Klimatet på jorden är i förändring. Detta är främst på grund av en förstärkt växthuseffekt, till följd av ökade mängder växthusgaser i atmosfären. Fortsätter denna klimatförändring kommer det resultera i förödande konsekvenser för både människa och natur. Det är därför viktigt att åtgärder sätts in för att minska utsläppet av växthusgaser. Klimatkalkyl underlättar arbetet med att sänka utsläppet av växthusgaser i byggprojekt. De ökar medvetenheten om var i projekten de största utsläppen av växthusgaser finns och kan användas som underlag för var åtgärder bör sättas in för att minska växthusgasutsläppen. Klimatkalkyler kan även användas till att jämföra olika lösningar för att se vilket alternativ som är miljömässigt bäst. En minskning i utsläpp av växthusgaser leder även ofta till en minskning av kostnader. Det finns i dagens läge dock brister i arbetet med klimatkalkyler. De anställdas kunskap om hur utförande bör ske är inte tillräcklig och det finns svårigheter i att tolka resultatet som fås ut. Brister upptäcktes även i de verktyg som klimatkalkylerna utförs i. Exempelvis fanns det inte resurser för alla material och det var fel i vissa maskiners utnyttjandegrader. Svårigheter uppstår även då ändringar och tillägg uppkommer på projekt. En klimatkalkyl bör utföras i anbudsskedet på alla större projekt. Uppföljning bör göras i slutet av projektet och i vissa fall även under projektets gång. I dagens läge finns det ingen tydlig mall för hur en klimatkalkyl ska följas upp, men målet är att ta fram en.

The construction sector accounts for a large use of the world's natural resources and for a large part of the waste generated. An alternative to dealing with this problem is for the construction sector to change to a circular way of thinking where recycling is a method that has been identified. This essay therefore aims to identify driving forces and prevent individuals in the construction sector who today work with recycling and, by extension, development potential. To do this, semi-structured interviews were conducted with 5 respondents who have different roles, this to get a broad insight into the subject. The material collected from these respondents is presented and then discussed in relation to previous research. Economic factors are an obstacle in recycling work, but this is considered to be based on the fact that knowledge and experience are not optional. / <p>G</p>

Bygg- och fastighetssektorn står idag för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp. Målet från branschen är att dessa utsläpp ska minska och att branschen ska nå ett nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045. För att uppfylla detta mål så ses en övergång till cirkulär ekonomi och återbruk som en viktig del. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns för återbruk av byggmaterialmaterial vid ändring av en byggnad samt hur bygglovskraven påverkar detta. Syftet är även att studera om det finns något som skulle underlätta för återbruk vid ändring av byggnad. Metoden som använts för att undersöka detta syfte är en litteraturstudie samt kvalitativa intervjuer med olika aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen. Studien visar att det både finns möjligheter och utmaningar med återbruk. Där de främsta möjligheterna är att byta användningsområde för materialet eller att överdimensionera. De främsta utmaningarna som studien visar är att det saknas praxis och riktlinjer för att verifiera kvaliteten på materialet, en ökad tidsåtgång vid arbete med återbruk och brist på företag som är specialiserade på återbruk av byggmaterial. Studien visar även att de tekniska egenskapskraven påverkar återbruk men att det är lättare med återbruk vid ändring i jämförelse med vid nyproduktion då det tas hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. För att underlätta återbruk så önskas produktdeklarationer där teknisk livslängd och vägledning för återbruk finns med samt praxis och vägledning i Boverkets Byggregler. För att dra slutsatsen av vilka praxis och regler som ska tillämpas i Boverkets Byggregler behövs dock fortsatta studier där det tas hänsyn till även andra faktorer än återbruk. / Building and real estate sector currently accounts for a fifth of Sweden’s emissions. The goal is to reduce these emissions and for the sector to achieve climate neutrality 2045. To meet this goal, a transition to circular economy and recycling is seen as an important part. The purpose of this report is to examine what opportunities and challenges that exist for the reuse of building materials when changing a building and how the building permit requirements affect this. The purpose is also to study whether there is anything that would facilitate reuse when changing a building. The method used to investigate this purpose is a literature study and qualitative interviews with various actors in the construction and real estate sector. The study shows that there are both opportunities and challenges with reuse of building materials. Where the main possibilities are to change the area of use of the material or to oversize. The main challenges that the study shows are the lack of practice and guidelines for verifying the quality of the material, an increased time spent working with re-use of building materials and a lack of companies that specialize in reuse of building materials. The study also shows that the technical property requirements affect re-use, but that re-use is easier in the event of a change compared with new production, as the extent of the change and the building's conditions are considered. To facilitate re-use, product declarations are required where technical service life and guidance for recycling are included, as well as practice and guidance in Boverkets Byggregler. To draw the conclusion of which practices and rules are to be applied in the Boverkets Byggrelger however, further studies are needed where factors other than recycling are also taken into consideration. / <p>2022-06-28</p>

I Sveriges klimatmål står att senast år 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det är ett klimatmål som innebär att alla sektorer behöver bidra för att målet ska vara möjligt att uppnå. Detta gäller även bygg- och fastighetssektorn som står för cirka 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Då byggnader har stor miljöpåverkan både i produktion och vid användning har olika certifieringssystem tagits fram i syfte att bygga mer hållbart. Med hjälp av en miljöcertifiering med ett tydligt ramverk blir det enklare att arbeta för en miljömässigt hållbar byggnad. Det finns flera olika miljöcertifieringar på den svenska marknaden och några av de som används mest frekvent är Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED. De olika certifieringarna berör flera olika områden, exempelvis energianvändning, inomhusmiljö bland annat. Certifieringarna innefattar olika indikatorer. Det finns ännu ingen tydlig guide som visar vilket certifieringssystem som passar vilken typ av byggnad eller om alla certifieringar är allmänt applicerbara, utan att skilja sig åt. Av den anledningen är det intressant att undersöka ifall något system är mer lämpligt för kontorsbyggnader. Syftet med studien är att jämföra de olika miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED utifrån uppbyggnad, genomförande och betygssystem med utgångspunkt i kontorsbyggnader. Studien är avgränsad till att beröra nybyggnation av kontorsbyggnader på den svenska marknaden. Resultatet i studien visar på betydande skillnader i uppbyggnad och genomförande, likaså i betygssystemens utformning. BREEAM-SE har den mest omfattande certifieringsprocessen och är även det dyraste av alternativen, däremot är systemet nationellt anpassningsbart och flexibelt. LEED är det system som ligger längst ifrån svenska förhållanden men är däremot globalt välkänt och kan vara av intresse för internationella investerare, det är även ett omfattande system som beaktar hela byggnaden samt omgivning. Miljöbyggnad är det billigaste och mest användarvänliga systemet men omfattar endast byggnaden i sig. Systemet är anpassat till svenska förhållanden och är inget internationellt system, därför är det av mindre intresse för internationella investerare. / Sweden's climate goal states that by 2045, Sweden must have zero net emissions of greenhouse gases. This climate goal means that all sectors need to contribute in order to achieve the goal. This also applies to the construction and real estate sector, which accounts for approximately 21 percent of Sweden's total greenhouse gas emissions from a life cycle perspective. As buildings have a major environmental impact both in production and in use, various certification systems have been developed with the aim of building more sustainable. With the help of an environmental certification, it will be easier to work for an environmentally sustainable building. There are several different environmental certifications on the Swedish market and some of the most frequently used are Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED. The different certifications cover several different areas, such as energy use and the indoor environment, and include different indicators. There is still no clear guide that shows which certification system is suitable for which type of building or if all certifications are generally applicable, without differing. For that reason, it is interesting to investigate if any system is more suitable for office buildings. The purpose of the studies is to compare the various environmental certification systems Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED based on contexture, implementation and rating systems for office buildings. The study is limited to new construction of office buildings on the Swedish market. The results in the study show differences in structure and implementation, as well as in the design of the rating systems. BREEAM-SE has the most comprehensive certification process and is also the most expensive of the alternatives, however, the system is nationally adaptable and flexible. LEED is the system that is furthest from Swedish conditions but is globally well known and may be of interest to international investors, it is also a comprehensive system for the entire building and surroundings. Miljöbyggnad is the cheapest and most user-friendly system but only covers the building itself. The system is adapted to Swedish conditions and is not an international system, therefore it is of less interest to international investors. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

To reach the net-zero carbon goal by 2045, the Swedish government want to push the building and construction sector to lower their greenhouse gas emissions. This push is performed by implementing a law requiring building developers to perform a climate declaration over greenhouse gas emissions, to receive a building’s final clearance. The climate declaration is limited to only include emissions from material extraction until completed building. However, there is a varying knowledge level in the industry regarding how to perform a climate declaration as well as how different materials impact the result. Therefore, this study aims to bring clarity concerning the topic, by investigating where the major and minor climate impacts occur in a building process. Additionally, the impact of different insulations materials and how they influence the result of a climate declaration is studied. To answer the research questions, a climate declaration is performed on a Swedish preschool. The insulation material in the building is altered between glass wool, stone wool, cellulose fibre, foam glass, and polystyrene insulation in different scenarios to see how it impacts the result. The stone wool scenarios use both carbon neutral and non-carbon neutral insulation. Cellulose fibre uses both loose wool with data from an EPD and board insulation with data from Boverket’s climate database in the scenarios. The major climate impact derives from the product stage (A1–A3), meaning material selection have a significant impact on the climate declaration result. The building element with the highest climate impact is the inner walls followed by the foundation, while the floor construction, roof and outer walls have the lowest climate impact. On a material level, plaster board, building plywood and concrete have the highest climate impact in the reference building. The cedar panel have the lowest climate impact and is the only carbon negative material in the reference building. However, this is due to different assumptions made in the climate impact data concerning the binding of carbon in organic materials. The results showed that the insulation material with the highest climate impact is non-carbon neutral stone wool that is 16 % higher than the original construction with glass wool, while loose cellulose wool has the lowest climate impact. The climate impact from the scenario with non-carbon neutral stone wool in the wall and roof construction is 33 % higher compared to the corresponding loose cellulose wool scenario. The scenario with the lowest climate impact, with loose cellulose wool, is approximately 13 % lower than the corresponding glass wool scenario. The carbon neutral stone wool scenario has a similar result to glass wool. Foam glass has a 9.5 % higher climate impact compared to polystyrene insulation in the foundation. Regarding the selection of insulation material, it influences the climate declaration by changing the climate impact. The influence derives from a combination of climate impact per unit and material quantity used in the building. The material quantity is partly dependant on the thermal conductivity (λ-value) of the insulation material. The climate declaration shows a limited view of a building’s environmental impact for a limited part of its lifecycle. Therefore, we would recommend additional lifecycle stages and environmental impacts to be part of the climate declaration in the future, as a means to avoid suboptimization and unintentional problem shifting. / För att nå klimatneutralitetsmålet 2045 vill den svenska regeringen driva bygg- och fastighetssektorn till att sänka sina växthusgasutsläpp. Denna insats utförs genom att införa en lag som kräver att byggherrar utför en klimatdeklaration över växthusgasutsläpp för att få ett slutbesked för byggnaden. Klimatdeklarationen är begränsad till att endast omfatta utsläpp från materialutvinning fram till färdig byggnad. Det finns dock en varierande kunskapsnivå i branschen om hur en klimatdeklaration utförs samt hur olika material påverkar resultatet. Därför syftar denna studie till att ge klarhet angående ämnet genom att undersöka var de större och mindre inflytandena på klimatpåverkan förekommer i en byggprocess. Dessutom studeras effekterna av olika isoleringsmaterial och hur de påverkar resultatet av en klimatdeklaration. För att besvara frågeställningarna utförs en klimatdeklaration på en svensk förskola. Isoleringsmaterialet i byggnaden ändras mellan glasull, stenull, cellulosafiber, skumglas och cellplast i olika scenarier för att se hur det påverkar resultatet. I stenullscenarierna används både koldioxidneutral och icke-koldioxidneutral isolering. Cellulosafibrer använder både lösull med data från en EPD och skivisolering med data från Boverkets klimatdatabas i scenarierna. Den största klimatpåverkan kommer från produktstadiet (A1–A3), vilket innebär att materialvalet har en betydande inverkan på klimatdeklarationsresultatet. Byggnadselementet med störst klimatpåverkan är innerväggarna följt av grunden, medan bjälklaget, taket och ytterväggarna har lägst klimatpåverkan. På materialnivå har gipsskivor, plywood och betong den högsta klimatpåverkan i referensbyggnaden. Cederpanelen har lägst klimatpåverkan och är det enda koldioxidnegativa materialet i referensbyggnaden. Detta beror dock på olika antaganden i klimatpåverkan angående bindningen av kol i organiska material. Resultaten visade att isoleringsmaterialet med den högsta klimatpåverkan är icke-koldioxidneutral stenull, som är 16 % högre än originalkonstruktionen med glasull, medan lös cellulosaull har lägst klimatpåverkan. Klimatpåverkan från scenariot med icke koldioxidneutral stenull i vägg- och takkonstruktion är 33 % högre jämfört med motsvarande scenario med lös cellulosaull. Scenariot med lägst klimatpåverkan, med lös cellulosaull, är cirka 13 % lägre än motsvarande glasullscenario. Det koldioxidneutrala stenullscenariot har ett liknande resultat som glasull. Skumglas har 9,5 % högre klimatpåverkan jämfört med cellplasten i grunden. När det gäller valet av isoleringsmaterial påverkar det klimatdeklarationen genom att förändra klimatpåverkan. Påverkan härstammar från en kombination av klimatpåverkan per enhet och mängden material som används i byggnaden. Mängden material beror delvis på isoleringsmaterialets värmekonduktivitet (λ-värde). Klimatdeklarationen visar en begränsad bild av en byggnads miljöpåverkan under en begränsad del av dess livscykel. Därför rekommenderar vi att ytterligare livscykelstadier och miljöindikatorer ingår i klimatdeklarationen i framtiden, för att undvika suboptimeringar och oavsiktliga problembyten.