Denna studie har haft som syfte att förklara hur ytterligare hållbarhetskriterier kan förbättrahållbarhetspotentialen inom offentlig upphandling. I studien har tolv upphandlare, i tolvsvenska kommuner, intervjuats för att samla in data om hållbarhetskriterier och nyttjandetav standardiserade lösningar. Kvalitativ metod har använts för att tolka och analyserainsamlade data. Resultatet visar på stora skillnader i hållbarhetsarbetet inom offentligupphandling mellan de deltagande kommunarderna men också mellan de två folktätasteregionerna i Sverige, Region Stockholm och Västra götalandsregionen. Kriterier ochstandardiserade lösningar är något som efterfrågas av samtliga kommuner samtidigt somarbetet för hållbar utveckling ser mycket olika ut mellan de olika kommunerna. Tidigareforskning kring organisationsstrukturen hos kommuner, som en mycket påverkande faktori beslutsfattande, samt att behovet av utveckling mot hållbarbarhetskriterier och flerstandardiserade lösningar har ökat, styrks. Hållbar offentlig upphandling kan inte än ansesvara ett etablerat arbetssätt för Sveriges kommuner då pris och kostnad fortfarandedominerar merparten av alla upphandlade produkter och tjänster. Samarbete, dialoger ochrelationsbyggande åtgärder, med andra kommuner, men även med privata företag ochleverantörer förväntas öka antalet positiva effekter inom hållbar offentlig upphandling ochrekommenderas därför som direkta åtgärder. / The purpose of this study was to explain how enhanced sustainability criteria’s can improvethe sustainability potential of public procurement. Through the study, twelve purchasers,in twelve Swedish municipalities, were interviewed to collect data on sustainability criteriaand the use of standardized solutions. The qualitative methodology has been used tointerpret and analyse collected data. Results show extensive differences in the sustainabilitywork for public procurement between the participating municipalities, but also between thetwo most densely populated regions in Sweden, the “Stockholm region” and”Västragötaland region”. Criteria’s and standardized solutions are equally demanded by allmunicipalities, while their work for sustainable development differs a lot. Previous researchon the organizational structure of municipalities, as a very influential factor in decisionmakingand need for development towards sustainability criteria’s, is strengthened by thefact that more standardized solutions have been created. Although, Sustainable publicprocurement cannot yet be the definition for Swedish municipalities way of working, sinceprice and cost factors still dominate most of all procured products and services. Collaboration, enhanced dialogues, and relationship-building measures betweenmunicipalities, but also including private companies and suppliers, are expected to increasethe number of positive effects in sustainable public procurement. Such measures aretherefore of direct recommendation for the future.

Background: To reach the global goals of 2030, changes need to be maderegarding how decision makers decide to freight their goods. In Sweden,road traffic is held accountable for 90% of the carbon dioxide emissions.To help solve the problem with vast distances in Sweden's rural areas,scientists have researched the possibility of coordinating the transports.The research has shown that transports receive a more appropriate fill rate,lower transportation costs, and because of those two factors, lowered theircarbon dioxide emissions. Purpose: The purpose of this study is to lay a scientific foundation andpresent an example of a decision model. The decision model mainly aimstowards decision makers in rural municipalities but also companies thatwork toward these rural areas.  Methodology: This research undertook a qualitative research approach inan exploratory method. In order to ensure that the criteria’s and the prosand cons with coordinating freight transports the researchers interviewedkey persons for the rural municipalities in a semi structured or structurednature. Findings: The study has found the most relevant pros and cons with acoordination of freight transports and the criteria’s needed to build anexample of a decision model.  Conclusions: The theoretical and empirical data has been similar in many,but one stands out, and that is the increase of lead times as a negativefactor the rural areas, because of the coordination. The citizens andcompanies these rural areas are more interested in consistency andreliability. The study concluded the necessary criteria’s needed to build thedecision model. / Bakgrund: För att Sverige ska kunna nå sina uppsatta klimatmål innan år2030, behövs stora förändringar ske i hur vi skickar och transporterar vårtgods. Idag står Sveriges vägtrafik för 90% av de koldioxidutsläpp somsker av alla inrikes transporter. För att lösa problemet med de långaavstånden ut mot glesbygden har man undersökt möjligheten till attförsöka samordna varutransporterna som ska till glesbygdsområden.Tidigare varusamordningsprojekt har visat sig tillföra starka fördelar förtransportföretag som bland annat bättre fyllnadsgrad och reduceradetransportkostnader, samtidigt som att man minskar utsläppen kopplade tilltransporter. Syfte: Studiens syfte är att lägga en vetenskaplig grund förvarusamordning samt presentera en beslutsmodell. Beslutsmodellen riktarsig mot kommunala beslutsfattare samt beslutsfattare inom företag somjobbar mot glesbygder. Metod: Studien har utförts enligt ramverket för en kvalitativ intervjustudiemed en explorativ forskningsdesign. Detta för att författarna ska ha frihetatt arbeta passande efter situationen då det är ett relativt outforskat ämne. Analys och resultat: I studiens resultat presenteras delsvarusamordningens olika fördelar, dels dess nackdelar. Dessa för- ochnackdelar är tänkta att synliggöra varusamordningens möjligheter samttillkortakommanden.Vidare presenteras en beslutsmodell med förslag på beslutskriterier somtagits fram från de teoretiska och empiriska information som insamladestill studien.