I denna studie har fokus legat på sociala insatsgrupper i fyra områden i Stockholms län. Sociala insatsgrupper är en strukturerad samverkan på individnivå mellan i första hand socialtjänst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlätta avhopp från kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar på socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgångsrikt projekt, men också att det råder ett spänningsförhållande mellan en behandlingslogik och en straffrättslig logik som polis och socialarbetare måste förhålla sig till i samverkan kring ungdomen. Studiens resultat visar även att stöd och kontroll inte kan skiljas från varandra, något som kan härledas till en övergripande så kallad normaliseringslogik som delas av socialarbetarna och polisen i arbetet med ungdomen. För att belysa och problematisera resultaten har studien främst hämtat inspiration från den nyinstitutionella teoribildningen som riktar fokus på samverkansprocesser i organisationer. / Community Intervention Team [social insatsgrupp] is a structured collaboration between social services, police, and schools. It is a project that aims to prevent new recruitment of youth into criminal groups, but also to facilitate defections from criminal groups. The study's main aim is to investigate the collaboration between social workers and police officers within the framework of the community intervention teams. The study focuses on the roles of socialworkers and police officers, and the their aspects of support and control. The results show that community intervention teams is perceived as a successful project, but there is also a visible tension between the logics of treatment and the logics of punishment, that both social workers and police officers have to deal with as a part of their collaboration. The study also shows that support and control cannot be separated from one another; which can be attributed to the over all logics of normalization shared by social workers and police officer's in their work with young people. In order to highlight and to problematize the results, the study has mainly been inspired by the new institutional theory that focuses on collaborative processes in organizations.