<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att beskriva samt analysera hur mikroföretag inom klädesbranschen arbetar med grön marknadsföring.</p><p><strong> </strong><strong>Metod: </strong>Kvalitativ metod genom fyra djupintervjuer.</p><p><strong> </strong><strong>Teori: </strong>“Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs miljöstrategier”, ”The Green Marketing Strategy Matrix”, ”Grön marknadsförings grundläggande aspekter.”<strong></strong></p><p><strong> </strong><strong>Slutsats: </strong>Gemensamt för de undersökta mikroföretagen är att det finns ett personligt intresse och engagemang i miljöfrågor. Företagens bakomliggande miljöarbete skiljer sig väsentligt i omfattning. De företag som själva inte producerar sina kläder, följer vad certifieringsorganisationerna anser vara goda och miljövänliga produktionsförhållanden. Eftersom företag själva väljer att definiera vad begreppet miljövänligt innebär, kan seriositeten i miljöarbetet uppfattas som godtyckligt. Integrering av miljöarbetet i marknadsföringen är omfattande för alla undersökta företag, vilket innebär att inget av dessa har ägnat sig åt greenwashing. I all extern kommunikation finns miljöbudskapet närvarande för att förstärka företagets profil, vilket främst sker genom olika typer av miljömärkningar. Marknadsföringen innehåller oftast någon form av informativt budskap om miljöförhållanden. Detta används för att förstärka företagets trovärdighet och rykte, men även för att öka kunskapen hos konsumenterna om ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Metoderna för att marknadsföra sig är kreativa, bland annat beror det på en vilja att kommunicera en nytänkande syn på företagande. För mikroföretag är det också betydelsefullt att begränsa kostnaderna vilket en kreativ kommunikation kan bidra med. Det råder delade meningar om den svenska klädesmarknaden idag kräver en miljöprofilering eller inte, enligt de undersökta företagen. Dock råder samstämmighet i att detta kommer att fordras av företag på lång sikt. Den gröna marknadsföringen ses främst som en metod att differentiera sig från andra företag och därmed erhålla komparativa fördelar. Genom att förmedla sitt miljöbudskap till kunderna förväntar sig företagen att få ett förbättrat rykte. Kravet från kunderna att tillhandahålla och kommunicera gröna attribut är en betydande anledning till att företagens anser sig ha en skyldighet att utföra och meddela om miljöarbetet. Mikroföretag använder, enligt denna studie, inte grön marknadsföring för att hantera miljörisker.</p> / <p><strong>Purpose: </strong>The purpose is to describe and analyze how micro-clothing companies manage green marketing.</p><p><strong> </strong><strong>Method:</strong> Qualitative method<strong> </strong>based on four interviews.</p><p><strong> </strong><strong>Theory: </strong>“Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs’ enviromental stratergies”, “The Green Marketing Strategy Matrix”, “Green marketing fundamental feature”.</p><p><strong>Conclusions: </strong>The micro-companies included in this study share a common interest and commitment to environmental issues, though the extent of their efforts varies significantly. The companies who do not produce garments themselves follow the guidelines of environmental organisations. As many companies have different views regarding what “environmental friendly” really implies, the true value of such concepts is relatively arbitrary. The integration of environmental work into the marketing is essential for all of the companies studied. In order to enhance the image of the company, all marketing comprises environmental friendly values, mainly through the usage of environmental friendly labels. Marketing campaigns often make use of concrete environmental information in order to communicate the company’s credibility and reputation, as well as to inform consumers of the importance of environmental issues and need for a sustainable society. The methods of doing this are ingenious as one wishes to express a sense of creativity and a new approach of doing business. Marketing of this kind is also cost-effective, which often is of considerable importance for micro-companies. Opinions differ concerning the need for environment targeted marketing on the Swedish market today, though there is a unanimous view that this will be necessary and even unavoidable in the long run. Green marketing is generally viewed as a strategy for diversifying oneself from the crowd to receive competitive benefits on the market. Companies expect an improved reputation amongst consumers by using green marketing as a tool for communication; not to deal with potential environmental risks.</p>

<p>Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ”bottom line” och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ”Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR?”. Samtidigt påstår både teoretiker och praktiker att det nästan är omöjligt att ge ett ”universal CSR-business case”. Objektet för vår studie är ett medelstort företag, Karlstads Energi AB:s fjärrvärmeverksamhet. Det finns flera anledningar till varför vi har valt just Karlstads Energi. Fjärrvärmebranschen anses som en hållbar bransch bland annat med kapacitet att bidra till uppfyllelsen av Sveriges klimatmål enligt det internationella Kyotoavtalet. Samtidigt präglas fjärrvärmebranschen av företagens dominerande ställning gentemot kunderna, dvs de privata kunderna anses utsatta i förhållandet till fjärrvärmeföretagen på grund av att de inte har en möjlighet att välja fjärrvärmeleverantör. Därför sätts företagets agerande i fokus utifrån ett CSR-perspektiv. Denna studie strävar efter att bidra till en förklaring av de faktorer som leder till ett framgångsrikt hållbart arbete på CSR-området.</p>

<p>During the last years, the moral and ethics in companies has been a growing subject in media. Large multinational companies are to a bigger extent using workforce in developing countries and the working conditions at the workplaces in those countries, are more or less controlled. Even if a company carefully controls its own business, it can be using subcontractors that for instance use child labour or forced labour, or in some other way makes human rights abuses. When the world gets more globalized and the market where the companies act gets bigger, there will be new issues for companies to handle. The companies have to satisfy not only the interests of the costumers and the shareholders, but also the environment around it, containing many different stakeholders. Many companies do this by implementing "Codes of Conduct" and by working with what is often named <em>Corporate Social Responsibility</em> (CSR).</p><p>The purpose of this thesis is to interrogate how a company can adapt its work with CSR towards its stakeholders. The company chosen is Electrolux, since they have been praised by Globe Forum for their work with CSR in the category <em>Business Operation</em> and <em>Reporting. </em>To evaluate the performance of Electrolux, we have used the ten principles of the UN Global Compact. The ten principles states what can be done by companies in four different areas: human rights; working conditions; environment and anticorruption.</p><p>To do the evaluation we have been studying theories that explain a company's relations to its stakeholders (stakeholder theory) as well as a theory of CSR (Carrols four step pyramid). The data collection has been made mainly from reports from Electrolux, but also other documents and newspaper articles have been used.</p><p>The results indicate that Electrolux have managed to do such a successful job with CSR because they listen to all of its stakeholders and also shows them that they actually implement specific operations to take responsibility.</p>

<p><strong><p>Företags sociala ansvar är en fråga som har blivit allt mer aktuell de senaste åren. Det begrepp som oftast används när företagsansvar diskuteras är Corporate Social Responsibility (CSR). Även om alla inte är överens om att företag ska ta ansvar utöver det lagstadgade arbetar många företag idag aktivt med ansvarsfrågor. Frågan som diskuteras idag är främst hur företag ska arbeta med detta på ett företagsekonomiskt effektivt sätt som gynnar företaget. Michael E. Porter och Mark R. Kramer menar att företag kan uppnå konkurrensfördelar och långsiktiga vinster genom att arbeta med CSR, men att detta arbete måste integreras i företaget. De presenterar fem steg som företag ska genomgå för att arbeta strategiskt med CSR. Dessa är: identifiera skärningspunkter mellan företaget och samhället, välj vilka sociala frågor företaget ska fokusera på, skapa en agenda för sociala frågor, integrera företagets påverkan på samhället med samhällets påverkan på företaget och skapa en social dimension av företagets erbjudande.</p><p>Klädkedjan Hennes & Mauritz AB (H&M) är ett företag som har arbetat relativt länge med ansvarsfrågor och som även säger sig arbeta strategiskt med CSR. Denna uppsats syftar till att utvärdera H&M:s arbete med CSR för att bestämma hur strategiskt detta är utifrån Porter och Kramers modell. För att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts där främst H&M:s CSR-rapport från 2008 har använts. Ett ramverk, baserat på Porter och Kramers modell, har utformats och använts för att analysera CSR-arbetet.</p><p>Uppsatsen konstaterar att H&M har kommit en bra bit på väg med att göra sitt CSR-arbete strategiskt. Företagets mål ligger nära Porter och Kramers idealbild om strategisk CSR och de arbetar aktivt med att integrera CSR-arbetet i verksamheten. Det som saknas i H&M:s arbete för att det ska vara fullt strategiskt är ett större fokus på den påverkan som den omgivande miljön har på företaget.</p></strong></p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva samt analysera hur mikroföretag inom klädesbranschen arbetar med grön marknadsföring.  Metod: Kvalitativ metod genom fyra djupintervjuer.  Teori: “Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs miljöstrategier”, ”The Green Marketing Strategy Matrix”, ”Grön marknadsförings grundläggande aspekter.”  Slutsats: Gemensamt för de undersökta mikroföretagen är att det finns ett personligt intresse och engagemang i miljöfrågor. Företagens bakomliggande miljöarbete skiljer sig väsentligt i omfattning. De företag som själva inte producerar sina kläder, följer vad certifieringsorganisationerna anser vara goda och miljövänliga produktionsförhållanden. Eftersom företag själva väljer att definiera vad begreppet miljövänligt innebär, kan seriositeten i miljöarbetet uppfattas som godtyckligt. Integrering av miljöarbetet i marknadsföringen är omfattande för alla undersökta företag, vilket innebär att inget av dessa har ägnat sig åt greenwashing. I all extern kommunikation finns miljöbudskapet närvarande för att förstärka företagets profil, vilket främst sker genom olika typer av miljömärkningar. Marknadsföringen innehåller oftast någon form av informativt budskap om miljöförhållanden. Detta används för att förstärka företagets trovärdighet och rykte, men även för att öka kunskapen hos konsumenterna om ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Metoderna för att marknadsföra sig är kreativa, bland annat beror det på en vilja att kommunicera en nytänkande syn på företagande. För mikroföretag är det också betydelsefullt att begränsa kostnaderna vilket en kreativ kommunikation kan bidra med. Det råder delade meningar om den svenska klädesmarknaden idag kräver en miljöprofilering eller inte, enligt de undersökta företagen. Dock råder samstämmighet i att detta kommer att fordras av företag på lång sikt. Den gröna marknadsföringen ses främst som en metod att differentiera sig från andra företag och därmed erhålla komparativa fördelar. Genom att förmedla sitt miljöbudskap till kunderna förväntar sig företagen att få ett förbättrat rykte. Kravet från kunderna att tillhandahålla och kommunicera gröna attribut är en betydande anledning till att företagens anser sig ha en skyldighet att utföra och meddela om miljöarbetet. Mikroföretag använder, enligt denna studie, inte grön marknadsföring för att hantera miljörisker. / Purpose: The purpose is to describe and analyze how micro-clothing companies manage green marketing.  Method: Qualitative method based on four interviews.  Theory: “Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs’ enviromental stratergies”, “The Green Marketing Strategy Matrix”, “Green marketing fundamental feature”. Conclusions: The micro-companies included in this study share a common interest and commitment to environmental issues, though the extent of their efforts varies significantly. The companies who do not produce garments themselves follow the guidelines of environmental organisations. As many companies have different views regarding what “environmental friendly” really implies, the true value of such concepts is relatively arbitrary. The integration of environmental work into the marketing is essential for all of the companies studied. In order to enhance the image of the company, all marketing comprises environmental friendly values, mainly through the usage of environmental friendly labels. Marketing campaigns often make use of concrete environmental information in order to communicate the company’s credibility and reputation, as well as to inform consumers of the importance of environmental issues and need for a sustainable society. The methods of doing this are ingenious as one wishes to express a sense of creativity and a new approach of doing business. Marketing of this kind is also cost-effective, which often is of considerable importance for micro-companies. Opinions differ concerning the need for environment targeted marketing on the Swedish market today, though there is a unanimous view that this will be necessary and even unavoidable in the long run. Green marketing is generally viewed as a strategy for diversifying oneself from the crowd to receive competitive benefits on the market. Companies expect an improved reputation amongst consumers by using green marketing as a tool for communication; not to deal with potential environmental risks.

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ”bottom line” och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ”Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR?”. Samtidigt påstår både teoretiker och praktiker att det nästan är omöjligt att ge ett ”universal CSR-business case”. Objektet för vår studie är ett medelstort företag, Karlstads Energi AB:s fjärrvärmeverksamhet. Det finns flera anledningar till varför vi har valt just Karlstads Energi. Fjärrvärmebranschen anses som en hållbar bransch bland annat med kapacitet att bidra till uppfyllelsen av Sveriges klimatmål enligt det internationella Kyotoavtalet. Samtidigt präglas fjärrvärmebranschen av företagens dominerande ställning gentemot kunderna, dvs de privata kunderna anses utsatta i förhållandet till fjärrvärmeföretagen på grund av att de inte har en möjlighet att välja fjärrvärmeleverantör. Därför sätts företagets agerande i fokus utifrån ett CSR-perspektiv. Denna studie strävar efter att bidra till en förklaring av de faktorer som leder till ett framgångsrikt hållbart arbete på CSR-området.

 SAMMANFATTNING Titel: Corporate Social Responsibility, Hur några svenska storbankers CSR-arbete implementerats på lokal nivå och vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet på samma nivå. Kursen: Magisteruppsats i företagsekonomi, FÖA 400, 15 hp Författare: Gulafat Guliyeva gga09001@student.mdh.se Georges Yenga Muhindo gya09001@student.mdh.se Seminariedatum: 2010-09-30 Handledare: Esbjörn Segelod Nyckelord: CSR, socialt ansvar, företagsetik Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur några svenska storbankers CSR- arbete implementerats på lokal nivå. Dessutom vill vi även undersöka vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet på det lokala planet. Metod: Data har samlats in via intervjuer styrda av en intervjumall med öppna frågor samt en webbaserade enkät (Survey Monkey). Slutsats: Vi kom fram till att koncernövergripande policies inom CSR-området implementeras på lokal nivå i form av riktlinjer, direktiv och värderingar som lokala kontorschefer tillämpar i sina dagliga verksamheter. Vi har märkt att kreditpolitiken och kreditprocessen är en av viktigaste instrument genom vilka CSR-arbetet implementeras. CSR-dokumenten är viktiga men lider likväl av brister i det att de till vissa delar var obegripliga för några av kontorscheferna. Dessutom har det varit omöjligt att bekräfta någon implementering av huvudkontorets CSR-arbete vid några av de lokala bankkontoren. Vad gäller effekterna har vi för några av bankerna kunnat notera ett positivt eller begränsat genomslag i de områden där de verkar. Anledningen till att vi endast kunnat notera begränsade effekter är en otillräcklig marknadsföringsbudget på lokal nivå. Vidare att det inte har funnits konkreta projekt hos en av bankerna; hos en annan bank har det inte varit omöjligt att observera några effekter alls. / ABSTRACT Title: Corporate Social Responsibility, How some major Swedish banks’ CSR work implemented at local level and which effects caused by CSR Work at the same level. Course: Master thesis in business administration, FÖA 400, 15 Swedish credits Authors: Gulafat Guliyeva gga09001@student.mdh.se Georges Yenga Muhindo gya09001@student.mdh.se Seminar date: 2010-09-30 Supervisor: Esbjörn Segelod Keywords: CSR, Social Responsibility, business ethics Purpose: The purpose of this paper is to examine how some major Swedish banks’ CSR work has been implemented at the local level. In addition we want also to examine the effects caused by the CSR work at the local level. Methodology: Data has been collected through interviews guided by a list of openeded questions and a webbased survey (Survey Monkey). Conclusions:   We found that group’s global policies in the field of CSR is im- plemented at the local level in the form of guidelines, directives and values that local office managers apply in their daily activities. We noticed that the credit policy and the credit process are one of the main instruments through which CSR work is implemented. There are still some lacks regarding the important internal instrument that was unintelligible for a part of local office managers. In addition, it has been impossible to confirm any implementation of CSR work for some of local bank offices. Concerning effects we noticed that some banks have a positive or a limited impact in the areas where they operate. The reason to the limited effect is a inadequate marketing budget at the local level. There was also no specific projects for one bank while it has been impossible to find effects for another bank.

During the last years, the moral and ethics in companies has been a growing subject in media. Large multinational companies are to a bigger extent using workforce in developing countries and the working conditions at the workplaces in those countries, are more or less controlled. Even if a company carefully controls its own business, it can be using subcontractors that for instance use child labour or forced labour, or in some other way makes human rights abuses. When the world gets more globalized and the market where the companies act gets bigger, there will be new issues for companies to handle. The companies have to satisfy not only the interests of the costumers and the shareholders, but also the environment around it, containing many different stakeholders. Many companies do this by implementing "Codes of Conduct" and by working with what is often named Corporate Social Responsibility (CSR). The purpose of this thesis is to interrogate how a company can adapt its work with CSR towards its stakeholders. The company chosen is Electrolux, since they have been praised by Globe Forum for their work with CSR in the category Business Operation and Reporting. To evaluate the performance of Electrolux, we have used the ten principles of the UN Global Compact. The ten principles states what can be done by companies in four different areas: human rights; working conditions; environment and anticorruption. To do the evaluation we have been studying theories that explain a company's relations to its stakeholders (stakeholder theory) as well as a theory of CSR (Carrols four step pyramid). The data collection has been made mainly from reports from Electrolux, but also other documents and newspaper articles have been used. The results indicate that Electrolux have managed to do such a successful job with CSR because they listen to all of its stakeholders and also shows them that they actually implement specific operations to take responsibility.

Denna uppsats behandlar fenomenet och begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Begreppet används synonymt med företags samhällsansvar och innebär att företag frivilligt vill medverka till ett bättre samhälle. Utgångspunkten är Carroll och Buchholtz mångciterade modell The Pyramid of Corporate Social Responsibility, som förklarar CSR utifrån fyra ansvar: ekonomiskt-, legalt-, etiskt- och filantropiskt. Fokus ligger på CSR som en del i ett företags marknadsföringsstrategi, med betoning på det ekonomiska-, etiska- och filantropiska ansvaret. Problemformuleringen lyder: Hur ser chefers uppfattningar om Corporate Social Responsibility, som en del i marknadsföringsstrategin, i ett brittiskt respektive svenskt fastighetsbolag ut? Syftet är att ta reda på svaret på problemformuleringen samt att se om det finns likheter och skillnader i de båda studerade företagens chefers uppfattningar om CSR. Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, där fallstudier i form av fyra stycken djupintervjuer har använts för att samla in primärdata. De två studerade företagen är The Community Housing Group Ltd (TCHG), England respektive Halmstads Fastighets AB (HFAB), Sverige. I studien har bland annat framkommit att de båda studerade företagen använder CSR som en del i sin marknadsföringsstrategi. Skillnaden är att HFAB har uttalat att de gör detta, medan TCHG gör det undermedvetet. Skillnaderna mellan de två studerade företagen angående om och hur de använder CSR i sin marknadsföringsstrategi beror troligen på att TCHG ännu inte har insett vikten av att marknadsföra CSR-aktiviteter, till skillnad från HFAB som har förstått vikten av att ha ett starkt varumärke. / This essay discusses the phenomenon Corporate Social Responsibility (CSR). The concept is used synonymous to a company’s responsibilities to the community, which means that they voluntary contribute to a better society. The model The Pyramid of Corporate Social Responsibility by Carroll and Buchholtz is the basis. It explains CSR as a company’s economical-, legal-, ethical- and philanthropical responsibility. The focus is on CSR as a part of a company’s marketing strategy, with economical-, ethical- and philanthropical responsibility in center. The problem enunciation is: How do managers apprehensions about Corporate Social Responsibility, as a part of a company’s marketing strategy distinguish between a British and a Swedish social housing business? The purpose is to answer the question and see if there are any similarities or differences between the managers at the two companies The Community Housing Group Ltd (TCHG), England and Halmstads Fastighets AB (HFAB), Sweden. This essay has a qualitative method with a case study with four interviews in depth. The result of the study is that both companies use CSR as a part of their marketing strategy. The difference is that HFAB express that they do, while TCHG do it subconsciously. This difference probably depends on that HFAB has realized the effect of having a strong brand, while TCHG do not.

Företags sociala ansvar är en fråga som har blivit allt mer aktuell de senaste åren. Det begrepp som oftast används när företagsansvar diskuteras är Corporate Social Responsibility (CSR). Även om alla inte är överens om att företag ska ta ansvar utöver det lagstadgade arbetar många företag idag aktivt med ansvarsfrågor. Frågan som diskuteras idag är främst hur företag ska arbeta med detta på ett företagsekonomiskt effektivt sätt som gynnar företaget. Michael E. Porter och Mark R. Kramer menar att företag kan uppnå konkurrensfördelar och långsiktiga vinster genom att arbeta med CSR, men att detta arbete måste integreras i företaget. De presenterar fem steg som företag ska genomgå för att arbeta strategiskt med CSR. Dessa är: identifiera skärningspunkter mellan företaget och samhället, välj vilka sociala frågor företaget ska fokusera på, skapa en agenda för sociala frågor, integrera företagets påverkan på samhället med samhällets påverkan på företaget och skapa en social dimension av företagets erbjudande. Klädkedjan Hennes &amp; Mauritz AB (H&amp;M) är ett företag som har arbetat relativt länge med ansvarsfrågor och som även säger sig arbeta strategiskt med CSR. Denna uppsats syftar till att utvärdera H&amp;M:s arbete med CSR för att bestämma hur strategiskt detta är utifrån Porter och Kramers modell. För att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts där främst H&amp;M:s CSR-rapport från 2008 har använts. Ett ramverk, baserat på Porter och Kramers modell, har utformats och använts för att analysera CSR-arbetet. Uppsatsen konstaterar att H&amp;M har kommit en bra bit på väg med att göra sitt CSR-arbete strategiskt. Företagets mål ligger nära Porter och Kramers idealbild om strategisk CSR och de arbetar aktivt med att integrera CSR-arbetet i verksamheten. Det som saknas i H&amp;M:s arbete för att det ska vara fullt strategiskt är ett större fokus på den påverkan som den omgivande miljön har på företaget.