Spelling suggestions: "subject:"trawl space"" "subject:"crack space""
1 |
FUKTSKADOR I UTELUFTSVENTILERAD KRYPGRUND : Med avseende på klimatförändringar och installation av golvvärmeLouise, Breman, Andreas, Svensson January 2016 (has links)
Syfte: Idag riskerar cirka 300 000 hushåll med uteluftsventilerad krypgrund att bli angripna av fukt- och mögelskador. Klimatet i en uteluftsventilerad krypgrund påverkas i stor grad av temperaturen och den relativa luftfuktigheten. Det råder inga tvivel om att klimatet står inför förändringar, vilket innebär en höjd temperatur och en förändring av den relativa luftfuktigheten. Detta gör att den uteluftsventilerade krypgrunden inte har möjlighet att torka ut under vissa perioder på året och utsätts då för en förhöjd risk av fuktskador. Parallellt med klimatförändringen moderniseras även uppvärmningssystemen i småhusen, vilket ändrar förutsättningar för krypgrunderna. Målet med arbetet är att undersöka om klimatförändringarna och installation av golvvärme i träbjälklaget har bidragit till fuktskador i uteluftsventilerade krypgrunder och ge underlag till effektivare åtgärder av fuktskador. Metod: För att utreda om klimatförändringarna är ett problem för de uteluftsventilerade krypgrunderna har dokumentanalyser genomförts vilka sedan följdes av beräkningar av krypgrundens relativa luftfuktighet. På samma sätt gavs svar på om golvvärmen är en bidragande faktor till fuktskadorna. Båda frågeställningarna styrktes även av kvalitativa intervjuer med sakkunniga personer. Hur fuktskadorna effektivare kunde åtgärdas togs främst fram genom kvalitativa intervjuer men styrktes av dokumentanalyser. Resultat: Studien visar att klimatförändringarna kommer att påverka uteluftsventilerade krypgrunder i positiv bemärkelse då studien endast tog hänsyn till temperaturhöjningen. Installation av golvvärme har även visats vara positivt mot fuktskador i en uteluftsventilerad krypgrund om isolering i bjälklaget saknas eller är bristfällig. Branschen ser ingen vinst i att effektivisera åtgärdsmetoderna då dessa redan är välprövade och väl fungerande. Konsekvenser: Ett varmare klimat ger bättre förutsättningar för en uteluftsventilerad krypgrund. Medvetenheten om hur klimatförändringarna påverkar krypgrunderna ger byggbranschen ett försprång att förbereda sig inför kommande förändringar. Kunskapen om att golvvärme kan ge positiva effekter mot fuktskador i uteluftsventilerade krypgrunder ger nya förutsättningar för renoveringar och åtgärder mot fuktskador, dock måste energiförlusterna tas i hänsyn i dessa fall. Branschen ser ingen vinst i att effektivisera åtgärdsmetoderna, vilket gör att det inte finns någon anledning att gå djupare in i detta. Begränsningar: Arbetet behandlar endast uteluftsventilerade krypgrunder med träbjälklag som ligger inom Sveriges gränser. Denna studie är därför inte applicerbar på andra konstruktioner eller utanför Sveriges gränser. Endast klimatförändringarna det senaste seklet och fram till 2100 tas hänsyn till i rapporten. Studien tar heller inte hänsyn till fukttillskott från mark och dagvatten, likaså görs inga beräkningar på ventilation. / Purpose: Today are about 300 000 buildings with outdoor ventilated crawl space at risk to be contaminated by moisture and mold damage. An outdoor ventilated crawl space’s climate is greatly affected by the temperature and the relative humidity. There is no doubt that the climate is facing changes, which means an increased temperature and a change in the relative humidity. This prevents the outdoor ventilated crawl space from drying out during certain periods of the year and is then exposed to a heightened risk of moisture damage. Parallel to the climate change the heating systems are being modernized in houses, which changes the conditions for the crawl spaces. The objective of this essay is to do a research if climate change and the installation of underfloor heating in the greater part of the joist area has given rise to moisture damage in outdoor ventilated crawl spaces and provide good basis for more effective measures to moisture damage. Method: To investigate whether the climate change is a problem for outdoor ventilated crawl spaces have document analyzes been conducted, which was followed by calculations of the crawl spaces’ relative humidity. Calculations have been made to find out if the underfloor heating is a contributing problem to moisture damage. Both issues are also corroborated by interviews with qualified people. How the moisture damage more effective could be fixed was answered primarily through qualitative interviews, but corroborated by document analysis. Findings: The study shows that climate change will affect outdoor ventilated crawl spaces in a positive sense, only account to the temperature rise. Installing underfloor heating has also been shown to be positive against moisture damage in outdoor ventilated crawl spaces if insulation in the soffit is missing or deficient. The industry sees no gain in efficiency action methods as these are already proven and well- functioning. Implications: A warmer climate provides better conditions for outdoor ventilated crawl space. Being aware of the changes associated with climate change, and its effects on buildings give the construction industry a head start to prepare for future changes. Knowledge that underfloor heating can provide positive effects against moisture damage in crawl spaces creates new opportunities for renovations and actions against dampness but the energy losses in this case must be considered. Since the industry does not see profit in streamlining action methods is no need to go deeper into this. Limitations: The report deals only outdoor ventilated crawl spaces with wooden soffit that is located within the Swedish borders. This study is therefore not applicable to other constructions or other countries. Only climate change in the last century and up until 2100 are taken into account in the report. Further on the study does not take the excess moisture from the soil or the storm water into account; likewise there are no calculations for the ventilation.
|
2 |
GRUNDLÄGGNINGSMETODER-VAL AV GRUNDLÄGGNINGSMETOD FÖR SMÅHUS I ÖREBRO LÄN / FOUNDATIONS-SELECTION OF FOUNDATIONS OF SINGLE-FAMILY HOUSES IN ÖREBROCOUNTRYAsaad Sharif Elemara, Hadil January 2012 (has links)
Husgrunder stödjer hela hus och ska vara stadiga nog för att ta upp husets vikt och bära byggnaden i många år utan att drabbas av problem orsakade av bland annat fukt och tjäle. Det finns tre grundkonstruktionstyper som tas upp i detta arbete. Dessa är: platta på mark, krypgrund och plintgrund. Syftet med arbetet är att undersöka konstruktion och funktion för de tre grundkonstruktionerna. Arbetet redovisar också vilka grunder som är förekommande vid nybyggnation av småhus i Örebro län, samt hur olika aktörer inom byggbranschen motiverar sina val med avseende på risken för fuktrelaterade problem. Inom detta examensarbete redovisas resultat från intervjuer med ett antal olika byggnadsaktörer som bygger med olika typer av grundkonstruktioner. Information har samlats in genom intervjuer med sakkunniga samt egen teorifördjupning i litteratur för grundkonstruktioner. Utifrån syftet med arbetet har teorin och resultaten från intervjuerna sammanställts. Platta på mark med underliggande isolering är den grundkonstruktion som framförallt väljs vid val av grundkonstruktion för nybyggnationer av småhus i Örebro län. Aktörerna upplever att denna konstruktion har många fördelar i jämförelse med de andra konstruktionerna: krypgrund och plintgrund. / Foundations support entire houses and are required to be adequately well-built to carry a building’s mass for many years without facing problems due to environmental impacts such as moisture and frost. This work covers three basic types of foundations; concrete slab, crawl space and block foundation. The aim of this work is to investigate the construction methods of the foundations mentioned above, which are used within the construction of single-family homes in the city of Örebro, Sweden. Additionally, the basis of selection of these foundations by various construction companies in respect to risk of moisture-related problems is examined. Information about the foundations is collected from scholarly literature as well as qualitative interviews with seven construction companies’ experts. Ultimately, this study found that concrete slab with underlying insulation is more commonly used within the construction of single-family homes in Örebro than the other alternatives. Operators find that this foundation has many advantages in comparison with the other foundation techniques.
|
3 |
Energieffektivisering av en oisolerad torpargrund : En jämförelse mellan en Hasopor/skumglasgrund och två uteluftsventilerade grundkonstruktionerEriksson, Karolina January 2023 (has links)
Majoriteten av de ca 400 000 småhus i Sverige som är byggda innan 1931 har en mullbänk eller torpargrund som grundkonstruktion, ofta helt eller delvis oisolerad med låg energiprestanda som följd. I detta arbete utreds genom en fallstudie vilka best-practice lösningar det finns att energieffektivisera en äldre torpargrund på och hur en Hasopor/skumglasgrund står sig mot dessa lösningar. Resultatet visar att Hasopor/skumglasgrunden står sig väl mot de jämförda grundkonstruktionerna; två uteluftsventilerade grunder som är modifierade på olika sätt. Konstruktion 2 motsvarar den konventionella standardlösningen och konstruktion 3 en alternativ tolkning av denna. Hasopor/skumglasgrunden är likvärdig med konstruktion 2 ifråga om energiprestanda för en torpargrund med liknande förutsättningar som fallstudien då ytan på grunden är större än 50m2. Utifrån dessa förutsättningar ligger U-värdet i linje med de målvärden som BBR anger för renovering av befintliga grundkonstruktioner/golv. Dessa målvärden ska dock alltid ställas mot varsamhetskravet och förvanskningsförbudet som också anges i BBR. Samtliga av de undersökta konstruktionerna går att införa med hänsyn till dessa krav. Köldbryggornas inverkan på Hasopor/skumglasgrunden är en osäker faktor som behöver utredas vidare. Likaså har tjockleken på Hasoporskiktet en markant påverkan på U-värdet. Vidare visar arbetet att en övergång från en oisolerad grund till någon av de jämförda grundkonstruktionerna kan leda till en energibesparing i storleksordning 80–90% av nuvarande energiförlust för grunden. / The majority of the about 400 000 small houses in Sweden that were built before 1930 have a mull bench or a crawl-space foundation as a basic structure, often completely or partially uninsulated with low energy performance as a result. In this thesis, a case study investigates which best-practice solutions there are to make an older crawl-space foundation more energy efficient and how a Hasopor/foam glassfoundation stands up to these solutions. The results shows that the Hasopor/foam glass foundation stands well up against the two competitors; two outdoor-air ventilated foundations that are modified in different ways. Construction 2 corresponds to the conventional standard solution and construction 3 an alternative interpretation of this. The Hasopor/foam glass is equivalent to construction 2 in terms of energy performance for a crawl-space foundation with similar conditions to the case study when the surface is larger than50m2. Based on these conditions, the U-value is in line with the target value as specified by BBR for renovation of existing ground foundations/floors. However, these target values must always be set against the requirement of caution and the ban on tampering which are also specified in the BBR. All of the investigated ground foundations can be introduced with regard to these requirements. The impact of the cold bridges on the Hasopor/foam glass foundation is an uncertain factor that needs further investigation. Likewise, the thickness of the Hasopor layer has a significant impact on the U-value. Furthermore, the thesis shows that a transition from an uninsulated crawl-space foundation to one of the investigated foundations can lead to an energy saving in the order of 80-90% of current energy loss from the ground foundation.
|
4 |
Fuktförebyggande åtgärder för ett bättre klimat i den småländska stenkyrkans krypgrund / Moisture preventative actions, in order to ensure a better environment in the crawl space of thestonechurches of SmålandEkelöf, Henrik, Hasselby, Fabian January 2010 (has links)
Fukt i kyrkans krypgrund är ett ”växande” problem som på senare tid uppmärksammats alltmer. I denna studie har flera möjliga lösningar undersökt, vidare har en allmän angreppsmodell formulerats för att underlätta framtida utredningar. Studien visar bland annat att styrning efter mögelrisken är önskvärt för att få ett energioptimerat och garanterat mögelfritt klimat. Åtgärdsförslag såsom sorptionsavfuktare samt värmning genom elradiator direkt i krypgrunden är möjliga lösningar som med ett litet energitillskott förbättrar klimatet i krypgrunden avsevärt.
|
5 |
Modulární kontejnerová stavba / Container based modular buildingJurča, Radim January 2015 (has links)
Diploma thesis deals with creating the concept of container based modular building. The process of building is made by connecting module. Three block modules were designed. They could be created up to nine combinations (Up to nine combination might be created up by these). The modules are designed as a diffuse open wooden building with a warm flat roof. Family house is one of the possible combinations. Construction of building consists of two connected modules that are made like single-storey. Founded on earth screws. Under the construction is ventilated space. The building is situated on flat land (parcel) in Velké Němčice. The advantages of modular container buildings are good thermal properties, short time of construction and the possibility of connecting or disconnecting the modules.
|
Page generated in 0.0397 seconds