No description available.

No description available.

No description available.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Denna uppsats studerar ett drivmedelsföretags konceptförändring och hur den interna kommunikationen fungerat under förändringen. Studien fokuserar på hur medarbetarna på 105 stationer i Sverige har upplevt kommunikationen under processen. Syftet med studien är att undersöka hur den interna kommunikationen fungerat och uppfattats under organisationsförändringen. De tre frågeställningar uppsatsen har som avsikt att besvara är: Hur har Drivmedelsföretaget kommunicerat internt vid förändringen till det nya konceptet? Hur har kommunikationen tagits emot av de stationsanställda vid förändringsprocessen? På vilket sätt önskar de stationsanställda att den interna kommunikationen ska fungera vid framtida förändringsprocesser? Den huvudsakliga metoden är en kvantitativ enkätundersökning med stationsanställda som arbetat innan, under och efter konceptförändringen. Dessutom har en kvalitativ metod i form av en fokusgrupp med fyra anställda på huvudkontoret genomförts för att få deras perspektiv på den interna kommunikationen, bakgrundsinformation om konceptförändringen samt för att utforma enkätfrågor. Resultaten som framkommit genom undersökningen har analyserats utifrån Shannon och Weavers kommunikationsmodell i kombination med teorier om organsationsmedlemmars upplevelser kring förändring, intern kommunikation, förändringskommunikation och organisationskommunikation. Ett resultat som framkommit av undersökningen är att huvudkontoret främst kommunicerat till stationens säljchef och där har möjligtvis ett stopp uppstått. Trots det upplever majoriteten av de anställda att de är nöjda med hur kommunikationen fungerat, vilket är möjligt att se i och med att majoriteten av respondenterna är positiva till de nya arbetsuppgifterna. En minoritet har en mer negativ bild och har upplevt att möjligheten att vara delaktig i processen inte funnits. Huvudkontoret behöver, i större mån, ha en tvåvägskommunikation med stationernas anställda vid framtida förändringsprocesser. / This study is about a fuel company’s concept change and how the communication operated during the change. This by focusing on how the employees of 105 stations in Sweden experienced the communication during the process. The aim with this bachelor thesis is to examine how the internal communication operated and was perceived within the organization during the change. The research questions this study aims to answer are: How has the fuel company communicated internally during the change process to the new concept? How has the communication been received by the employees during the change process? In which way does the employees want the internal communication to operate during future change processes? The main method is quantitative in form of a survey with station employees who have been working before, during and after the concept change. As a complement, a qualitative focus group with four employees at the main office was used to get their perspective on the internal communication, to receive background information and to design survey questions. The results in the survey has been analyzed by using Shannon and Weaver’s communication model in combination with theories about organization members experiences during change, internal communication, change communication and organizational communication. A result that emerged through the research is that the main office communicates to the sales manager at the station where there seem to have occurred a stop. Despite that, the majority of the employees that responded to the survey experienced that the communication was good. But a minority did not. In the future, the main office need to have a greater two-way communication with the station employees so everyone has the possibility to be involved during the change process.

<p>Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. </p><p>Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är:</p><p>- Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? </p><p>Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning. </p><p>Studien bygger på ett deduktivt förhållningssätt och en semistrukturerad intervjuguide har används med en kvalitativ ansats. Detta för att först få en djupare förståelse i både tidigare forskning i ämnet samt i de båda företagens interna marknadsföringsarbete.</p><p>Vi har i diskussionen utvärderat de båda företagens för- och nackdelar gällande arbetet med den interna marknadsföringen. Diskussionen har sedan lett fram till de slutsatser vi kunnat dra av studiens resultat med utgångspunkt i vår frågeställning.</p><p>Vi har kommit fram till att kommunikation inom ett företag är en avgörande del för resultatet av den interna marknadsföringen. En väl fungerande kommunikation, tillsammans med andra faktorer, skapar ett företag som utstrålar enhetlighet och trygghet, något som även skapar trygghet för befintliga och potentiella kunder.</p>

<p>Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. </p><p>Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är:</p><p>- Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? </p><p>Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning. </p><p>Studien bygger på ett deduktivt förhållningssätt och en semistrukturerad intervjuguide har används med en kvalitativ ansats. Detta för att först få en djupare förståelse i både tidigare forskning i ämnet samt i de båda företagens interna marknadsföringsarbete.</p><p>Vi har i diskussionen utvärderat de båda företagens för- och nackdelar gällande arbetet med den interna marknadsföringen. Diskussionen har sedan lett fram till de slutsatser vi kunnat dra av studiens resultat med utgångspunkt i vår frågeställning.</p><p>Vi har kommit fram till att kommunikation inom ett företag är en avgörande del för resultatet av den interna marknadsföringen. En väl fungerande kommunikation, tillsammans med andra faktorer, skapar ett företag som utstrålar enhetlighet och trygghet, något som även skapar trygghet för befintliga och potentiella kunder.</p>

<p>Både logistiken och detaljhandeln har under de senaste årtiondena haft en kraftig utveckling. För detaljhandeln har logistiken en allt mer växande betydelse, då de med rätt logistik kan korta sina ledtider, enklare ge kunderna de varor de önskar och vid rätt tidpunkter. Den interna logistiken syftar på de logistikaktiviteter som utförs inom detaljhandelsföretagen, d.v.s. de aktiviteter som får det interna varuflödet att fungera. Ett vanligt problem hos detaljhandelsföretag är ”slut i hyllan”. Orsaker till detta kan vara brister i inköp och logistik, bristande rutiner i butiken eller fel i leveranser och varuflöden. Det krävs således att detaljhandelsföretagen arbetar med sin logistik och skapar ett effektivt internt varuflöde för att kunna tillfredställa behovet utav varor ute i butik.</p><p>Syftet med denna studie är att kartlägga det interna varuflödet i ett detaljhandelsföretag och att undersöka vilka faktorer som är de viktigaste för ett effektivt internt varuflöde. Vidare är syftet att ge förslag till hur det interna varuflödet kan effektiviseras.</p><p>En kvalitativ undersökningsmetod har använts där en fallstudie genomförts på Gekås Ullared. Personer från olika delar utav företaget har intervjuats genom öppna individuella intervjuer. Dessa intervjuer har även kombinerats med observationer. </p><p>Efter att ha fullföljt studien har vi kommit fram till vilka faktorer som är de viktigaste för ett effektivt internt varuflöde i detaljhandelsföretag, nämligen informationssystem, inköpsavdelningens påverkandegrad och arbete, förpackningar, lagrets layout och utrustning, lagerpersonalens arbete och interna transporter. Vid studerandet utav de olika faktorerna har vi även kunnat se att de har en inbördes påverkan, vilket vi har utvecklat en modell för. Genom att detaljhandelsföretag kontinuerligt arbetar med och utvecklar de sex faktorerna kan ett effektivt internt varuflöde skapas.</p>

Både logistiken och detaljhandeln har under de senaste årtiondena haft en kraftig utveckling. För detaljhandeln har logistiken en allt mer växande betydelse, då de med rätt logistik kan korta sina ledtider, enklare ge kunderna de varor de önskar och vid rätt tidpunkter. Den interna logistiken syftar på de logistikaktiviteter som utförs inom detaljhandelsföretagen, d.v.s. de aktiviteter som får det interna varuflödet att fungera. Ett vanligt problem hos detaljhandelsföretag är ”slut i hyllan”. Orsaker till detta kan vara brister i inköp och logistik, bristande rutiner i butiken eller fel i leveranser och varuflöden. Det krävs således att detaljhandelsföretagen arbetar med sin logistik och skapar ett effektivt internt varuflöde för att kunna tillfredställa behovet utav varor ute i butik. Syftet med denna studie är att kartlägga det interna varuflödet i ett detaljhandelsföretag och att undersöka vilka faktorer som är de viktigaste för ett effektivt internt varuflöde. Vidare är syftet att ge förslag till hur det interna varuflödet kan effektiviseras. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där en fallstudie genomförts på Gekås Ullared. Personer från olika delar utav företaget har intervjuats genom öppna individuella intervjuer. Dessa intervjuer har även kombinerats med observationer. Efter att ha fullföljt studien har vi kommit fram till vilka faktorer som är de viktigaste för ett effektivt internt varuflöde i detaljhandelsföretag, nämligen informationssystem, inköpsavdelningens påverkandegrad och arbete, förpackningar, lagrets layout och utrustning, lagerpersonalens arbete och interna transporter. Vid studerandet utav de olika faktorerna har vi även kunnat se att de har en inbördes påverkan, vilket vi har utvecklat en modell för. Genom att detaljhandelsföretag kontinuerligt arbetar med och utvecklar de sex faktorerna kan ett effektivt internt varuflöde skapas.