Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares uppfattningar och beskrivningar av alternativ kompletterande kommunikation (AKK) och deras uppfattningar på att appliceras AKK i estetiska lärprocesser. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, där tre legitimerade förskollärare har valts ut genom ett bekvämlighetsurval, kriteriestyrt urval och har intervjuats med hjälp av en intervjuguide. Förskollärarna intervjuades kring deras uppfattningar och beskrivningar av AKK samt vilka möjligheter och utmaningar de anser framträder i deras arbete med AKK och estetiska lärprocesser. Studiens teoretiska utgångspunkt var det sociokulturella perspektivet, Reggio-Emilia filosofin samt det insamlade data har analyserats med stöd av en fenomenografisk analysansats som är central för att synliggöra människors uppfattningar av olika fenomen.  Resultatet visade på att förskollärarna planerade och genomförde estetiska aktiviteter utifrån deras intressen och vad de var bekväm med att undervisa. Resultatet visade även att samtliga förskollärare uppskattade AKK och de möjligheter som AKK erbjuder barnen. Resultatet visade även de utmaningar som förskollärarna belyste i relation till AKK samt att de applicerar AKK främst vid introduktion av estetiska aktiviteter och mer sällan under själva aktiviteten. Tiden var en utmaning som förskollärarna belyste i resultatavsnittet. Utöver de möjligheter och utmaningar som förskollärarna belyste, visade resultatet på att förskolor behöver utbilda fler pedagoger i arbetet med AKK, detta beror på att vetenskapen, tillvägagångssätten och kunskapen är i ständig utveckling och det gäller att pedagogerna följer med i utvecklingen. Resultatet visar även en betydande skillnad mellan hur förskolor arbetar med AKK beroende vilken barngrupp de har. Resultatet har sedan analyserats empiriskt och teoretiskt och diskuterats i relation till tidigare forskning som studien lyfte i bakgrundsavsnittet.  En av studiens slutsatser var att det behövs mer kunskap rörande AKK i förskolan, fokuset ligger främst på tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK) och bildstöd. Det behövs mer varierande tillvägagångssätt och arbetssätt gällande AKK. Studien avslutas med förslag på tidigare forskning som jag vill forska mer kring och detta är estetiska lärprocesser och dess betydelse för de yngre barnens språkutveckling.