The aim of this thesis essay is to show that Bayesian confirmation theory can be used instead of the hypothetico-deductive method for all sciences.Føllesdal argues in his paper "Hermeneutics and the hypotheticodeductive method" that the hypothetico-deductive method is used in all sciences, only more or less visible and this paper takes his arguments and applies the same reasoning to Bayesian confirmation theory. To do this, an an example of literature study is gone through where the Bayesian confirmation theory is applied. The cases of confirmation and disconfirmation from the hypothetico-deductive method are worked through in terms of Bayes' theorem and the conclusions are that Bayesian confirmation theory can be used with respect to all sciences and that it might prove even better since its higher adaptability.

This study was concerned with making a comparative analysis of the relative effectiveness of two teaching methods in increasing students' (a) knowledge and understanding of principles, (b) ability in critical thinking, and (c) science reasoning and understanding in an introductory college zoology course. The two methods were (a) a laboratory-centered inductive-deductive method and (b) the more commonly found deductive-descriptive method organized as a large lecture section with smaller laboratory sections.

The study is based on the pragmatic question whether one can apply the theoretical perspectives priming, experience space and relationship marketing in a practical context. The authors visualize how these concepts appear practical and what advantages and disadvantages can be discerned in the particular case of HV71. The method used is a hypothetico-deductive approach, which is not entirely conventional in the humanistic and social scientific context. Consequently, it has been proven to be particularly suitable as it could expose the theoretical perspectives for a difficult scientific test. The result of the study demonstrated that a marketer could benefit from using the theoretical perspectives when exercising the profession. It also showed that the object of study applied these perspectives. Furthermore, the study contributes with new knowledge in two areas. First, it was shown that researchers could use the hypothetico-deductive method as tool for humanistic and social scientific studies such as this. Also, the study answered the fundamental questions whether the theoretical perspectives could be identified in practice and how the object of study benefited from applying them. / Studien vilar på den pragmatiska frågan huruvida man kan tillämpa de teoretiska utgångspunkterna priming, upplevelserummet och relationsmarknadsföring i en praktisk kontext. Författarna åskådliggör hur dessa begrepp visar sig rent praktiskt och vilka fördelar och nackdelar som kan urskiljas i det specifika fallet HV71. Som metod används ett hypotetisk-deduktivt angreppssätt som inte är helt konventionellt i humanistiska och samhällsvetenskapliga sammanhang, men som visade sig vara ytterst lämplig då den kunde utsätta de teoretiska utgångspunkterna för hård vetenskaplig prövning. Resultatet av studien visade att man som marknadsförare kan ha nytta av att använda teoretiska utgångspunkter i sin praktiska yrkesutövning, samt att de tillämpades av studieobjektet. Studien bidrar vidare med ny kunskap på två områden. Dels bevisas att forskare hantverksmässigt kan använda hypotetisk-deduktiv metod för studier inom humanistiska och samhällsvetenskapliga områden som detta, dels besvaras studiens fundamentala frågor huruvida de teoretiska utgångspunkterna kunde identifieras i praktiken och hur studieobjektet dragit fördel av att tillämpa dem.

京都大学 / 0048 / 新制・論文博士 / 博士(医学) / 乙第13222号 / 論医博第2169号 / 新制||医||1033(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 中山 健夫, 教授 松村 由美, 教授 森田 智視 / 学位規則第4条第2項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Thèse numérisée par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

Thèse numérisée par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Background: Sexual health is a fundamental determinant of health and wellbeing. Sexual interventions need to meet the same standard as any other health issues. Nurses have a responsibility to give patients holistic care and promote health. Helen Erickson’s Modeling and Role Modeling theory describe five goals that nurses can use to provide safe care for patients.  Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of conversations with patients about sexual health.  Method: Qualitative literature review with a deductive approach. 13 articles were analyzed in relation to Erickson’s theory.  Results: The results were categorized by Erickson's five goals: build trust, promote positive orientation, promote patient’s control, promote and affirm patient’s strengths, and set mutual goals that are health-directed. Within these were subcategories outlining reasons why nurses avoid conversations about sexual health with patients, which included patient’s age or gender, nurses’ discomfort, lack of time or education, as well as uncertainty of whose responsibility it is to have sexual health discussions.  Conclusion: There are many different factors that inhibit the nurse from initiating conversations about sexual health with patients, and the nurse needs to be aware of these factors to avoid them and have health-promoting conversations with patients. / Bakgrund: Sexuell hälsa innebär ett grundläggande behov av hälsa och välbefinnande, och sexuella interventioner bör uppfylla samma standard som alla andra hälsoproblem. Sjuksköterskor har ett ansvar att ge patienter holistisk vård för att främja hälsa. Helen Ericksons Modeling and Role Modeling teori beskriver fem mål som sjuksköterskor kan använda sig av för att bedriva god och säker vård.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av samtal kring sexuell hälsa med patienter.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med deduktiv ansats. 13 artiklar analyserades i förhållande till Ericksons teori.  Resultat: Resultatet kategoriserades enligt Ericksons fem mål: bygga tillit, främja positiv livssyn, främja patientens kontroll, främja och bekräfta patientens styrkor, samt att sätta gemensamma mål som är hälsoinriktade. Inom dessa mål framkom underkategorier som förklarar varför sjuksköterskor undviker samtal om sexuell hälsa med patienter. Dessa underkategorier tog upp anledningar såsom patientens ålder eller kön, sjuksköterskans bekvämlighet, tid- eller kunskapsbrist samt frågeställning om vems ansvar det är att diskutera sexuell hälsa.  Slutsats: Det finns olika faktorer som hindrar sjuksköterskan från att inleda samtal om sexuell hälsa med sina patienter, och sjuksköterskan behöver vara medveten om dessa faktorer för att kunna undvika dem och ha hälsofrämjande samtal med patienter.