In this thesis, I test the effects of corporate social responsibility (CSR) on firm valuation and performance from the financial crisis of 2007 to year 2013. Prior research on CSR suggests that CSR is related to firm performance, but the results have not been consistent. My study focuses on the time period following the crisis since trust between firms and stakeholders may be more important following a negative shock. The components of CSR are broken out into environmental, human rights, diversity, community impact, employee relations, product, and corporate governance. I find evidence that at least some measures of firm performance are positively related to CSR. Specifically, I find that a high CSR score is associated with a high return on assets. I also find a positive relation with Tobin's Q in certain model specifications. The components of CSR that hold the greatest weight in terms of ROA are environmental, employee relations, diversity, and product strengths. Given the importance of these financial performance measures, my results provide support for corporate spending on social capital.

No description available.

One of the most important assets that luxury firms have is brand value, an intangible asset influenced by consumer and company-led actions. CSR is a company-led action, which depending on how it is managed, can either increase or decrease brand value. This research explores the role of CSR within luxury and how it, together with other factors, contributes to brand value in luxury. To conduct this work, a mixed methods approach was selected. A theoretical framework was built with input from the literature and interviews with key interviewees from the luxury industry. Then, the theoretical framework was tested quantitatively. The quantitative analysis was conducted with a dataset based on consumer panels, and additional secondary data including Bloomberg, CSRHub, Dow Jones Sustainability Index (DJSI), Interbrand, and company reports. The results were subject to ‘credibility checks’ with interviewees from the industry. The results from this research suggest that despite the importance of brand value within luxury; brand value is not widely understood by the industry and it is not measured, managed or leveraged. This research also suggests that CSR, company size, having controlled distribution, country of origin, marketing and research and development (R&D)/design, energized differentiation, esteem, and relevance; are critical factors to brand value. Consequently, luxury brands need to manage all these determinants to be able to create and preserve brand value. Nevertheless, while all these determinants are important, their importance can vary by brand; depending on brand size, brand category, target market, and whether the brand is heritage or non-heritage. / PhD in Management

No / The differences between family firms and nonfamily firms have gained increasing scholarly attention in the field of management, and socioemotional wealth has been argued as the main source of family firm distinctiveness. However, previous researchers have paid little attention to the heterogeneity in socioemotional wealth across family firms. Moreover, little is studied about the generational differences between founder-led family firms and descendant-led family firms. In this study, we address this gap by focusing on how these differences in family leadership are reflected in the gap between firms’ rhetorical CSR policies (CSR talk) and their substantive CSR implementation (CSR walk), which we refer to as CSR decoupling. We argue that the founders of family firms are distinct from descendants regarding three aspects: affective attachment, cognitive identification, and social concern. Our findings reveal that the relationship between socioemotional wealth and CSR decoupling is contingent on family generations. Family ownership decreases CSR decoupling only in founder-led family firms, while it increases CSR decoupling in descendant-led family firms. We discuss our contributions to research at the interaction of family business and CSR.

Yes / This study aims to contribute to the relevant accounting, corporate gover-nance, and corporate social responsibility (CSR) literature by examining thevalue relevance of mandatory CSR disclosures in China. Using a difference-in-differences (DID) research design and a sample based on propensity scorematching (PSM) over the period from 2003 to 2020, our findings suggest thatmandatory CSR disclosures are negatively associated with firm' values. We alsofind that firms with a high level of institutional ownership and leverage experi-ence a relatively lower drop in firms' values as a result of the mandatory CSRdisclosures. These findings remain robust to alternative sampling design, use of market to book value as an alternative measure of firms' market-based performance, and a parallel test to validate our DID analysis. Our findings have useful implications for managers, regulators, policy makers and other stakeholders.

No description available.

Att företag arbetar med CSR blir mer och mer populärt och nuförtiden förväntar sig intressenter att företag arbetar med miljömässiga och sociala frågor. I takt med att CSR används flitigare har konceptet även spridits till kommunala bolag. Kommunala bostadsbolags arbete med CSR är relativt outforskat samtidigt som endast ett fåtal studier visar på hur CSR uppfattas av bolagets intressenter. Kommunala bostadsbolag finns till för att erbjuda bostäder till kommuninvånarna och är därför en viktig del av samhället.Syftet med studien är att få en förståelse för ett kommunalt bostadsbolags användning av CSR samt hur det uppfattas både internt och externt.MKB har valts ut som studieobjekt eftersom de är ett av Sveriges största kommunala bostadsbolag och arbetar aktivt med CSR. Den genomförda studien baseras på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Respondenterna är anställda på olika nivåer inom MKB samt externa samarbetsparter och hyresgäster. Totalt genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer samt 7 kortare och strukturerade intervjuer.De erhållna svaren från respondenterna har analyserats mot institutionell teori, intressentmodellen och legitimitetsteorin, och visar på att uppfattningen av CSR skiljer sig åt mellan de anställda och hyresgästerna. Skillnaderna beror främst på bristande kommunikation men även bristande intresse och språksvårigheter från hyresgästernas sida.Studien bidrar till en förståelse för hur ett kommunalt bolag arbetar med CSR samt hur det uppfattas av de anställda och hyresgästerna. Därutöver kan den ses som en inspiration för andra företag som arbetar med eller vill arbeta med CSR. / There is a growing interest to work with CSR among today’s companies and nowadays stakeholders expect companies to work with environmental and social issues. As CSR has become widely used, it has spread to municipal companies. Municipal housing companies work with CSR is a relatively unexplored field and only a few studies show how CSR is perceived by its stakeholders. Municipal housing companies provide homes for the local community, and is therefore an important part of society.The purpose of this study is to gain an understanding of a municipal housing company’s use of CSR and also how it is perceived internally and externally.MKB was selected as the study object due to the fact that they are one of the largest municipal housing companies in Sweden who works with CSR. The study is based on a qualitative approach and is conducted through interviews. The respondents consisted of employees at various levels within the company and external cooperation partners as well as tenants. In all, 11 semi-structured interviews and 7 shorter and structured interviews were conducted.The respondents’ answers combined with Institutional theory, Stakeholder theory and Legitimacy theory, shows that the perceived image of CSR differs between the respondents. The differences mainly depend on lack of communication and lack of interest as well as language barriers from the tenants’ point of view.The study contributes to an understanding of how a municipal housing company works with CSR. In addition, it may be an inspiration for other companies work with CSR.

Inledning. Stora klimatförändringar och ekonomiska kriser har allt tydligare börjat peka mot att det behövs ett nytt hållbart tankesätt i hur vi lever, driver företag och vad vi lämnar efter oss till nästa generation. I Sverige har framförallt miljödebatten tillsammans med ett förändrat samhällsklimat skiftat synen på långsiktighet, till att idag utgöra en viktig del i de flesta företags långsiktiga strategier. Emellertid har tidigare forskning visat att utan en statlig hänsyn kommer de mer avancerade utmaningar som företagen ställs inför att förbli underutvecklade. Den svenska staten som är en betydlig företagsägare har sökt hålla sig i framkant genom att tidigt främja sådant arbete inom sina företag. 2008 infördes en obligatorisk redovisning av hållbarhetsansvar förstatliga bolag enligt en internationell standard, -GRI. Ett av syftena med detta var även att främja transparens i de statliga bolagens arbete med hållbarhet samt en transparent redovisning av detta arbete. Enligt den tidigare forskningen är transparens ett vitalt villkor för hållbarhetsarbete och utgör ett krav för de statliga bolagen. Syfte. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse kravet på transparens har för utvecklingen av hållbarhetsarbetet i de statligt ägda bolagen samt hur väl bolagens och statens uppfattning av begreppet transparens stämmer överens. Metod. Det är en kvalitativ flerfallstudie som baserar sig på sex djupa intervjuer, varav fem av dem avser de statliga bolagen och en intervju med näringsdepartement. Även en genomgång avde års-och hållbarhetsredovisningar som är tillgängliga på bolagens hemsidor har gjorts för att se hur redovisning av hållbarhetsansvaret har förändrats under åren. Slutsatser. Transparens är en av grundpelarna i allt hållbarhetsarbete. Transparens innebär att vara öppna och ärliga, redovisa sina resultat oavsett utfall, samt våga tala om sina risker och hur dessa hanteras. Uppfattningen som den svenska staten och de statliga bolagen har angående transparens och dess betydelse för hållbarhetsarbete stämmer till en hög grad överens och skiljer sig mest i den rollen som GRI:sriktlinjer spelar för transparens kvalité. Genom ett krav på extern granskning och en obligatorisk redovisning enligt GRI, ägardialoger samt statens egna hållbarhetsanalyser, säkerställer den svenska staten en god och jämn nivå på transparent hållbarhetsarbete hos de statliga bolagen. Tack vare GRI:s G4 fokus på väsentlighet och dialog med intressenter, säkerställer en robust transparens förtroendet för företagen och utgör ramen för en bra hållbarhetsredovisning. Det finns dock en del svårigheter med transparens och GRI, förknippade till delvis bristfälliga indikatorer samt avsaknaden av utarbetad praxis och rutiner för hållbarhetsredovisning enligt GRI. / Background. Big climate change and economical crises have ever more clearly showed the need for a new sustainable way of thinking, on how we live our lives, run our companies and what we leave for the next generation. In Sweden the environmental debate has combined with a changed social atmosphere shifted public opinion in sustainability, to what is today an integral part inthe long term strategy of most companies. However, earlier research has shown that without government consideration, the more advanced challenges will remain unanswered. The Swedish government is a major shareholder and owner of several companies and has sought to remain in the advantaged by favoring that kind of work within there companies. In 2008 a law was passed which made obligatory thesustainability reporting inaccordanceto a international framework, -GRI. One of the primary purposes of this was toenforce transparency in the sustainability work of government owned companies and a transparent accountingof that work. According to theearlier research, transparency is a vital part of sustainability work and constitutes an absolute condition on the government owned companies. Purpose. The purpose of this thesis is to research what meaning the term transparency has for the development the sustainability work in governmentally owned companies as well as how well the interpretation of the term transparency correlate with that of the government. Methodology. This is a qualitative case study, based on six in depth interviews, five of whichare regarding government owned companies and one is with the ministry of enterprise and innovation. A study of the financial statements and sustainability reporting available on the company webpages has been made to determine how this sustainability reporting has changed over time. Conclusions. Transparency constitutes part of the foundation in all sustainability work.Transparency means to be open and honest, to report your results no matter the outcome, and to dare talk about risks and how they are managed. The perception that the Swedish government and state owned companies have regarding transparency and its importance for the sustainability work is in the same line and differ mostly in what role the GRI plays for transparency. Through the condition of external audit, a mandatory reporting in accordance to GRI, owners dialogue, and the governments own sustainability-analysis, ensures a high sustained level of transparent sustainability-work of the governmentally owned companies. Because of the focus of GRI:s G4 on the essential elements and dialogue with stakeholders, transparency create trust in the governmentally owned companies, and constitutes the framework for a good level of sustainability-reporting. There are however a few difficulties with transparency and GRI, associated with flawed indicators or the lack of a working precedence and any set of routine for sustainable reporting according to GRI.

Syfte: Det föreligger ett lagförslag som kan komma att ställa krav på omkring 2000 svenska företag vad det gäller redovisning inom Corporate Social Responsibility (CSR), en redovisning som idag ännu är frivillig. Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka om det finns någon relation mellan sådan redovisning och fööetags finansiella prestation. I forskningen kring denna relation har begreppet Corporate Social Performance (CSP) använts för att kvantifiera redovisad CSR. Relationen studeras dels utifrån ett samlat mått på CSP, dels separat utifrån de två dimensionerna miljö och mänskliga rättigheter. Metod: Föreliggande studie har utgått ifrån den positivistiska forskningsfilosofin och antagit en hypotetiskt-deduktiv ansats. Vidare har den strategi som antagits varit kvantitativ, där en tvärsnittsdesign använts och där data som samlats in uteslutande varit av sekundär art. Studiens urval uppgår till 211 företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Den data som använts som måttåå CSP har hämtats från Folksams index för ansvarsfullt företagande för år 2013. Måtten på finansiell prestation har hämtats från årsredovisningar för räkenskapsåret 2013, vilka erhållits genom databasen Retriever och företagens egna hemsidor. Vidare har all data behandlats i statistikprogrammet SPSS där den analyserats med hjälp av multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Studien visade att det fanns en positiv relation mellan CSP och företags finansiella prestation. Studien gav vidare stöd åt en relation både utifrån det totala måttet av CSP samt dimensionen miljö. CSR-arbete kan följaktligen anses vara en värdeskapande strategi om man ser till företags finansiella prestation, i synnerhet vad det gäller miljörelaterat arbete. Förslag till fortsatt forskning: Föreliggande studie är av tvärsnittsdesign vilket ibland kritiserats för att vara otillräcklig när relationen som är central i detta arbete studeras. Ett förslag vi lämnar till fortsatta studier är därför att göra en liknande studie över tid för att kunna kartlägga förändringar. Vidare anser vissa forskare att det inte är tillräckligt att mäta företags finansiella prestation endast genom redovisningsmässiga mått, varpå ett förslag är att undersöka samma relation och då även inkludera marknadsmässiga mått. Vi tar i kapitel 5.4 upp fler förslag till vidare forskning. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar med ytterligare kunskap kring de varierande resultaten av relationen mellan företags CSP och finansiella prestation. Vidare bidrar studien praktiskt till en ökad förståelse för hur CSP påverkar företags finansiella prestation i en svensk kontext. / Aim: The Swedish ministry of justice has submitted a legislative proposal that could require about 2000 Swedish companies to report Corporate Social Responsibility (CSR), something that today is voluntary. The main purpose of the study is to investigate whether there is any relationship between reported CSR and corporate financial performance. In this area of research, Corporate Social Performance (CSP) has been used to quantify reported CSR. The relationship is studied partly based on an aggregate measure of CSP, but also from the two dimensions environment and human rights. Method: The study is based in positivist research philosophy and adopts a hypothetical-deductive approach. The strategy adopted is quantitative, using a cross-sectional design and secondary data only. The study's sample amounts to 211 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. The data used as a measure of CSP is taken from Folksam’s index for corporate responsibility for 2013. The measures of financial performance is taken from the annual reports for the financial year of 2013, obtained through the database Retriever and the companies' own websites. Furthermore, all data is processed in SPSS where it was analyzed using multiple regression analysis. Results & conclusions: The study showed that there was a positive relationship between CSP and corporate financial performance. The study provided further support for a relationship both from the overall dimension of CSP and the environmental dimension. CSR-related work can therefore be regarded as a value-creating strategy in terms of the company's financial performance, particularly in terms of environment-related work. Suggestions for further research: This study has a cross-sectional design, which is sometimes criticized for being insufficient when the relationship between CSP and financial performance is studied. One suggestion we leave for further studies is to do a similar study over time to identify changes. Furthermore, some researchers believe that it’s not enough to measure the company's financial performance only through accounting-based measures. Therefore, another suggestion is to investigate the relationship including market-based measures. In chapter 5.4 more suggestions for further research are presented. Contributions of the thesis: This study contributes more knowledge to the varying results of the relationship between companies CSP and financial performance. Furthermore, the study's practical contribution is to give a better understanding of how CSP affects financial performance of companies in a Swedish context.

Företags samhällsansvar (CSR) har utvecklats från ett fokus på etik till prestation och att således kunna fungera som ett strategiskt verktyg för differentiering och det är idag allmänt vedertaget för företag att använda sig av CSR med antagandet att detta genererar konkurrensfördelar. Samtidigt som CSR påvisats kunna skapa mervärde till ett företags varumärke ställs numera också krav från konsumenter att företag tar ett samhällsansvar. Det har däremot uppmärksammats att konsumenters medvetenhet om företags CSR-initiativ är låg, vilket kan anses problematiskt i och med de investeringar företag lägger på CSR och om detta således tas i beaktande vid konsumenters utvärdering av företag. Uppsatsens syfte är därmed att förklara om och hur CSR påverkar konsumenters attityd till ett företags varumärke samt ifall detta innebär ett mervärde och därmed varumärkesstärkande. För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning och enkäter skickades ut till studenter vid Högskolan Dalarna där totalt 682 respondenter slutförde enkäten. Resultaten visar en låg grad av medvetenhet, men att konsumenter med en högre grad av medvetenhet uppvisar mer fördelaktiga attityder till företag som tar ett samhällsansvar. Det framkommer också att dessa attityder genererar företag immateriella värden vilket senare teoretiskt förklaras innebära ett mervärde och därmed varumärkesstärkande. Studien landar i att CSR kan användas av företag för att stärka sitt varumärke, men finner dock en begränsning gällande konsumenters låga medvetenhet om företags CSR-initiativ. / Corporate Social Responsibility (CSR) have progressed from a focus on ethics to performance and thus working as a strategic tool for differentiation and it is today well recognized for companies to use CSR with the assumption that this will generate a competitive advantage. While CSR has been proved to create added value to the brand of a company there is also demands from consumers that companies should engage in Corporate Social Responsibility. However, the lack of awareness from consumers about companies CSR-initiatives have been observed, which can be considered as problematic due to companies’ investments in CSR and if these initiatives thus are taken into consideration while evaluating companies. The purpose of the study is to explain whether and how CSR influence consumers’ attitudes towards the brand of a company and if this implies added value. To achieve the purpose a quantitative method were used and surveys were sent to students of Dalarna University and 682 respondents fulfilled the survey. The findings demonstrate a low degree of awareness, but worth noticing is that consumers with a higher degree of awareness present more favorable attitudes towards the company. These attitudes proves to generate intangible values for companies engaging in CSR and which is theoretically explained to imply brand equity. In conclusion the study reveals that CSR can be used by companies in branding purposes, still consumers’ lack of awareness about companies’ CSR-initiatives is found as a limiting factor.