Bakgrund: Demens är ett sjukdomstillstånd som innebär en bestående nedsättning av kognitiva funktioner. Därför behöver personer med demenssjukdom och närstående stöd för att klara vardagen bättre. Syfte: Syftet var att tillsammans med en personalgrupp vid en dagsjukvårdsenhet utarbeta ett underlag för en kommande utvärdering av ett projekt vars syfte var att ge stöd i relationen mellan personer med demenssjukdom och deras närstående. Metod: Studien genomfördes med deltagarbaserad aktionsforskning med en fokusgruppsintervju och en enskild intervju. Deltagarna var en personalgrupp på en dagsjukvårdsenhet. Resultat: Dagsjukvårdsenheten önskade stödja relationen mellan personer med demenssjukdom och deras närstående. Stödet planeras genomföras vid fem tillfällen under fem veckor. Dessa fem tillfällen har olika teman som handlar om hur paren kan hantera vardagen på ett annat sätt. Genom dessa tillfällen har dagsjukvårdsenheten som mål att exempelvis underlätta vardagen för paren. Diskussion: Ett av de centrala fynden var att personer med demenssjukdom och deras närstående behöver både individuellt och gemensamt stöd i relationen. Ett annat fynd var att personalguppen är av den åsikten att vardagen kan underlättas om paren får ta del av andras erfarenheter. En samordnad stödform mellan kommun och landsting kan underlätta för att kunna ge bästa stöd till personer med demenssjukdom tillsammans med närstående. / Background: Dementia is a disease which involves a permanent reduction of cognitive functions. Therefore people with dementia and their relatives need support to cope with problems in the daily life. Aim: The aim was to work with personnel at a day care unit to prepare a basis for a future evaluation of a project which purpose was to provide support in the relationship between people with dementia and their relatives. Method: The study was conducted as participatory action research with a focus group interview and an individual interview. Participants were personnel at the day care unit. Results: The day care unit wished to support the relationship between people with dementia and their relatives. The support was planned to be done at five occasions during five weeks. These five occasions have different themes which are about how the couples could handle the everyday life in a different way. Through these occasions the day care unit has as a goal for example to simplify everyday life for the couples. Discussion: One of the key findings was that people with dementia and their relatives need, both individually and jointly, support in the relationship. Another finding was that the personnel group is of the opinion that life can be facilitated if the couples may take part of other’s experiences. A coordinated assistance between municipalities and county councils can help to provide the best support for people with dementia together with their relatives.

Bakgrund: Demenssjukdom är en obotlig progressiv sjukdom som medför olika beteendemässiga förändringar. Sjukdomens ständiga förändringar kräver ökad kunskap och kompetens från hälso- och sjukvård där vårdpersonal står för bemötande och omvårdnad som kan skapa skillnad och betydelse. Hundar i vården med syfte att skapa positiva effekter är en icke farmakologisk behandlingsmetod där aktuell forskning är begränsad. Med detta ansågs det värdefullt att genomföra en litteraturöversikt som undersöker betydelsen av vårdhundar för personer med demenssjukdom. Syfte: Att beskriva betydelsen av hundar i vården för personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt med 13 originalartiklar från databaserna Cinahl Complete, MEDLINE och PubMed enligt Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet visade på positiva effekter vid depression samt välbefinnande för personer med demens. Även fysisk aktivitet och balans förbättrades. Signifikanta känslomässiga skillnader såsom ökad glädje och välbehag samt minskad ångest, oro och sorg uppmärksammades. Effekten av hundar i vården kunde även liknas med taktil massage. Diskussion: Huvudfynden diskuteras med utgångspunkt från Virginia Hendersons teori om vårdens grundprinciper av att tillfredsställa behov. / Background: Dementia is an incurable progressive disease that causes various behavioral changes. The constantly changing nature of dementia requires an increased knowledge and competence level in the care system where care staff supplies treatment and care that can create meaning and make a difference. Dogs in healthcare with the aim of creating positive patient effects are a non-pharmacological treatment method where current research is limited. Therefore it was considered valuable to carry out a literature review examining the importance of care dogs for people with dementia. Aim: To describe the importance of dogs in the care of patients with dementia. Method: A literature review with 13 original articles from the databases Cinahl Complete, MEDLINE and PubMed were used and analyzed using Friberg´s method. Results: The results showed positive effects on depression, well-being, physical activity and balance. Significant emotional differences such as increased joy and overall well-being, reduction in apathetic states as well as reduced anxiety and sadness has been noticed. The effect of dogs in care could be likened to tactile massage. Discussion: The authors discussed and reflected jointly on the main findings of the result based on Virginia Henderson's theory of the basic principles of care to satisfy human needs.

Bakgrund: Aktivitetsbalans har en central roll inom arbetsterapi och demens är en sjukdom som ökar hos äldre personer och dessutom leder till att fler närstående blir påverkade. Det finns begränsad kunskap om det interpersonella perspektivet kopplat till närståendes upplevda aktivitetsbalans. Syfte: Syftet med arbetet var att kartlägga aktivitetsbalans hos närstående till personer med demens. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod, en tvärsnittsstudie med en enkät innehållande åtta bakgrundsfrågor och självskattningsinstrumentet OBQ11. Ett bekvämlighetsurval användes och analys av insamlad data från 45 deltagare gjordes med SPSS. Resultat: Närstående till personer med demens har generellt skattat sin aktivitetsbalans som låg. Kvinnor har skattat lägre aktivitetsbalans än män. Gruppen pensionär eller arbetslösa har skattat sin aktivitetsbalans högre än gruppen arbetar eller studerar. Slutsats: De låga skattningarna av aktivitetsbalans kan medföra aktivitetsobalans och risk för upplevd ohälsa i vardagen medan de höga skattningarna kan leda till hälsa och aktivitetsbalans. Implikationer: Det är viktigt för arbetsterapeuter att tillföra det interpersonella perspektivet till aktivitetsbalans. Det är dessutom viktigt att kunna stödja med verktyg som kan underlätta vardagen för både den närstående och den demensdrabbade. / Background: Occupational balance plays a central role in occupational therapy and dementia is a disease that is increasing in older people and also leads to more relatives being affected. There is limited knowledge about the interpersonal perspective linked to relatives' perceived occupational balance. Aim: The aim of this study was to map the occupational balance in relatives of people with dementia. Method: The study was conducted with a quantitative method, a cross-sectional study with a questionnaire containing eight background questions and the self-assessment instrument OBQ11. A convenience sample was used and analysis of collected data from 45 participants was done with SPSS. Results: Relatives of people with dementia have generally estimated their occupational balance as low. Women have estimated lower occupational balance than men. The group of pensioners or unemployed people has estimated their occupational balance higher than the group working or studying. Conclusions: The low estimates of occupational balance can lead to occupational imbalance and risk of perceived ill health in everyday life, while the high estimates can lead to health and occupational balance. Implications: It is important for occupational therapists to bring the interpersonal perspective to occupational balance. It is also important to be able to provide support with tools that can make everyday life easier for both the relatives and the person with dementia.