Bygg-och fastighetssektorn står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan. Av de material som används inom bygg-och anläggningssektorn utvinns en stor del från ändliga naturresurser, till exempel olja och berg. Vilken typ av material som används och hur det används är viktiga faktorer i att minska både mängden utsläpp av växthusgaser och mängden avfall (Boverket, 2021).  Syftet med detta examenarbete är att undersöka vad det finns för material och lösningar med låg klimatpåverkan som kan ersätta cellplast som lättfyllnadsmaterial. Produktionen av cellplast medför höga utsläpp av växthusgaser. För att undersöka alternativen till cellplast utförs en fallstudie på en vägramp i Stadsgårdsleden i Stockholm. Vägrampen ska fyllas med en stor mängd cellplast. Ett material med mindre utsläpp av växthusgaser skulle därför medföra en drastisk minskning av vägrampens klimatpåverkan. Anledningen till att fallstudien av Stadsgårdsleden är intressant att titta på är att vägrampen har höga tekniska krav och kräver specifika anpassningar på grund av att den byggs inom ett stort infrastrukturprojekt i innerstadsmiljö.  För att undersöka möjliga alternativ till cellplast i fallstudien har en multikriterieanalys konstruerats. Analysen har i uppdrag att ta fram lämpliga alternativ och utvärdera dem på ett strukturerat och objektivt sätt. Multikriterieanalysen baseras på linjär additiv metod och innebär att ett antal alternativ tas fram som sedan utvärderas utifrån ett antal framtagna kriterier. Alternativen poängsätts för varje kriterium och kriterierna viktas. Poängsättningen och vikterna vägs sedan samman i ett slutbetyg.  I multikriterieanalysen togs det fram fyra möjliga alternativ. Alternativ 1, ett nollalternativ som följer projekteringen där cellplast av typen XPS används. I alternativ 2 används en återvunnen cellplast av typen EPS. I det tredje alternativet fylls vägrampen med skumglas och i alternativ 4 används materialet lättklinker. Fem kriterier togs fram för att utvärdera alternativen: emission, återvunnet material, tid, kostnad och risk. Emission utvärderades utifrån utsläpp från materialet förväntade utsläpp av transporter från fabrik till arbetsplats. Återvunnet material baseras på den mängd råvara som består av återvunnet material. Tidkriteriet uppskattar tiden för utläggning av materialet och kostnadskriteriet jämför kostnaden för material och transport för de olika alternativen.  Multikriterieanalysens resultat visar att alternativ 3 med skumglas är det mest optimala alternativet och materialet för vägrampen i fallstudien. Alternativet presterar bäst i kriterierna emission, återvunnet material och tid samt näst bäst i kostnadskriteriet. Gällande risk finns det en oro för arbetsmiljön på grund av det kvartsdamm som skumglaset ger ifrån sig. Risken som kvartsdammet medför bör dock kunna åtgärdas genom bevattning av materialet och användning av friskluftsutrustning. / The construction industry contributes to a large part of Sweden’s climate impact and emission of greenhouse gases. Among the materials used within the sector a considerable part is extracted from natural resources such as oil and rock. The type of material and the way it is used are important factors in reducing both the amount of waste and the amount of greenhouse gas emissions (Boverket, 2021).  The purpose of this thesis is to investigate what type of materials and solutions with low climate impact can replace cellular plastic as light weight fill material. Parts of the road in Stadsgårdsleden will be filled with a large volume of the material. A material with less emission of greenhouse gas would entail a significant reduction in the climate impact of the road. The justifcation for placing the case study at Stadsgårdsleden is due to the high technical requirements on the construction. Furthermore, it requires specific adjustments because of the location in the inner city of Stockholm and because it is a part of a large and complex infrastructure project.  Four possible alternatives were created. Alternative 1 which follow the original plan of cellular plastic. The second alternative consist of a recycled cellular plastic of another type. The third alternative consist of foam glass and the fourth of lightweight clay aggregate. Five types of criteria were decided upon: emission, recycled material, time, cost and risk. Emission evaluates the emission of greenhouse gases originating from the material as well as the transport of the material, from the manufacturing plant to the construction site. Recycled material evaluated how much of the raw material of the product consist of recycled material. The time criteria estimate the time for putting the material into place and the cost criteria evaluate the cost of material and transport of the alternatives compared to each other.  The multi-criteria analysis estimated that alternative 3 with the use of foam glass is the most optimal alternative for the case study. The alternative performs the best for the criteria emission, recycled material and time. Furthermore, it is the second-best option in regard to cost. There is a concern regarding the quartz dust being an issue for the workplace environment. The risk which the dust entail is however possible to adjust by watering the material and using fresh-air equipment.

Majoriteten av de ca 400 000 småhus i Sverige som är byggda innan 1931 har en mullbänk eller torpargrund som grundkonstruktion, ofta helt eller delvis oisolerad med låg energiprestanda som följd. I detta arbete utreds genom en fallstudie vilka best-practice lösningar det finns att energieffektivisera en äldre torpargrund på och hur en Hasopor/skumglasgrund står sig mot dessa lösningar. Resultatet visar att Hasopor/skumglasgrunden står sig väl mot de jämförda grundkonstruktionerna; två uteluftsventilerade grunder som är modifierade på olika sätt. Konstruktion 2 motsvarar den konventionella standardlösningen och konstruktion 3 en alternativ tolkning av denna. Hasopor/skumglasgrunden är likvärdig med konstruktion 2 ifråga om energiprestanda för en torpargrund med liknande förutsättningar som fallstudien då ytan på grunden är större än 50m2. Utifrån dessa förutsättningar ligger U-värdet i linje med de målvärden som BBR anger för renovering av befintliga grundkonstruktioner/golv. Dessa målvärden ska dock alltid ställas mot varsamhetskravet och förvanskningsförbudet som också anges i BBR. Samtliga av de undersökta konstruktionerna går att införa med hänsyn till dessa krav. Köldbryggornas inverkan på Hasopor/skumglasgrunden är en osäker faktor som behöver utredas vidare. Likaså har tjockleken på Hasoporskiktet en markant påverkan på U-värdet. Vidare visar arbetet att en övergång från en oisolerad grund till någon av de jämförda grundkonstruktionerna kan leda till en energibesparing i storleksordning 80–90% av nuvarande energiförlust för grunden. / The majority of the about 400 000 small houses in Sweden that were built before 1930 have a mull bench or a crawl-space foundation as a basic structure, often completely or partially uninsulated with low energy performance as a result. In this thesis, a case study investigates which best-practice solutions there are to make an older crawl-space foundation more energy efficient and how a Hasopor/foam glassfoundation stands up to these solutions. The results shows that the Hasopor/foam glass foundation stands well up against the two competitors; two outdoor-air ventilated foundations that are modified in different ways. Construction 2 corresponds to the conventional standard solution and construction 3 an alternative interpretation of this. The Hasopor/foam glass is equivalent to construction 2 in terms of energy performance for a crawl-space foundation with similar conditions to the case study when the surface is larger than50m2. Based on these conditions, the U-value is in line with the target value as specified by BBR for renovation of existing ground foundations/floors. However, these target values must always be set against the requirement of caution and the ban on tampering which are also specified in the BBR. All of the investigated ground foundations can be introduced with regard to these requirements. The impact of the cold bridges on the Hasopor/foam glass foundation is an uncertain factor that needs further investigation. Likewise, the thickness of the Hasopor layer has a significant impact on the U-value. Furthermore, the thesis shows that a transition from an uninsulated crawl-space foundation to one of the investigated foundations can lead to an energy saving in the order of 80-90% of current energy loss from the ground foundation.

To reach the net-zero carbon goal by 2045, the Swedish government want to push the building and construction sector to lower their greenhouse gas emissions. This push is performed by implementing a law requiring building developers to perform a climate declaration over greenhouse gas emissions, to receive a building’s final clearance. The climate declaration is limited to only include emissions from material extraction until completed building. However, there is a varying knowledge level in the industry regarding how to perform a climate declaration as well as how different materials impact the result. Therefore, this study aims to bring clarity concerning the topic, by investigating where the major and minor climate impacts occur in a building process. Additionally, the impact of different insulations materials and how they influence the result of a climate declaration is studied. To answer the research questions, a climate declaration is performed on a Swedish preschool. The insulation material in the building is altered between glass wool, stone wool, cellulose fibre, foam glass, and polystyrene insulation in different scenarios to see how it impacts the result. The stone wool scenarios use both carbon neutral and non-carbon neutral insulation. Cellulose fibre uses both loose wool with data from an EPD and board insulation with data from Boverket’s climate database in the scenarios. The major climate impact derives from the product stage (A1–A3), meaning material selection have a significant impact on the climate declaration result. The building element with the highest climate impact is the inner walls followed by the foundation, while the floor construction, roof and outer walls have the lowest climate impact. On a material level, plaster board, building plywood and concrete have the highest climate impact in the reference building. The cedar panel have the lowest climate impact and is the only carbon negative material in the reference building. However, this is due to different assumptions made in the climate impact data concerning the binding of carbon in organic materials. The results showed that the insulation material with the highest climate impact is non-carbon neutral stone wool that is 16 % higher than the original construction with glass wool, while loose cellulose wool has the lowest climate impact. The climate impact from the scenario with non-carbon neutral stone wool in the wall and roof construction is 33 % higher compared to the corresponding loose cellulose wool scenario. The scenario with the lowest climate impact, with loose cellulose wool, is approximately 13 % lower than the corresponding glass wool scenario. The carbon neutral stone wool scenario has a similar result to glass wool. Foam glass has a 9.5 % higher climate impact compared to polystyrene insulation in the foundation. Regarding the selection of insulation material, it influences the climate declaration by changing the climate impact. The influence derives from a combination of climate impact per unit and material quantity used in the building. The material quantity is partly dependant on the thermal conductivity (λ-value) of the insulation material. The climate declaration shows a limited view of a building’s environmental impact for a limited part of its lifecycle. Therefore, we would recommend additional lifecycle stages and environmental impacts to be part of the climate declaration in the future, as a means to avoid suboptimization and unintentional problem shifting. / För att nå klimatneutralitetsmålet 2045 vill den svenska regeringen driva bygg- och fastighetssektorn till att sänka sina växthusgasutsläpp. Denna insats utförs genom att införa en lag som kräver att byggherrar utför en klimatdeklaration över växthusgasutsläpp för att få ett slutbesked för byggnaden. Klimatdeklarationen är begränsad till att endast omfatta utsläpp från materialutvinning fram till färdig byggnad. Det finns dock en varierande kunskapsnivå i branschen om hur en klimatdeklaration utförs samt hur olika material påverkar resultatet. Därför syftar denna studie till att ge klarhet angående ämnet genom att undersöka var de större och mindre inflytandena på klimatpåverkan förekommer i en byggprocess. Dessutom studeras effekterna av olika isoleringsmaterial och hur de påverkar resultatet av en klimatdeklaration. För att besvara frågeställningarna utförs en klimatdeklaration på en svensk förskola. Isoleringsmaterialet i byggnaden ändras mellan glasull, stenull, cellulosafiber, skumglas och cellplast i olika scenarier för att se hur det påverkar resultatet. I stenullscenarierna används både koldioxidneutral och icke-koldioxidneutral isolering. Cellulosafibrer använder både lösull med data från en EPD och skivisolering med data från Boverkets klimatdatabas i scenarierna. Den största klimatpåverkan kommer från produktstadiet (A1–A3), vilket innebär att materialvalet har en betydande inverkan på klimatdeklarationsresultatet. Byggnadselementet med störst klimatpåverkan är innerväggarna följt av grunden, medan bjälklaget, taket och ytterväggarna har lägst klimatpåverkan. På materialnivå har gipsskivor, plywood och betong den högsta klimatpåverkan i referensbyggnaden. Cederpanelen har lägst klimatpåverkan och är det enda koldioxidnegativa materialet i referensbyggnaden. Detta beror dock på olika antaganden i klimatpåverkan angående bindningen av kol i organiska material. Resultaten visade att isoleringsmaterialet med den högsta klimatpåverkan är icke-koldioxidneutral stenull, som är 16 % högre än originalkonstruktionen med glasull, medan lös cellulosaull har lägst klimatpåverkan. Klimatpåverkan från scenariot med icke koldioxidneutral stenull i vägg- och takkonstruktion är 33 % högre jämfört med motsvarande scenario med lös cellulosaull. Scenariot med lägst klimatpåverkan, med lös cellulosaull, är cirka 13 % lägre än motsvarande glasullscenario. Det koldioxidneutrala stenullscenariot har ett liknande resultat som glasull. Skumglas har 9,5 % högre klimatpåverkan jämfört med cellplasten i grunden. När det gäller valet av isoleringsmaterial påverkar det klimatdeklarationen genom att förändra klimatpåverkan. Påverkan härstammar från en kombination av klimatpåverkan per enhet och mängden material som används i byggnaden. Mängden material beror delvis på isoleringsmaterialets värmekonduktivitet (λ-värde). Klimatdeklarationen visar en begränsad bild av en byggnads miljöpåverkan under en begränsad del av dess livscykel. Därför rekommenderar vi att ytterligare livscykelstadier och miljöindikatorer ingår i klimatdeklarationen i framtiden, för att undvika suboptimeringar och oavsiktliga problembyten.