Employee engagement is a widely acknowledged factor for pursuing organizational change,where internal communication can serve as a key driver for achieving such an outcome. In aworld characterized by an increasing demand for sustainable solutions, sustainability engagedemployees can be a successful recipe for organizations. Middle managers are influentialemployees, thereby making organizations derive substantial value from their commitment tosustainability. The aim of this study is to seek knowledge about how internal sustainabilitycommunication occurs within a large Swedish forestry company, as well as its significance forthe sustainability engagement of middle managers, in their role as an employee. Based onprior research, the study’s model of analysis characterizes internal sustainabilitycommunication as either effective or ineffective, depending on its level of routine and thechosen communication channels. Sustainability engagement in the model of analysis is basedon six influencing factors: information, support, identification, role, performance and voice.To examine the aim of the study, semi-structured interviews were conducted and subsequentlyanalyzed. The study found that middle managers at SCA had high sustainability engagement,but the significance of internal sustainability communication was divided due to the challengeof distinguishing specific sustainability communication from the general internalcommunication prevalent in a sustainability-driven organization.

Hur kommuniceras varumärkesidentiteten internt inom ett företag? Är samtliga medarbetare informerade om företagets varumärkesidentitet? Många forskare har studerat varumärkesidentiteten och den externa betydelsen av detta till konsumenter och hur detta omvandlas till en varumärkesimage. Men det finns perspektivbrist i teorin angående hur detta bör kommuniceras internt för att genomsyra samtliga komponenter inom ett företag. Det är viktigt att medarbetarna i företaget har lika värderingar i enlighet med ledningen och jobbar med företagets varumärkesidentitet. Har huvudkontoret och medarbetarna lika uppfattning om varumärkesidentiteten? Detta är en kombinerad studie som har syftet att undersöka kommunikationen, hur lämpligt och funktionellt detta är enligt personal och ledning för att implementera en varumärkesidentitet i en hierarkisk organisationsstruktur. För att besvara och undersöka syftet används en teoretisk modell som behandlar kommuniceringen av varumärkesidentiteten. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med två butikschefer i utvalda fysiska butiker. Empirin kompletteras även med en kvantitativ enkät som har besvarats av de utvalda butikernas medarbetare, för att få en tydlig bild över kommunikationen från toppen till botten av hierarkin. Varumärkesidentiteten handlar om att skapa en bild som företaget vill spegla genom sina varumärken och varumärken skapar ett löfte till företagets målgrupp som kan hjälpa att reducera en upplevd risk eller osäkerhet inför ett köp. Varumärkesidentiteten omvandlas i konsumenternas medvetande till varumärkesimage. Denna image är den uppfattning och den bild som konsumenten har skapat själv. Den externa varumärkesidentiteten är väsentlig för att skapa eller ändra konsumenters uppfattning om företaget men den interna varumärkesidentiteten är lika viktig för att forma de anställdas uppfattning om företaget. Idag konkurrerar många butiker och kedjor genom kundservice och därför är det väsentligt att de anställda förstår företagets varumärkesidentitet för att kommunicerar den på rätt sätt till konsumenterna i den dagliga kundservicen. Studiens resultat visar att företag X medarbetare inte upplever problem i de kommunikativa instrument som företaget arbetar med. Resultatets skiljaktigheter är att intervjurespondenterna har olika åsikter om företag X varumärkesidentitet. Butikschefernas medarbetare hänvisar också skillnader angående varumärkesidentiteten. Trots att de kommunikativa instrumenten inte påvisar några problem så upplever några av deltagarna för studien att företag X varumärkesidentitet inte längre är tydlig.

<p>Problembakgrund: Sarbanes Oxley Act är en amerikansk lagstiftning som tillkom år 2002 som en reaktion på de många företagsskandalerna under slutet av 1900-talet. Lagens syfte var att förebygga liknande skandaler samt att återställa förtroendet för företagen genom ökade krav på deras interna kontroll.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att granska och beskriva vilka förändringar som implementeringen av Sarbanes Oxley Act, förkortad SOX, har medfört för Ericsson med fokusering på företagets interna kontroll, samt att undersöka vad SOX kan ge för positiva och negativa konsekvenser.</p><p>Metod: Den forskningsstrategi vi har använt oss av är fallstudie. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer med anställda på Ericsson som är involverade i implementeringen av SOX. Vi har även intervjuat en konsult som har erfarenhet av att implementera SOX på företag.</p><p>Teori: I teoriavsnittet har vi redogjort för bolagsstyrning, agentteorin, intern kontroll samt själva regelverket Sarbanes Oxley Act.</p><p>Slutsatser: Vi har i vår studie beskrivit hur Ericsson har genomfört införandet av regelverket för att uppnå de krav på intern kontroll som SOX ställer. Vi har kommit fram till att effekterna på Ericssons interna kontroll har varit omfattande. I vår undersökning av positiva och negativa konsekvenser överväger de positiva. Detta trots att kostnaderna för att införa SOX är höga.</p>

<p>I och med att marknader blir allt mer mättade och produkter allt mer homogena blir pressen större på företagen att genom sin kundinriktade personal tillföra ett mervärde till produkterna. Detta ökar det totala värdet för kunden och särskiljer ett företag från dess konkurrenter. I och med att personalen blivit en allt viktigare resurs har intern marknadsföring fått en mer central roll i det strategiska ledarskapet. Genom en väl planerad och genomförd intern marknadsföring kan ett företag sprida information och kommunicera med de anställda, stärka humankapitalet genom exempelvis kompetensutveckling och nyttja motiverande system för att ge personalen incitament att prestera enligt sin fulla potential.</p><p> </p><p>I samband med att ett företag utvecklar nya projekt eller idéer är interna marknadsaktiveter nödvändiga för att kunna förankra dessa bland personalen, innan de presenteras för den externa marknaden, företagets kunder. Det finns i dagsläget inga generella strategier för hur intern marknadsföring bör utformas som går att applicera på olika företag i olika branscher. Av den anledningen är det vanligt att företag brister i genomförandet med sina interna marknadsföringsåtgärder vilket kan få förödande konsekvenser. Om inte företag lyckas sälja in sina idéer till sina anställda kan de heller inte förvänta sig helhjärtade satsningar av dem i arbetet med dessa. Internt stöd är således en grund för extern framgång.</p><p> </p><p>Denna studie har genomförts på uppdrag av Företaget och syftar till att utreda vilka brister som återfinns i Företagets interna marknadsföring och vad som föranleder dessa problem, för att vi ska kunna framställa förslag på förbättrande åtgärder.  Dessa förslag har sitt ursprung i en teoretiskt baserad och analyserad kvantitativ studie bland Företagets butikspersonal samt en kvalitativ studie som innefattar två av Företaget butikschefer. Vi har även mottagit information från huvudkontoret via Kontaktpersonen.</p><p> </p><p>Företaget upplever svårigheter med att förankra projekt internt bland sin butikspersonal och upplever ett bristande engagemang och förståelse för exempelprojektet Varumärket från en betydande andel butiker. Vi är övertygade om att grunderna till dessa problem går att återfinna inom ramen för intern marknadsföring. För att lättare kunna studera detta problem har vi delat upp det breda ämnet intern marknadsföring i mindre fragment som är lättare att undersöka och ger en bättre helhetsbild av Företagets olika problemområden. Eftersom Företagets butiksanställda är deras operativa enhet mot kund anser vi att dessa individers åsikter och uppfattning är av stor vikt att tillvarata för att kunna förbättra situationen.</p><p> </p><p>Vår studie uppdagade flera problemområden inom Företagets interna marknadsföring. Bland annat brist på delaktighet, motivation och kunskap hos butikspersonalen. Men vi ser inga problem att Företaget i framtiden ska kunna lyckas utveckla och förankra nya projekt och idéer internt bland sina anställda. Vi har utvecklat en modell där nyckelorden är delaktighet och feedback från butiksanställda. När butikspersonalen får delta i hela utvecklingsprocessen av nya idéer och projekt, kommer de att vara redo att möta kunden på ett engagerat och kompetent sätt vid extern release av nyheterna.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vi fick i uppdrag av Sjöfartsverket att undersöka möjligheter och hinder för intern rörlighet i organisationen. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka vad som påverkar individens vilja till intern rörlighet, ett område som var relativt outforskat. Genom en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt har vi med hjälp av tre fokusgrupper undersökt medarbetarnas uppfattning om detta.</p><p>Resultatet visar att individuella olikheter som familjeförhållanden och inställning påverkar viljan till intern rörlighet. Det finns ett revirtänkande i organisationen som resulterar i arbetsgrupper med stark sammanhållning, och ett vi och dom-tänkande som hindrar den interna rörligheten. Även organisationsstrukturen innebär vissa hinder för rörligheten. Medarbetarna saknar delvis stöd till individuell utveckling. Det finns också en önskan om en mer flexibel utformning av tjänster och om en ökad flexibilitet när det gäller möjligheter till distansarbete. Möjligheterna till kompetensutveckling anses ojämnt fördelade, och lönen är en viktig faktor för att få medarbetarna att byta arbete.</p><p>Vår slutsats är att det finns goda möjligheter och en stor potential att förändra den interna rörligheten i organisationen. Individen har en uttalad vilja till förändring och en önskan att minska revirtänkandet för att få en större inblick i varandras områden. Genom att ta hänsyn till medarbetarnas olika individuella förutsättningar och organisationens specifika karaktär finns stora möjligheter att lyckas med att förändra den interna rörligheten i önskad riktning.</p>

<p>I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanska</p><p>företag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknaden</p><p>att tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enron</p><p>försökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, detta</p><p>arrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. När</p><p>skandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blev</p><p>konsekvensen att företaget fick begära konkurs. För att återuppbygga förtroendet för den</p><p>amerikanska finansmarknaden stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagstiftarna vill</p><p>genom bestämmelser öka insynen i publika bolag och på så sätt säkerställa att den finansiella</p><p>informationen och annan information som företagen rapporterar till aktiemarknaden stämmer</p><p>överens med verkligheten.</p><p>För de företag som är noterade på någon av de amerikanska börserna och därmed är tvingade</p><p>att följa SOX följer stora administrativa kostnader. Lagen kom till för att skydda framför allt</p><p>ägarna från bedrägerier och oegentligheter, därför är det viktigt att se till att lagen når upp till</p><p>sina mål och inte bara blir en kostnad för företaget. I den här uppsatsen har fokus lagts på</p><p>ägarförhållandet mellan Ericsson och Investor. Ericsson är väldens största leverantör av</p><p>mobilsystem och Investor är en investmentbank som satsar på att ha en betydande ägarandel</p><p>och långsiktigt ägande i de företag som de investerar i. Uppsatsen syftar till att förklara hur</p><p>Investor och Ericsson har upplevt implementeringen av SOX, dessutom diskuteras huruvida</p><p>lagen har påverkat Investors förtroende för Ericsson. I studien intervjuades Anneli Åhman och</p><p>Yvonne Grensros på Ericsson och Magnus Karlberg på Investor. Vid undersökningen har det</p><p>använts en kvalitativ ansats, detta för att ge respondenterna en större möjlighet till att</p><p>diskutera vad de anser är viktigt. Överlag hade respondenterna på Ericsson en mer positiv</p><p>inställning än Investors. De menade att lagen gjort att processer mer effektiva och att den kan</p><p>användas som påtryckningsmedel. Respondenten på Investor var mer negativt inställd, han</p><p>ansåg att det kostar mer än vad det smakar och att tillgången på information inte ändrats</p><p>nämnvärt jämfört med innan lagen infördes. Till skillnad från Ericsson tycker han även att</p><p>lagen hämmar effektiviteten.</p>

I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanska företag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknaden att tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enron försökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, detta arrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. När skandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blev konsekvensen att företaget fick begära konkurs. För att återuppbygga förtroendet för den amerikanska finansmarknaden stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagstiftarna vill genom bestämmelser öka insynen i publika bolag och på så sätt säkerställa att den finansiella informationen och annan information som företagen rapporterar till aktiemarknaden stämmer överens med verkligheten. För de företag som är noterade på någon av de amerikanska börserna och därmed är tvingade att följa SOX följer stora administrativa kostnader. Lagen kom till för att skydda framför allt ägarna från bedrägerier och oegentligheter, därför är det viktigt att se till att lagen når upp till sina mål och inte bara blir en kostnad för företaget. I den här uppsatsen har fokus lagts på ägarförhållandet mellan Ericsson och Investor. Ericsson är väldens största leverantör av mobilsystem och Investor är en investmentbank som satsar på att ha en betydande ägarandel och långsiktigt ägande i de företag som de investerar i. Uppsatsen syftar till att förklara hur Investor och Ericsson har upplevt implementeringen av SOX, dessutom diskuteras huruvida lagen har påverkat Investors förtroende för Ericsson. I studien intervjuades Anneli Åhman och Yvonne Grensros på Ericsson och Magnus Karlberg på Investor. Vid undersökningen har det använts en kvalitativ ansats, detta för att ge respondenterna en större möjlighet till att diskutera vad de anser är viktigt. Överlag hade respondenterna på Ericsson en mer positiv inställning än Investors. De menade att lagen gjort att processer mer effektiva och att den kan användas som påtryckningsmedel. Respondenten på Investor var mer negativt inställd, han ansåg att det kostar mer än vad det smakar och att tillgången på information inte ändrats nämnvärt jämfört med innan lagen infördes. Till skillnad från Ericsson tycker han även att lagen hämmar effektiviteten.

I och med att marknader blir allt mer mättade och produkter allt mer homogena blir pressen större på företagen att genom sin kundinriktade personal tillföra ett mervärde till produkterna. Detta ökar det totala värdet för kunden och särskiljer ett företag från dess konkurrenter. I och med att personalen blivit en allt viktigare resurs har intern marknadsföring fått en mer central roll i det strategiska ledarskapet. Genom en väl planerad och genomförd intern marknadsföring kan ett företag sprida information och kommunicera med de anställda, stärka humankapitalet genom exempelvis kompetensutveckling och nyttja motiverande system för att ge personalen incitament att prestera enligt sin fulla potential.   I samband med att ett företag utvecklar nya projekt eller idéer är interna marknadsaktiveter nödvändiga för att kunna förankra dessa bland personalen, innan de presenteras för den externa marknaden, företagets kunder. Det finns i dagsläget inga generella strategier för hur intern marknadsföring bör utformas som går att applicera på olika företag i olika branscher. Av den anledningen är det vanligt att företag brister i genomförandet med sina interna marknadsföringsåtgärder vilket kan få förödande konsekvenser. Om inte företag lyckas sälja in sina idéer till sina anställda kan de heller inte förvänta sig helhjärtade satsningar av dem i arbetet med dessa. Internt stöd är således en grund för extern framgång.   Denna studie har genomförts på uppdrag av Företaget och syftar till att utreda vilka brister som återfinns i Företagets interna marknadsföring och vad som föranleder dessa problem, för att vi ska kunna framställa förslag på förbättrande åtgärder.  Dessa förslag har sitt ursprung i en teoretiskt baserad och analyserad kvantitativ studie bland Företagets butikspersonal samt en kvalitativ studie som innefattar två av Företaget butikschefer. Vi har även mottagit information från huvudkontoret via Kontaktpersonen.   Företaget upplever svårigheter med att förankra projekt internt bland sin butikspersonal och upplever ett bristande engagemang och förståelse för exempelprojektet Varumärket från en betydande andel butiker. Vi är övertygade om att grunderna till dessa problem går att återfinna inom ramen för intern marknadsföring. För att lättare kunna studera detta problem har vi delat upp det breda ämnet intern marknadsföring i mindre fragment som är lättare att undersöka och ger en bättre helhetsbild av Företagets olika problemområden. Eftersom Företagets butiksanställda är deras operativa enhet mot kund anser vi att dessa individers åsikter och uppfattning är av stor vikt att tillvarata för att kunna förbättra situationen.   Vår studie uppdagade flera problemområden inom Företagets interna marknadsföring. Bland annat brist på delaktighet, motivation och kunskap hos butikspersonalen. Men vi ser inga problem att Företaget i framtiden ska kunna lyckas utveckla och förankra nya projekt och idéer internt bland sina anställda. Vi har utvecklat en modell där nyckelorden är delaktighet och feedback från butiksanställda. När butikspersonalen får delta i hela utvecklingsprocessen av nya idéer och projekt, kommer de att vara redo att möta kunden på ett engagerat och kompetent sätt vid extern release av nyheterna.

Sammanfattning Vi fick i uppdrag av Sjöfartsverket att undersöka möjligheter och hinder för intern rörlighet i organisationen. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka vad som påverkar individens vilja till intern rörlighet, ett område som var relativt outforskat. Genom en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt har vi med hjälp av tre fokusgrupper undersökt medarbetarnas uppfattning om detta. Resultatet visar att individuella olikheter som familjeförhållanden och inställning påverkar viljan till intern rörlighet. Det finns ett revirtänkande i organisationen som resulterar i arbetsgrupper med stark sammanhållning, och ett vi och dom-tänkande som hindrar den interna rörligheten. Även organisationsstrukturen innebär vissa hinder för rörligheten. Medarbetarna saknar delvis stöd till individuell utveckling. Det finns också en önskan om en mer flexibel utformning av tjänster och om en ökad flexibilitet när det gäller möjligheter till distansarbete. Möjligheterna till kompetensutveckling anses ojämnt fördelade, och lönen är en viktig faktor för att få medarbetarna att byta arbete. Vår slutsats är att det finns goda möjligheter och en stor potential att förändra den interna rörligheten i organisationen. Individen har en uttalad vilja till förändring och en önskan att minska revirtänkandet för att få en större inblick i varandras områden. Genom att ta hänsyn till medarbetarnas olika individuella förutsättningar och organisationens specifika karaktär finns stora möjligheter att lyckas med att förändra den interna rörligheten i önskad riktning.

Företagsskandaler har ökat de senaste åren och därför har det gjorts stora insatser för att ta fram regler och ramverk för att motverka detta. Resultatet blev Svensk kod för bolagsstyrning och den ställer bland annat höga krav på företags interna kontroll och att företag ska upprätta en intern granskningsfunktion; internrevision. Speciellt höga krav ställs på finansiella bolag varför vi har valt att studera svenska banker. Uppsatsens syfte att förklara hur internrevisionens roll, ansvar och betydelse i svensk bankverksamhet har förändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Vi har kommit fram till att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på interrevisionens roll, ansvar och betydelse i svenska banker. Att FöreningsSparbanken följer kodens regler, var inte särskilt förvånande. Det som dock framkommit i vår undersökning är att Svensk kod för bolagsstyrning även har haft effekt på Eskilstuna Rekarne Sparbank samt SkandiaBanken i form av ökad medvetenhet och förståelse för internrevisionens betydelse. För samtliga banker har dokumentationen blivit bättre efter Svensk kod för bolagsstyrning.