La justice pénale est aujourd’hui confrontée au numérique et le développement des données dématérialisées, dont la valeur patrimoniale ne cesse de s’accroître, lui pose des défis de nature idéologique, sociologique, économique, géopolitique et, bien évidemment juridique. Elle doit faire face à la cybercriminalité qui se joue du temps, de l’espace et des législations puisque les actes illicites se déroulent désormais dans le cyberespace. Mais, pour que le système de justice pénale puisse contribuer efficacement à la lutte contre la cybercriminalité, les États doivent pouvoir s’appuyer sur un ensemble de règles juridiques contre cette criminalité et des systèmes de justice pénale qui fonctionnent correctement, doivent avoir les capacités nécessaires pour démêler les affaires pénales qui peuvent être complexes et coopérer à la répression de la cybercriminalité au plan international / Nowdays, Criminal justice is confronted to digital and the development of dematerialized data, whose heritage value is still increasing, raise challenges of ideological, sociological, economical, geopolitical and of course legal nature. Criminal justice needs to deal with cybercrime which make light of time, space and legislation because illicit acts now take place in cyberspace. However, so that the criminal justice system can contribute effectively to fight against cybercrime, states should be able to lean on a set of legal rules against crime and criminal justice systems which work correctly, should have the necessary abilities to get to the bottom of legal affairs which can be complex and cooperate in cybercrime repression on the international level

Digitala plattformars integration i samhället har omformat hur vi människor kommunicerar, arbetar och lever på. Sociala medier har bidragit till en central del i denna omvandling, samtidigt som det även har ökat risken för individers sårbarheter för cyberattacker. Individer lämnar digitala fotavtryck genom aktiviteter online som kan hota deras integritet och säkerhet. Trots detta saknar många medvetenhet om riskerna och kunskap om hur de kan skydda sig. Syftet med studien är att utforska vilka skyddsåtgärder som kan minska individers sårbarheter för cyberattacker på sociala medier. Dessutom syftar studien till att utforska varför de avstår från att använda dessa skyddsåtgärder. Genom att granska tidigare forskning och analysera de mänskliga faktorer som påverkar säkerhetsmedvetenhet, strävar studien efter att undersöka dessa beteenden. En kvalitativ forskningsansats antogs och datainsamlingen gemfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen utfördes med en tematisk analysmetod där tre teman identifierades som är: skyddsåtgärder, sociala medier och attityder och användarbeteende. Slutsatsen är att individer kan tillämpa skyddsåtgärder som starka lösenord, undvika delning av lösenord, tvåfaktorsautentisering och att vara misstänksam mot okända meddelanden för att skydda sig mot cyberattacker. Individer använder inte dessa åtgärder på grund av en naiv attityd kring cyberattacker och upplevd omständighet med att implementera skyddsåtgärder. Trots att vissa blivit offer för cyberattacker fortsätter de att inte tillämpa skyddsåtgärder på grund av bristande förståelse för risker och konsekvenser. / The integration of digital platforms into society has transformed how we communicate, work, and live. Social media has played a central role in this transformation, while also increasing individuals' vulnerabilities to cyberattacks. People leave digital footprints through online activities that can threaten their privacy and security. Despite this, many lack awareness of the risks and knowledge of how to protect themselves. The aim of this study is to explore protective measures that can reduce individuals' vulnerabilities to cyberattacks on social media. Additionally, the study seeks to understand why individuals refrain from using these protective measures. By reviewing previous research and analyzing the human factors affecting security awareness, the study aims to investigate these behaviors. A qualitative research approach was adopted, and data was collected through semi-structured interviews. The analysis was conducted using a thematic analysis method, identifying three themes: protective measures, social media, and attitudes and user behavior. The conclusion is that individuals can apply protective measures such as strong passwords, avoiding password sharing, two-factor authentication, and being suspicious of unknown messages to protect themselves against cyberattacks. Individuals do not use these measures due to a naive attitude towards cyberattacks and the perceived inconvenience of implementing protective measures. Despite some having been victims of cyberattacks, they continue not to apply protective measures due to a lack of understanding of risks and consequences.