1 |
Flickors och pojkars språkliga medvetenhet i de tidiga skolåren : En studie om flickors respektive pojkars skrivförmåga i åk 1-4Hörling, Erika January 2016 (has links)
Högre skolprestationer i språk hos flickor än hos pojkar, kan förklaras med både biologiska orsaker som till exempel hjärnans utveckling och miljörelaterade orsaker utifrån begreppet genus. Skrivsvårigheten dyslexi har bara biologiska orsaker vilka härleds till fonologiska nedsättningar och är vanligare hos pojkar än hos flickor. I den här studien undersöks 90 elevers språkliga medvetenhet i grundskolans tidiga årskurser 1-4, med syftet att finna vilka skillnader som finns mellan flickors och pojkars skrivförmåga. Skillnaderna ställs sedan mot vad som kan vara orsaker till flickors bättre språkliga skolprestationer i förhållande till pojkars. Den språkliga medvetenheten undersöks i de fonologiska, semantiska, morfologiska och syntaktiska nivåerna, genom att analysera förmågorna som kan spegla medvetenheten i varje nivå hos flickorna respektive pojkarna. Resultatet presenteras i procent och diagram med kommentarer. Resultatet visar att skillnaderna mellan flickorna och pojkarna i de undersökta grupperna är störst i den fonologiska nivån och utifrån det förs en diskussion kring orsaker till könsskillnader i skolprestationer.
|
2 |
Matförgiftad? Kanske ett införande av Smiley system i Sverige skulle kunna hjälpa dig?Boman, Karin January 2009 (has links)
<p>Most of us sometimes in life visit a restaurant to relax and eat some good food. In that case, we trust that the food they are serving is of good quality and safe which prevent food poisoning. As a consumer you mostly do not have any insight what’s happening in the kitchen at the restaurant. What is really going on when they prepare the food? An introduction of the Smiley system could help you as a consumer in the choice of restaurant. </p><p> I am one of those who always are careful when I choose restaurant. You want it to look nice and clean, but mostly you don’t see the kitchen where the food is prepared. </p><p>Restaurant consumers in the municipality of Halmstad many people has little knowledge what the restaurants looks like and what’s going on behind the closed doors to the kitchen. </p><p>In the year of 2005 there was an investigation done (SOU 2005:44) by the government’s public investigations about the introduction of a Smiley system with the purpose to increase the work with the food safety regarding to provisions and to give the consumers insights in the choice of restaurant. The Department of Agriculture voted against the introduction of this proposal and since then nothing has happened in the municipality of Halmstad. </p><p>Today there are a few municipalities in Sweden that has voluntarily adopted the Smiley system and as a part of my examination has been a research of the insight on how their work looks like and if it has lead to an increased safety regarding provisions. I also have investigated how the restaurant consumers in Halmstad would think of the introduction of a Smiley system, where the food business would be forced to make the results from a food inspection public. They will also be forced to put a summary on a visible place in the restaurant. Depending on the results by the inspector, the restaurant will get a decal. By doing so, the consumer can look at the decal and do not have to read the summary. </p><p> The examination has performed by qualitative interviews to get an insight into what the restaurant consumers in Halmstad are thinking of the Smiley system and the introduction of it. The interviewed persons have been in the age of 20 to 50 years old and have been chosen randomly. After an analysis of the material I got from the interviews I could see that the restaurant consumers in Halmstad think that an introduction of a Smiley system would be positive. Awareness and insight has been two recurring words in the interviews and the interviews where pervaded positive. </p><p>The municipalities that I choose to interview are two big cities and two small cities that are working with the Smiley system. I made this choice to see if it was any difference in their work by the Smiley system. Questions were sent to the responsible for each municipality via mail. As I got the answers back I came to the conclusion that the Smiley system for most part worked well in each municipality and also that the introduction of the system has brought more work and commitment.</p>
|
3 |
Matförgiftad? Kanske ett införande av Smiley system i Sverige skulle kunna hjälpa dig?Boman, Karin January 2009 (has links)
Most of us sometimes in life visit a restaurant to relax and eat some good food. In that case, we trust that the food they are serving is of good quality and safe which prevent food poisoning. As a consumer you mostly do not have any insight what’s happening in the kitchen at the restaurant. What is really going on when they prepare the food? An introduction of the Smiley system could help you as a consumer in the choice of restaurant. I am one of those who always are careful when I choose restaurant. You want it to look nice and clean, but mostly you don’t see the kitchen where the food is prepared. Restaurant consumers in the municipality of Halmstad many people has little knowledge what the restaurants looks like and what’s going on behind the closed doors to the kitchen. In the year of 2005 there was an investigation done (SOU 2005:44) by the government’s public investigations about the introduction of a Smiley system with the purpose to increase the work with the food safety regarding to provisions and to give the consumers insights in the choice of restaurant. The Department of Agriculture voted against the introduction of this proposal and since then nothing has happened in the municipality of Halmstad. Today there are a few municipalities in Sweden that has voluntarily adopted the Smiley system and as a part of my examination has been a research of the insight on how their work looks like and if it has lead to an increased safety regarding provisions. I also have investigated how the restaurant consumers in Halmstad would think of the introduction of a Smiley system, where the food business would be forced to make the results from a food inspection public. They will also be forced to put a summary on a visible place in the restaurant. Depending on the results by the inspector, the restaurant will get a decal. By doing so, the consumer can look at the decal and do not have to read the summary. The examination has performed by qualitative interviews to get an insight into what the restaurant consumers in Halmstad are thinking of the Smiley system and the introduction of it. The interviewed persons have been in the age of 20 to 50 years old and have been chosen randomly. After an analysis of the material I got from the interviews I could see that the restaurant consumers in Halmstad think that an introduction of a Smiley system would be positive. Awareness and insight has been two recurring words in the interviews and the interviews where pervaded positive. The municipalities that I choose to interview are two big cities and two small cities that are working with the Smiley system. I made this choice to see if it was any difference in their work by the Smiley system. Questions were sent to the responsible for each municipality via mail. As I got the answers back I came to the conclusion that the Smiley system for most part worked well in each municipality and also that the introduction of the system has brought more work and commitment.
|
4 |
Barns språkträning : En studie om arbetet med språket i förskola, förskoleklass samt år 1-3 / Children´s language training : A study of the work with language in pre-school, pre-school class and junior levelEklund, Lisa January 2002 (has links)
<p>Detta arbete handlar om språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3. Syftet med min undersökning är att nå en djupare förståelse för hur man inom dessa verksamheter arbetar med språket samt vilka tankar som ligger bakom. Denna kunskap är värdefull och riktar sig främst till oss som läser/läst grundskollärarprogrammet, med inriktning mot år 4-9. Att känna till vad barnet går igenom språkligt sett innan det börjar i år 4 är viktigt. Det är i början av ett barns liv som grunden till språket läggs. </p><p>Jag har i denna undersökning använt mig av den kvalitativa intervjumetoden, där jag intervjuat sammanlagt sex personer; fem kvinnor och en man. Intervjuerna har skett med två förskollärare som arbetar i 1-5-årsverksamhet, två förskollärare som arbetar i förskoleklass samt två lärare som arbetar i år 1 respektive år 2. Fem av sex intervjuer har bandats och analyserats enligt den kvalitativa analysmetoden. </p><p>Utifrån resultatet kan många likheter men även skillnader påvisas. Resultatet presenteras kring olika teman; Språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3, Vikten av medveten språkträning, Språklig medvetenhet samt Tankar bakom arbetet med språket. Många forskare menar att arbetet med språklig medvetenhet är betydelsefull för barnets läs- och skrivinlärning. Här arbetar förskollärarna och lärarna relativt lika och överlag arbetar man mest med den fonologiska medvetenheten, där språklekar, rim och ramsor spelar en betydande roll. Något annat som även framkommit är läsningens betydelse för barnets språkutveckling. Här kan man tillsammans med barnen diskutera okända ord. Intervjupersonerna anser att en medveten språkträning är nödvändig för barnet, som med hjälp av denna, bland annat kan få ett språk och därmed göra sig förstådd.</p>
|
5 |
Den tidiga läsinlärningen : En fallstudie av en läsinlärningsmodell med fokus på tidiga insatser / The early learning to read : A case study of a model in learning children to read focusing on preventive methodsBrunnström, Johanna January 2010 (has links)
Syftet med det här arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga läs- och skrivinlärningen som används på skola XX. Jag ville ta reda på hur skola XX arbetar med läsinlärningsmodellen för att förebygga läsinlärningsproblem hos elever i förskoleklass och årskurs 1. För att undersöka skola XX läsinlärningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som användes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den läsinlärningsmodell som skola XX använder verkligen fokuserar på den tidiga läsinlärningen. Insatserna som modellen fokuserar på är att förebygga läs- och skrivsvårigheter genom systematiskt arbete med att utveckla språklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga läsinlärningen i årskurs 1. I årskurs 1 fokuseras extra stöd åt de elever som riskerar att få läsproblem, stödet består av bokstavsträning och att bygga upp en säkerhet för den alfabetiska principen. Det huvudsakliga fokus skola XX läsinlärningsmodell har är att eleverna ska knäcka läskoden och på så sätt snabbt bli självständiga läsare. Samtidigt framhålls vikten av läsförståelse som de börjar arbeta med i årskurs 1. Som en ytterligare förebyggande insats innehåller modellen ett arbete med att öka ordförråd hos de elever i förskoleklass som ligger efter i språkutvecklingen, vilket även pekar på att läsinlärningsmodellen som används på skola XX är inriktad på tidiga insatser.
|
6 |
Miljömärkningar och medvetenhet : En studie om medvetenhet hos gymnasieelever kring miljömärkningar på livsmedel / Ecolabels and awareness : A study on awareness on high school students on ecolabels on foodHallgren, Marc January 2014 (has links)
The purpose of this study was to examine how aware and conscious high school students are regarding common ecolabels on food, as well as how to increase the awareness of ecolabels. The information was gathered by using scientific reports, reports by government agencies and inquiry forms taken by two high school classes. The study showed that the more aware a consumer are, the consumer then buys more ecolabels. A wealthy consumer is also more like-ly to consume more food with ecolabels. The inquiry form was done by 48 students from two different high schools in Malmö, Sweden. The results showed that the students answered very varied and that the most of the ecolabels were clear in their message. The inquiry form showed that several ecolabels such as KRAV needs clarification and to become more clear about the work that they do. The students often knew the main characteristics of the eco-labels, but there was a weakness in how well they knew the other areas that the ecolabels worked and strived towards. To change behaviour it is important to make the behaviour “normal” and “green”, ecolabels was widely considered green, to make it normal then became more important. To make it normal it is among other things important to make it something everyone does, no matter the financial income. The students were also interested in learning more about ecolabels to ensure their choices, while buying food, to consist of buying food with ecolabels. The students wrote that it was important to know more about ecolabels so that the choices they made had the effect that they were after. It was also important to buy ecolabels to ensure a healthy climate for future generations.
|
7 |
"Att jag känner det i kroppen" : En kvalitativ studie om åtta elevers och fyra lärares förhållning till metakognitionGregebo, Lovisa, Malm, Helena January 2009 (has links)
<p>Vårt syfte med arbetet var att belysa elevernas medvetenhet och syn på sitt eget lärande samt att belysa hur lärarna arbetade för att öka elevernas metakognition. Vår studie klassades som en kvalitativ och fenomenografisk studie där vi genom semistrukturerade intervjuer intervjuade både elever och lärare. Resultatet av vår studie visade att både eleverna och lärarna till stor del saknade den kunskap som, enligt forskare och författare, krävs för att kunna jobba aktivt och medvetet med ett metakognitivt förhållningssätt. Vår slutsats av detta arbete blev att man genom att jobba medvetet och aktivt med en förståelseinriktad undervisning, där djupgående tänkande och elevernas livslånga lärande är i fokus, ger eleverna möjligheter för att utveckla sitt metakognitiva tänkande.</p>
|
8 |
"Att jag känner det i kroppen" : En kvalitativ studie om åtta elevers och fyra lärares förhållning till metakognitionGregebo, Lovisa, Malm, Helena January 2009 (has links)
Vårt syfte med arbetet var att belysa elevernas medvetenhet och syn på sitt eget lärande samt att belysa hur lärarna arbetade för att öka elevernas metakognition. Vår studie klassades som en kvalitativ och fenomenografisk studie där vi genom semistrukturerade intervjuer intervjuade både elever och lärare. Resultatet av vår studie visade att både eleverna och lärarna till stor del saknade den kunskap som, enligt forskare och författare, krävs för att kunna jobba aktivt och medvetet med ett metakognitivt förhållningssätt. Vår slutsats av detta arbete blev att man genom att jobba medvetet och aktivt med en förståelseinriktad undervisning, där djupgående tänkande och elevernas livslånga lärande är i fokus, ger eleverna möjligheter för att utveckla sitt metakognitiva tänkande.
|
9 |
Förändrad attityd - nya vanor! : En kvalitativ kohortstudie om motionsvanor och medvetenhet hos barn som medverkat i en intervention mot övervikt och fetmaBerggren, Malin, Schneider, Sabine January 2012 (has links)
Aim The aim of this study is to examine the long term effects of e12 and how they have influenced the lifestyle and perceived awareness about nutrition and exercise in relation to factors from Social Cognitive Theory (SCT) that e12 took in consideration. The questions asked were; How has e12 affected the attitudes, skills, self-efficacy and knowledge relative to exercise? How has e12 influenced the individual’s habits of exercise? How has e12 affected the perceived awareness regarding the impact of nutrition and exercise on the body weight? Method The study is pursued by a qualitative method using semi structured interviews on six individuals between the ages of 16-18 years old that completed the project 4-5 years ago. A questionnaire regarding nutrition and exercise habits was also used as part of the study. All individuals from the year of interest were first contacted by the senior physician connected to the project. The authors got in contact with those individuals who agreed to take part in the study and they were given a summary of the study and set a time for an interview. A recorder was used during the interviews. The data was transcribed and then analyzed according to a thematical analysis, basis taken from personal factors and environmental factors from SCT. Results The individuals reckon that the project has influenced exercise habits by improving attitudes, skills, self-efficacy and knowledge relative to exercise. The awareness created about parameters related to physical activity and the importance for controlling body weight is however limited, according to the individuals. Also, e12 is perceived to have contributed to some increase in the adolescents’ awareness of the importance regarding diet for weight. This impact has mainly been done through teaching the plate model. Those who believe that e12 have affected all of the personal factors and have had environmental support believe to a greater extent than the others that e12 have affected their awareness of nutrition and exercise. Conclusions e12 is considered having an effect on the perception that you should exercise but is not teaching people how to exercise. The long-term effects on exercise habits has been made trough the fact that e12 used SCT and that the job involved both practice and theory.The dimension of the impact caused by e12, in difference from other factors, is however not possible to establish from this data. / Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka långtidseffekterna av e12 på livsstil och medvetenhet om kost och motion. Undersökningen avser att ta reda på effekterna i relation till de påverkande faktorer från Social Cognitive Theory (SCT) som projektet har beaktat. Frågorna löd: Hur anses e12 ha påverkat de personliga faktorerna attityd, förmåga, självförtroende och kunskap i förhållande till motion? Hur anses e12 ha påverkat individernas motionsvanor? Hur anses e12 ha påverkat individernas medvetenhet kring motion och kost i förhållande till kroppsvikt? Metod Studien är i huvudsak bedriven kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer. Det ingick även ett frågeformulär rörande kost- och motionsvanor. Studien genomfördes på sex ungdomar, 16-18 år, som fullföljt projektet för 4-5 år sedan. De kontaktades inledningsvis av en överläkare som varit ansluten till projektet och efter att individerna hade gett sitt medgivande kontaktades de av författarna. Studien beskrevs och individerna bokades in för intervju. En diktafon användes vid intervjuerna. De transkriberades sedan och analyserades därefter enligt tematisk analys med utgångspunkt i miljö och personliga faktorer ur SCT. Resultat och analys Ungdomarna upplever att e12 har förbättrat attityden, ökat färdigheter, förbättrat självförtroendet och ökat kunskapen när det gäller motion. Denna påverkan upplevs ha varit positiv för nuvarande motionsvanor och anses bero på att träningen var lustfylld, varierande samt hade peppande ledare. Individerna upplever att e12 har bidragit till en viss ökning av medvetenheten om kostens betydelse för vikten, främst tack vare undervisning i tallriksmodellen. Medvetenheten kring specifika parametrar rörande fysisk aktivitet och deras betydelse för vikten upplever de vara mindre påverkad av e12. De som säger att e12 har påverkat medvetenheten om kost och motions betydelse i förhållande till vikt, har haft en stödjande omgivning och anser att e12 har påverkat alla personliga faktorer i frågeställningen. Slutsats e12 anses ha påverkat insikten om att man bör träna för att kontrollera vikten men inte hur ofta, hur länge och hur intensivt. Motionsvanorna har påverkats på längre sikt genom att e12 arbetade utifrån SCT och genom att arbetet innebar både praktik och teori. Hur stor inverkan e12 har haft i relation till andra påverkande faktorer går inte att bedöma utifrån detta material.
|
10 |
Medvetenhet hos dagens språklärare : Vilka aspekter måste dagens språklärare vara medvetna om för att nå ut till alla elever i språkundervisningenStadelmann-Baum, Ilona, Engström, Laila January 2003 (has links)
Den här uppsatsen vill undersöka om - hur - och i vilken utsträckning, framförallt språklärare kan och vill anknyta till förstaspråkselevens eget språk och egen kultur i klassrumsundervisningen. En annan aspekt som arbetet ville belysa var att se om och hur mycket lärarna var medvetna i sitt förhållningssätt gentemot dessa elever. Ytterliggare en annan aspekt var att finna eventuella orsaker för olika förhållningssätt. Undersökningsmetoden är baserat på lärar- och elevintervjuer. Samanlagt frågades 4 st. elever med olika första språk och 4 st. språklärare med olika språkkombinationer och bakgrund. Både vuxna och elever tillfrågades på en grundskola här i Stockholm. De inspelade intervjuerna sammanställdes som enskilda brättelser under resultatet. Utifrån dessa personliga berättelser förs sedan en diskussion, där lärarens personlighet, egna erfarenheter, kulturtillhörigheten, ointresse, rädsla för det okända och okunskap kan ha samband med att vara mer eller mindre intreserad av att sträva mot en integration av förstaspråkseleven i undervisningen.
|
Page generated in 0.0513 seconds