<p>Detta arbete handlar om grammatikens roll i språkundervisningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur grammatikens ställning i språkundervisningen har utvecklats från 1960-talet fram till idag. För att få en inblick i detta ämne, har jag studerat och analyserat innehåll i styrdokument från 1965 till 2000 och i franska läromedel för nybörjarspråk på gymnasiet från motsvarande period. Med stöd av litteratur om språkundervisning, har jag försökt att ta reda på hur denna utveckling ser ut genom att titta på grammatiken som produkt, d v s att tala om språket, och på grammatiken som process, d v s att använda språket i sitt rätta sammanhang. Dessa två sätt att se på grammatiken utgör en bra utgångspunkt för att få en helhetsbild av grammatik, och när det gäller att utveckla språkförmågan är samspelet dem emellan viktigt. I denna studie har jag försökt visa hur de båda begreppen grammatiken som produkt och som process har följts åt på varierande sätt under ovan nämnda period</p>

Detta arbete handlar om grammatikens roll i språkundervisningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur grammatikens ställning i språkundervisningen har utvecklats från 1960-talet fram till idag. För att få en inblick i detta ämne, har jag studerat och analyserat innehåll i styrdokument från 1965 till 2000 och i franska läromedel för nybörjarspråk på gymnasiet från motsvarande period. Med stöd av litteratur om språkundervisning, har jag försökt att ta reda på hur denna utveckling ser ut genom att titta på grammatiken som produkt, d v s att tala om språket, och på grammatiken som process, d v s att använda språket i sitt rätta sammanhang. Dessa två sätt att se på grammatiken utgör en bra utgångspunkt för att få en helhetsbild av grammatik, och när det gäller att utveckla språkförmågan är samspelet dem emellan viktigt. I denna studie har jag försökt visa hur de båda begreppen grammatiken som produkt och som process har följts åt på varierande sätt under ovan nämnda period

Arbetets syfte är att undersöka hur högstadieelever för matematiskt resonemang. De frågeställningar som studien inriktas på är vilka lösningsstrategier elever väljer då de resonerar matematiskt såväl som vad  det finns för skillnader och likheter mellan de yngre elevernas lösningar och de äldre elevernas lösningar. Undersökningen genomfördes i två klasser, den ena i årskurs 8 och den andra i årskurs 9, på en grundskola. Eleverna fick lösa uppgifter, vilka uppmanade dem att föra matematiskt resonemang, individuellt. Resultatet av studien visar att majoriteten av undersökta elever har valt att resonera deduktivt. Jämförelsen av elevers lösningar i två årskurser visar att årskurs 9 elevers resonemangsföring präglas av större förtrogenhet med den algebraiska demonstrationen. Resultatet visar även att elever med högre kunskaper om algebra oftare visar benägenheter till att vidaregeneralisera de givna påståendena. / The purpose of this study is to examine secondary school students’ strategies of reasoning. The study inquires into which strategies students choose when reasoning mathematically as well as differences and similarities between the younger students’ solutions and the older students’ solutions. The study was conducted in two classes, in years 8 and 9 respectively, at a secondary school. The students were asked to solve tasks, which encouraged them to reason mathematically, on individual basis. The study revealed that the majority of students had chosen to reason deductively. The comparison of students’ presented answers in two years showed that the ninth-graders’ solutions are characterized of greater skill when it comes to algebraic demonstrations. The results of the study also reveal that students with stronger algebraic abilities attempt more often to generalize the given mathematical statements further.