<p>Uppsatsen syftade till att undersöka den interna marknadsföringen (IM) inom Ernst & Young genom att identifiera de IM-aktiviteter som genomförs inom företaget för att motivera sina anställda. IM har operationaliserats som intern marknadsorientering (IMO) enligt Lings och Greenleys (2005) IMO-modell. Modellen består av fem beteendedimensioner med tillhörande aktiviteter.  IMO inom Ernst & Young (avgränsat till huvudkontoret i Stockholm) och framförallt aktiviteterna som typifierar beteendedimensionerna har undersökts i en kvalitativ fallstudie med deduktiv ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och telefonenkäter med HR- och marknads- och informationsansvariga samt genom instudering av sekundärdata. Resultatet från datainsamlingen i en jämförelse med den teoretiska plattformen visade på att Ernst & Young i stor utsträckning har en IMO då företaget genomför beteendedimensionernas typifierade aktiviteter. Dock fanns begränsningar i anpassningar utifrån medarbetarnas behov och önskemål på grund av avtal, anställningar samt företagets värderingar. Uppsatsen bidrar empiriskt med att visa hur IMO rent konkret kan yttra sig i form av IMO-aktiviteter i ett stort professionellt tjänsteföretag samt hur ansvarsfördelningen och samarbetet sinsemellan HR- respektive marknads- och informationsavdelningen kan se ut gällande detta.</p>

Ett företags varumärke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgång för företaget. Mycket fokus, såväl inom forskning som i näringslivet, har traditionellt legat på hur externa kommunikationsverktyg används för att bygga och stärka varumärket. På senare tid har dock personalens, och därmed den interna kommunikationens, betydelse för varumärket fått allt större genomslagskraft. De teorier som står till buds på området fokuserar främst på idealmodeller för hur interna processer bör hanteras på ett optimalt sätt. Författarna till denna uppsats ifrågasätter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation. De misstänker att det finns omständigheter inom organisationen som både hindrar och stödjer det avsedda varumärkesbyggandet. Därför har författarna sökt svar på följande problem: Hur hindrar och stödjer en organisation det interna varumärkesbyggandet? Författarna har en hermeneutisk kunskapssyn vilket innebär att de inte tror på några absoluta sanningar i den verklighet de studerar, utan de menar att verkligheten är subjektiv och tolkas av de människor som är i den och som studerar den. Därmed har författarna valt en kvalitativ metod, för sin studie, i form av en fallstudie på ett företag som i uppsatsen benämns som Tjänstebolaget. Där har de genomfört intervjuer med frontpersonal såväl som ledande personal för att få en bild av dessa individers uppfattning av verkligheten inom det ämne uppsatsen berör. På så sätt får författarna en förståelse inom sitt forskningsområde och bidrar med ny kunskap som kan prövas och utvecklas av framtida forskning. Resultaten visar att de modeller och tillvägagångssätt som tidigare forskning presenterar, om intern kommunikation och internt varumärkesarbete, inte fungerar lika smidigt i verkligheten, som teorierna indikerar. I organisationen finns geografisk spridning, strukturer samt individuella skillnader i motivation och intresse, som hindrar att interna processer fungerar som i teorin. Inom organisationen återfinns dock även omständigheter som underlättar det interna varumärkesbyggandet i form av exempelvis en positiv organisationskultur, personalpolitik, arbetsmiljö samt kommunikativa och engagerade chefer.

Uppsatsen syftade till att undersöka den interna marknadsföringen (IM) inom Ernst &amp; Young genom att identifiera de IM-aktiviteter som genomförs inom företaget för att motivera sina anställda. IM har operationaliserats som intern marknadsorientering (IMO) enligt Lings och Greenleys (2005) IMO-modell. Modellen består av fem beteendedimensioner med tillhörande aktiviteter.  IMO inom Ernst &amp; Young (avgränsat till huvudkontoret i Stockholm) och framförallt aktiviteterna som typifierar beteendedimensionerna har undersökts i en kvalitativ fallstudie med deduktiv ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och telefonenkäter med HR- och marknads- och informationsansvariga samt genom instudering av sekundärdata. Resultatet från datainsamlingen i en jämförelse med den teoretiska plattformen visade på att Ernst &amp; Young i stor utsträckning har en IMO då företaget genomför beteendedimensionernas typifierade aktiviteter. Dock fanns begränsningar i anpassningar utifrån medarbetarnas behov och önskemål på grund av avtal, anställningar samt företagets värderingar. Uppsatsen bidrar empiriskt med att visa hur IMO rent konkret kan yttra sig i form av IMO-aktiviteter i ett stort professionellt tjänsteföretag samt hur ansvarsfördelningen och samarbetet sinsemellan HR- respektive marknads- och informationsavdelningen kan se ut gällande detta.

Abstract The control of quality standard ISO 9001 has made the internal audit to be experienced as police authority and paragraph control. Because of that, motivation for internal auditors is low. To counteract the experience, there is a possibility to integrate internal audit with improvements in company’s processes. Theory has shown that a qualified and competent auditor can provide information that can help the organization's managements to make the right decisions that will improve product quality and result in new customer contracts. An opportunity to observe an internal and external audit at one of the case companies gave rise to this study. The purpose is to explore how different actors look at the role of internal quality auditor and how perceptions of the role affect the quality of audits of organizations certified according to ISO 9001. The study continued with qualitative case studies and interviews at four companies and with an external auditor. The results of the study show that expectations of the internal auditor role do not differ significantly between case company’s corporate management, internal auditors and external auditor because everyone claims that internal auditor should work with improvements that are relevant to the companies. The big difference is that management does not communicate their expectations, which gives the impression that management has audits and ISO 9001 because the customers require the certification. The internal auditors develop the role after realization that internal audits can be used to do more than control and to comply with the standard. That insight does not reach organization's management and the question is what quality the internal audits have. The quality of audits can be discussed by questioning how objective an auditor is. What factors influence what is reported as results of internal audits and how the internal audit findings have influenced management decisions? Results of the study also show that it is difficult to measure how external auditor's expectations affect the quality of the internal auditor assignment. Empirical findings, the selected theory and research support each other in terms of the importance of how and what is communicated around ISO 9001 and internal auditors because communication controls the quality of the internal audit? Keywords: ISO 9001, quality of internal auditors, quality internal audits, expectations, improvements

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter. Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.   Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi. Genom att revisorerna använder sig av en delad relation undviks dubbelarbete och en effektiv revision skapas. Den största skillnaden mellan revisorerna är att internrevisorn är anställd i företaget och fokuserar på operationella frågeställningar medan externrevisorn är anställd på uppdrag av bolagsstämman och fokuserar på den finansiella rapporteringen. Den största likheten är att båda revisorerna ska säkerställa företagets finansiella information.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka kommunikationens betydelse för samspelet mellan identitet och image och hur detta uppfattas av ledning, medarbetare, kunder och agenter. Referensram: Vi har i denna studie beskrivit vad identitet är utifrån bland annat Balmer och Greysers (2002) teori om multipla identiteter. Vidare tillämpas teorier kring intern kommunikation och intern marknadsföring för att belysa deras betydelser för den interna bilden. Utöver denna interna bild beskriver vi även vad image är och vilken betydelse den integrerade marknadskommunikationen har för dess uppfattning. Empiri: Vår empiri baseras på en semi-strukturerad intervju med en person ur ASMs ledningsgrupp samt enkätstudier med medarbetare, kunder och agenter. Vi har även studerat företagets hemsida. Slutsats: Vi kommer fram till att ASMs identitet överensstämmer med ASMs image. Företaget har en väl fungerande extern kommunikation, men uppvisar interna brister i kommunikationen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den interna kommunikationen kan användas för att stärka den externa kommunikationen, det vill säga stärka varumärket och förenkla varumärkesbyggandet. Genom att de anställda verkar som ambassadörer för varumärket kan ett företag stärka sin position både externt och internt. Vi har genomfört en fallstudie för att kunna få fram en bild av intern kommunikation och dess förutsättningar för att skapa ambassadörskap. Det företag på vilken vi baserat vårt arbete på är S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala. Den empiri vi samlat genom intervjuerna på S:t Eriks har vi jämfört med intervjun med experten från Nordisk Kommunikation. Därigenom definierar vi de eventuella svagheterna i S:t Eriks interna kommunikation. Vi valde att jämföra teorin med både resultatet av intervjuerna från S:t Eriks och intervjun med experten, därefter jämförde vi de intervjuerna från S:t Eriks och intervjun med experten sinsemellan. Vi ville genom detta få fram alla tänkbara skillnader och likheter samt skapa en större förståelse för det som kommit fram i resultatet. Genom effektiv och strategiskt genomtänkt intern kommunikation går det att skapa varumärkesambassadörer av sina anställda. För att lyckas med detta bör man för det första tala om för dem anställa att de förväntas bli varumärkesambassadörer. Enligt Ambitionstrappan ska man kommunicera all typ av beteendeförändring med hjälp av dialog annars är förpliktelsegraden för låg. Budskap som ska kommuniceras internt bör sorteras per effekt för att nå bästa resultat. Problem inom intern kommunikation i organisationer grundar sig ofta i att meddelanden tar fel väg. Det är upp till varje organisation att bestämma vilket varumärkeslöfte just deras organisation har och det är viktigt att det är tydligt och förstått av hela organisationen. Alla anställda måste förstå innebörden och sedan kunna översätta löftet till handling. För detta kräver de anställda ett starkt stöd från sin närmsta chef och ledningen. Den interna kommunikationen på S:t Eriks är bristfällig. Den är starkt kännetecknad av en uppifrån och ned struktur där nästan all information strömmar från ledningen. Informationsflödet är dessutom motsägelsefullt, eftersom de flesta anställda upplever ett informationsöverflöd samtidigt som de också anser att de får för lite information. Eftersom informationen om vad som sker på ledningsnivå är bristande resulterar det i att de anställda känner att många beslut tas över deras huvud. Det skapas ingen dialog under mötena utan bara muntlig information med möjlighet att ställa frågor. Det mest centrala problem som existerar inom S:t Eriks interna kommunikation är att ledningen kommunicerar en tvetydig bild i hur de ser på sina anställda och deras roll. Det saknas strategi i hur de kommunicerar. / Title: To cement an ambassador - A case study on brand building from within Number of pages: 38 (40 including enclosures) Author: Alexandra Ekström Madrid, Fredrik Hermelin Tutor: Anne-Marie Morhed Course: Media and Communication Studies C Period: HT 2011 University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media Uppsala University Purpose/Aim: The purpose of this case study is to examine how internal communication can be used to reinforce the external communication, that is, strengthening the brand and simplify branding. Material/Method: We have chosen to do a case study in order to get an image of the internal communication and its ability to create ambassadors for the organization. We have chosen to make the case study at S:t Eriks AB in order to determine the conditions for how to create brand ambassadors of employees. We’re comparing the empirical data we collect through the interviews at S:t Eriks with the interview with an expert on internal communication, along with our theories on the subject. By that defining the potential weaknesses of S:t Eriks internal communications and how to create brand ambassadors as well as the importance of internal communications. Main results: Our main result is that internal communication is a major part of brand building. By shaping the employees into a unified front and let them live the brand, you can avoid conflicting messages about the brand. Problems with internal communication in organizations is often based on that messages takes the wrong path. It is up to each organization to decide which brand promise is their own, and it is important that it’s clear and understood by the entire organization. The main issue in S:t Eriks internal communication is that management communicates an ambiguous picture of how the see their employees and their role, and they haven’t got a specific brand promise which they communicate. Keywords: Internal communication, brand ambassador, case study, leadership, organization.

No description available.

Denna undersökning är en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anställdes förutsättningar och inställning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet. Tidigare forskning inom området har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och därför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats där arbetstagaren står i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanställda inom två av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkätundersökning. Dessa två förvaltningar är Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen. I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frågeställningen i uppsatsen. Teorin utgör även grunden för utformningen av enkätfrågorna. Den teoretiska referensramen fokuserar på inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance. Det finns ett flertal faktorer som påverkar den interna rörligheten, dock påverkar den anställdes situation i vilken utsträckning faktorerna påverkar arbetstagarens inställning samt förutsättningar till den interna rörligheten. Vi har dock sett att lön, status och utvecklande arbetsuppgifter påverkar oavsett om arbetstagaren är nöjd eller missnöjd med sin nuvarande arbetssituation.

Purpose – This study seeks to understand the viewpoint, held by employees, concerning their percieved organizational commitment in relation to their and the organizations use of internal information channels, with emphasis on the limited access to the corporate intranet. The research questions are: How do the employees use the corporate intranet? What other internal information channels do the employees and the organization use? How satisfied are the employees with the organizations use of the informations channels? How do the employees percieve their organizational commitment? Design/methodology – The research was designed as a case study using a qualitative data gathering method. Six semi structured interviews were conducted with blue collar workers that had been working within the organization between 4 to 31 years. Findings – Many of the blue collar workers have limited access to the corporate intranet and still percieve their organizational commitment as high. They believe that their high commitment is related to the gaining of information. Their high commitment might be understood via the use of high amount of other informational channels, especially verbal ones. In spite of the limited access, many of the workers visit the intranet almost on a daily basis. Many of the respondents believe that the information communicated via the intranet is not directed towards the blue collar workers but they still want the information. Orginality/value – Few research studies has focused on finding out what blue collar workers consider important in the internal communication process. This study contributes to the understanding of the blue collar workers viewpoint.