Musik används ofta för att presentera och förstärka narrativet i både film och spel. Det innebär till exempel att den får publiken eller spelaren att känna vissa känslor, att den presenterar underliggande narrativa element eller markerar specifika rörelser i bilden. Syftet med den här rapporten är att jämföra spelmusik och filmmusik ur ett narrativt perspektiv. I denna jämförande studie intervjuas åtta testpersoner som får spela en spelsekvens och titta på en kort film tagna från spelet The Elder Scroll V: Skyrim (2011), båda med musik speciellt skriven för undersökningen. Det som sedan utvärderas är om testpersonerna upplever några skillnader i det musikaliska narrativet och i så fall på vilket sätt de gjorde det. Utvärderingen visar att en majoritet upplever narrativa skillnader mellan film- och spelmusik, dock väldigt subtilt. De skillnader som uppmärksammas handlar i huvudsak om dynamik i musiken inför och i specifika händelser.

I denna studie undersöktes skillnader mellan 44.1 kHz och 96 kHz som samplingsfrekvens inom musikproduktion. Samplingsfrekvensen 44.1 kHz är sedan slutet av sjuttiotalet industristandard, dock säljs många av dagens ljudkort med en kapacitet att spela in frekvenser upp till 96 kHz eller 192 kHz. Detta har i sin tur skapat en debatt inom musikproduktionsvärlden om för och nackdelar mellan högre och lägre samplingsfrekvenser. I denna studie undersöktes kvantitativ data från tidigare studier och artiklar inom forskningsfältet gällande samplingsfrekvenser. Med tidigare forskning som utgångspunkt genomfördes en kvantitativ fältstudie. Resultatet av fältstudien indikerar att majoriteten av testdeltagarna upplevde en skillnad i kvalité mellan 44.1 kHz respektive 96 kHz som samplingsfrekvens. Fältstudien kombinerade dataspel och lyssningstest, hur olika dataspel samt lyssningstest splittrar testdeltagarnas fokus mellan dem bör undersökas vidare i framtiden. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Denna studie undersöker spelares första intryck baserat på de melodier och motiv kopplade till objekten. Undersökningen försöker se om det finns en trend hos deltagarna gällandes det känslomässiga intryck hen får av att höra melodier skapade med hjälp av specifika tekniker. För att testa detta har tre olika monofoniska ledmotiv skapats. Varje ledmotiv använder varsin teknik som baserats på en teoretisk grund lagd av Persichetti (1961 s.14) och de teorier samt kategoriseringar han presenterat om tonintervall. Studien använde sig av en spelprototyp där deltagarna fick lyssna på de tre motiven och avslutades med en enkät där deltagarna fick beskriva intrycket de fick av musiken. 10 individer deltog i undersökningen som visade en tydlig gemensam trend i det intryck deltagarna fick av vardera ledmotiv. De slutsatser som kan dras är att vissa kompositionstekniker kan vara användbara för att skapa en känslomässig association hos deltagaren. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

This is a study of how game design has influenced my artistic process as a music producer fora video game called Sang: The Desert Blade. The artistic practice is used to explore a conceptin game design called ludonarrative. The experiences gathered from this exploration arepresented with examples of music that have been created and implemented for the gameduring this study. The music examples are contextualized together with video documentationfrom my creative process and video recordings of the game. The study concludes that videogame music is directly interconnected with game design and its aesthetics is directly affectedby the degree to which a music producer is included in the development team. The study alsoshows how unpredictability is a fundamental part of game design and suggests how it can beexplored in future artistic research of video game music. / Det här är en studie om hur speldesign har påverkat min konstnärliga process sommusikproducent för ett dataspel som heter Sang: The Desert Blade. Den konstnärligapraktiken används för att undersöka ett koncept inom speldesign som kallas ludonarrativ.Erfarenheterna från undersökningen presenteras genom musikexempel som har skapats ochimplementerats i spelet under studien. Musikexemplen kontextualiseras tillsammans medvideodokumentation från min kreativa process och med videoinspelningar från spelet. Studiendrar slutsatsen att dataspelsmusik är direkt sammanlänkad med speldesign och dess estetik ärdirekt påverkad av den grad som en musikproducent involveras i spelets utvecklingsteam.Studien visar också hur oförutsägbarhet är en fundamental del av speldesign och föreslår hurdet kan undersökas i framtida konstnärlig forskning av dataspelsmusik.

Denna studie undersöker hur övergångar mellan miljöljud och musik påverkar spelupplevelsen i dataspel. Studien avgränsar till specifikt utforskande av äventyrsspel. I denna studie används termen soundscape som en översättning av ljudlandskap. Fokus är inte på den konstnärliga grenen som till exempel Truax komponerar i även om delar av den soundscape genren diskuteras. I bakgrundskapitlet presenteras relevant forskning genom teoretiska utgångspunkter för definitionen av soundscape och miljöljud. Därefter görs en kartläggning av tidigare forskning som behandlar musik i dataspel, med fokus på soundscapeaspekterna. I kapitel 3 diskuteras frågeställningen, metoden och etiska frågor. Frågeställningen som diskuteras handlar om hur en dramaturgi kan skapas i dataspel genom musik som övergår till miljöljud med hjälp av teknikerna abrupt cut, crossfading och fragmentering. Metodvalet i denna undersökning är en kvantitativ undersökning, som kommer att genomföras i form av en enkät med frågor relaterade till hur övergångar från musik till miljöljud kan ha dramatisk effekt. Dessa besvaras i samband med att respondenter har fått lyssna på en komposition där 3 olika övergångar från musik till miljöljud används. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>