödvändigtvis ända sättet, men oavsett en legalisering eller inte borde fokus och resurser flyttas för att hindra marginalisering och social missanpassning, och eliminera orsakarna till att folk utvecklar ett missbruk i första hand.</p>

This thesis concerns two topics related to policy effects of hillside and ridgeline development in Knox County, TN and attempts to quantify the values of different aspects of forest land in the area, particularly how the amenity values of forest land affect the prices of surrounding houses. The first essay conducts a cost-benefit analysis to determine the willingness of individual landowners for reforestation given explicitly stated costs and benefits of reforestation. A sequence of hedonic models was used to estimate differences in non-use values attributable to deforested and to forested areas, allowing the establishment of an overall price-distance relationship between the amenity values attributable to both areas and their proximities to housing locations. The results showed that the benefits from reforestation were greater than the opportunity costs of barren/grassland replaced and the houses with the greatest gains from reforestation were within one mile of the target site. Amenity value benefits for reforestation vary between sites but the sites with the greatest gains were those with the largest area, the lowest land cost, and the most houses within one mile. The second essay examined the effects of forest views on house prices and also the effect that the economy had on consumers’ value of those views. This study applied a sales hedonic model to two time periods with markedly different economic climates, the housing boom of 2002-2006 and the recession of 2008. Amenity value gains from forest views were then mapped out for the county for both periods to find those areas that had the highest gains in both periods. The results showed that while the views of forest land increase house values in both periods, the average marginal implicit price gain decreased over 13 percent from the boom period to the recession. Maps of the value gains highlighted the south-western, eastern and northern parts of the county, which contain high income suburban communities, with consistent value gains in excess of $70 per acre.

This thesis comprises two papers exploring aspects of public finance and environmental economics in Namibia. Paper [I] estimates the shadow prices of capital, labour and foreign exchange for the Namibian economy. The results suggest that the shadow price of capital for Namibia is 8%. The economic costs of Namibian labour, as a share of financial costs, are 32% for urban semi- and unskilled labour, and 54% for rural semi- and unskilled labour. The economic cost of foreign labour as a share of financial costs is 59%. The estimated range for the shadow exchange rate factor is between 7% and 14% for the Namibian economy. Paper [II] studies the determinants of property prices in the township areas of Windhoek, the capital of Namibia. The study reveals that properties located close to an environmental hazard, such as a garbage dump, sell at considerable discounts. On the other hand properties located near an environmentally favourable location, such as recreational open space, sell at a premium. These results provide evidence of the importance of environmental quality in lower income property markets in developing countries. It is therefore important for Namibian urban planners to incorporate environmental quality within the planning framework for lower income areas.

Uppsatsen utreder ifall det finns en möjlighet till kostnadsbesparingar genom att erbjuda en stor andel av den äldre befolkningen hjälpmedel. Dessa hjälpmedel är tänkta att ha i förebyggande syfte för att minska antalet höftfrakturer. Perspektivet för analysen är samhällsekonomiskt, det vill säga alla möjligheter till kostnadsbesparingar antas tillkomma samma aktör. En uppdelning mellan landsting och kommun görs med andra ord inte. I en cost-benefit kalkyl görs en uträkning på vilken nettoeffekt som uppnås på den samhälleliga välfärden genom att antalet höftfrakturer minskar. En makroundersökning ligger till grund för de hjälpmedel som studeras. De två hjälpmedel som tas upp i rapporten är höftskyddsbyxan och rollatorn. Resultatet visar att man vid en viss minskning av olycksfallsfrekvensen kan uppnå en positiv nettoeffekt på den samhälleliga välfärden. Utifrån undersökningar som har gjorts på reduceringen av olycksfall som användningen av hjälpmedel bidrar till, visar kalkylerna resultat på vilka kostnadsbesparingar som kan göras. I framräkningarna för de kommande 45 åren visas det hur dessa kostnadsbesparingar kontinuerligt kommer att öka i och med att den äldre andelen av befolkningen ökar. Uppsatsen kan utgöra underlag för diskussion om huruvida vårdens organisation tjänar på att byta perspektiv från suboptimering av olika områden till mer långsiktiga samarbeten.

Global warming is an international problem which has led to that many corporations today has an increased environmental awareness. This thesis includes a Cost Benefit Analysis (CBA) approach which evaluates whether carbon offsetting is a profitable alternative for corporations and society wide. The study is predominately focusing on the emissions of the greenhouse gas . The calculations of CBA show the difference between the scenarios with or without the carbon offsetting. In the CBA approach effects are divided into benefits and costs. The study includes a case study of Husqvarna AB and is carried through with aim to get a decision support whether or not to make the corporation carbon neutral. Basic data from Husqvarna AB has been used.

I den här uppsatsen undersöks och utvärderas metoder för att beräkna indirekta socioekonomiska effekter till följd av transportinvesteringar. De projekt som ligger till grund för denna jämförelse finns på gemensam europeisk samt på nationell nivå. Projekten har använt sig antingen av kvantitativ analys, i form av multikriterieanalys alternativt cost-benefit analys, eller av kvalitativ analys, för att utvärdera effekterna. Slutsatserna består i att det är svårt att beräkna dessa effekter och att det därför är viktigt att metoden speglar den underliggande informationen. En verbal metod som speglar osäkerheten är ofta att föredra framför en metod som presenterar exakta monetära mått trots att den underliggande informationen är osäker.

he subject of this thesis is ethical aspects of decision-making concerning social risks. It is argued that a model for risk management must acknowledge several ethical aspects and, most crucial among these, the individual’s right not to be unfairly exposed to risks. Article I takes as its starting point the demand frequently expressed in the risk literature for consistent risk management. It is maintained that a model focusing on cost-benefit analysis does not respect the rights of the individual. Two alternative models are outlined. They evolve around the separateness of individuals, rights, and fair risk taking. It is claimed that a model that focuses on a fair procedure for risk decisions seems most fruitful to develop. Article II discusses the NIMBY (Not In My Backyard) conflict. The ethical premises behind the negative characterization of the NIMBY concept are investigated. It is argued that a collective weighing of risks and benefits ignores individuals’ rights not to be unfairly exposed to risks in siting scenarios. Article III presents a three-party model tool for ethical risk analysis. The focus in such analysis is a discussion of three parties that are involved in risk decisions: the risk-exposed, the beneficiary, and the decision-maker. Seven crucial ethical questions are discerned by combining these parties pairwise. Article IV discusses a model for procedural justice for risk decisions. Two theories of deliberative democracy are explored. The first focuses on a hypothetical contract, the second argues for the actual inclusion of affected parties. It is maintained that hypothetical reasoning should mainly serve as a guide concerning risk issues that affect people who cannot be included in the decision-making process. Otherwise an interactive dialogical reasoning is to be preferred. Article V explores the claim that there are no real, objective risks – only subjective descriptions of them. It is argued that even though every risk can be described in different ways, involve value judgements and emotions, the ideal of objectivity should not be abandoned. / QC 20100714