In times of crises such as pandemics, wars or natural disasters, the responsibility of the news media increases. Previous research has shown that people in crisis tend to seek information in traditional media and find it the most reliable source. Today's media landscape has faced a new paradigm shift in the form of digitalization that has had an extensive impact on society and information is now more easily available to the public. As a result, this study will examine the ongoing COVID-19 pandemic with a focus on vaccination, which has received strong media attention in Sweden. The purpose of this study is to contribute with new research by analyzing how Sweden's largest morning newspaper Dagens Nyheter and the largest evening newspaper Aftonbladet communicated regarding the COVID-19 vaccine. The study's four research questions aim to investigate whether there are any differences or similarities in how Aftonbladet and Dagens Nyheter communicated through source power, tabloidization, and dimensions from previous research: RQ1. How does Aftonbladet and Dagens Nyheter use and mention sources in their articles RQ2. How are the articles conducted in Aftonbladet and Dagens Nyheter regarding focus dimensions (societal or individual, episodic or thematic)? RQ3. How are the articles conducted in Aftonbladet and Dagens Nyheter regarding style dimensions (personal or impersonal, emotional or unemotional)? RQ4. Do the articles in Aftonbladet and Dagens Nyheter have tendencies of tabloidization based on the content and headline (positive or negative, match between headline and text)? To answer the four research questions, a quantitative content analysis has been used by analyzing a total of 200 newspaper articles over a six-month period. With assistance of the tool Retriever, 100 articles from each newspaper were retrieved and produced through an unbound random selection. With help of the designed code sheet and the code book the units have been analyzed in SPSS. The theoretical framework is based on the basic principles of journalism, from event to news, agenda-setting, framing, and tabloidization. The data have been analyzed, reflected and discussed with the theoretical framework along with the previous research, the results show that Swedish media has shown a high scale of objectivity however, tendencies of tabloid permeate in both newspapers. The most important finding of the study is the indication that Dagens Nyheter, which according to previous research tends to cover hard news, instead strive against further tabloidized news coverage. / I tider av kriser så som pandemier, krig eller naturkatastrofer ökar nyhetsmedias ansvar. Tidigare forskning har visat att människor i kris tenderar att söka efter information i traditionella medier för att hitta den mest pålitliga källan. Dessutom har dagens medielandskap stött på ett nytt paradigmskifte i form av digitalisering som har haft en vidsträckt påverkan på samhället och information är nu lättare tillgänglig för allmänheten. Som ett resultat kommer denna studie att undersöka den pågående COVID-19-pandemin med fokus på vaccination, som har fått mycket uppmärksamhet i media. Syftet med denna studie är att bidra med ny forskning genom att analysera hur Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter och den största kvällstidningen Aftonbladet kommunicerat angående COVID-19-vaccinet. Studiens fyra forskningsfrågor syftar till att undersöka om det finns några skillnader eller likheter i hur Aftonbladet och Dagens Nyheter kommunicerat genom källkraft, tabloidisering och dimensioner från tidigare forskning: RQ1. Hur använder och nämner Aftonbladet och Dagens Nyheter källor i sina artiklar? RQ2. Hur är artiklarna i Aftonbladet och Dagens Nyheter utformade gällande fokusdimensioner (samhällelig eller individuell, episodisk eller tematisk)? RQ3. Hur är artiklarna i Aftonbladet och Dagens Nyheter utformade gällande stildimensioner (personlig eller opersonlig, känslomässig eller okänslomässig)? RQ4. Har artiklarna i Aftonbladet och Dagens Nyheter tendenser till tabloidisering baserat på innehåll och rubrik (positiv eller negativ, matchning mellan rubrik och text)? För att svara på de fyra frågorna har en kvantitativ innehållsanalys använts genom att analysera totalt 200 tidningsartiklar under en sexmånadersperiod. Med hjälp av verktyget Retriever har 100 artiklar från varje tidning valts ut genom ett obundet slumpmässigt urval. Med hjälp av det utformade kodschemat och kodboken har enheterna analyserats i SPSS. Det teoretiska ramverket bygger på journalistikens grundläggande principer, från händelse till nyheter, agenda-setting, framing och tabloidisering. Datan har analyserats, reflekteras och diskuteras med hjälp av teoretiska ramen samt tidigare forskning. Resultaten visar att de svenska medierna har kommunicerat med en hög grad av objektivitet, men att tabloidiseringen genomsyrar båda tidningar. Studiens viktigaste resultat visar bland annat att Dagens Nyheter, som enligt tidigare forskning tenderar att rapportera hårda nyheter, istället lutar mot en mer tabloidisering i sin nyhetsrapportering.

The rapid development and disitribution of COVID-19 vaccines have sparked diverse public reactions globally, often reflected through social media platförms like Twitter. This study aims to analyze the sentiment andd public discourse surrounding COVID-19 vaccines on Twitter, utilizing advanced text classification techniques to navigare the vast, unstructured nature of sicial media dfata. By implementing sentiment analysis, the research categoizes tweets into positive, negative, and neutral sentiments to gauge public opinion more effectively. In-depth analysis thorugh topic modelingtecniques helped identify seven key topicvs influencing public sentiment including aspects related to efficiacy, logisticl challenges, safety concens, and personal experiences, each varying in prominence depending on the country, as well as the specific timeline of vaccine deployment. Additionally, this study explorers geographical variations in sentiment, notig significant differences in public opinion across different countries. These variations could be tied to local cultural, social, and political contexts. Reults from this study show a polarized response towards vaccination, with significant discourse clusers showing either strong supprt for or resistance against the COVID-19 vaccination efforts. This polarization is further pronounced by the logistical challenges and trust issues related to vaccine science, particularly emphasized in tweets from couintries with lower vaccine acceptance rates. This sentiment analysis on Twitter offers valuable insights into the public's perception and acceptancce of COVID-19 vaccines, providing a useful tool for policymakers and public health officials to understand and address publiv concerns effectively. By identifying and understanding the key factors influencing vaccine sentiment, tageted communication strategies can be developed to enhance publiv engagement and vaccine uptake.

Covid-19-pandemin utgör ett globalt hot mot hälsa, ekonomiskt välbefinnande och politisk stabilitet. Enligt forskare är vacciner mot covid-19 en nyckel till att få ett slut på pandemin och återgå till en viss typ av normalitet. Problemet är att vaccinerna mot covid-19 har fördelats ojämnt mellan hög- och låginkomstländer. Denna studie är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som undersöker hur experter ser på distributionen av vacciner mot covid-19 mellan hög- och låginkomstländer. Mer specifikt, vilka faktorer som de anser påverka fördelningen samt vilka åtgärder som behövs för att göra fördelningen mer rättvis. Studien är kopplad till ett teoretiskt ramverk om global rättvisa som används för att förklara varför vi människor har skyldigheter att hjälpa varandra. Denna studies resultat indikerar att majoriteten av experterna anser att fördelningen av vaccinerna har i hög grad varit ojämn eftersom höginkomstländer har anskaffat mer vacciner än låginkomstländerna. Enligt experterna kan en global ojämn fördelning av vacciner leda till konsekvenser som att det utvecklas mutationer av viruset som inte vaccinerna fungerar emot, och att pandemin således fortsätter. Den viktigaste faktorn som experterna belyste är att länder har agerat nationalistiskt och att det har varit ett högt tryck på politiska ledare att skaffa vacciner för deras befolkningar. Experterna var överens om att Covax initiativet var en bra åtgärd för att vaccinerna skulle fördelas mer rättvist även om de också påpekade utmaningar med Covax. Denna studie bidrar därför till förståelsen att det finns många faktorer som påverkar den globala fördelningen av vacciner mot covid-19, men också att det finns flera åtgärder för att göra fördelningen mer rättvis. / The COVID-19 pandemic poses a global threat to health, economic well-being and political sta- bility. According to researchers, COVID-19 vaccines are a key to ending the pandemic and return- ing to a certain type of normality. The issue is that the COVID-19 vaccines have been unevenly distributed between high- and low-income countries. This study is based on qualitative semi-struc- tured interviews exploring how experts view the distribution of the COVID-19 vaccines between high- and low-income countries. More specifically, what factors that they consider to affect the distribution and what measures are needed to make the distribution more equitable. The study connects to the theoretical framework of global justice which is used to clarify why humans have obligations to help each other. The result of the study indicates that the majority of experts con- clude that the distribution of the COVID-19 vaccines has been very uneven because high-income countries have obtained more vaccines than low-income countries. According to experts, an une- ven distribution of the vaccines can lead to several consequences such as the development of mu- tants which the vaccine does not work against, and thus to the pandemic continuing. The main factor pointed out by the experts is that countries have acted nationalistic and that there has been a lot of pressure on political leaders to procure vaccines for their populations. The experts agree that the Covax initiative was a good measure for the vaccines to be distributed more fairly, alt- hough they also highlighted challenges with Covax. This study therefore contributes to the under- standing that there are many factors that affect the global distribution of vaccines against COVID- 19, but also that there are several measures to make the distribution more equitable.