Background: In Sweden, eight percent of all people by the age of 65 years or older have a dementia disease. The healthy spouse received or unconsciously took the role as caregiver in the home which could cause psychological and physical stress. Therefore it is important that nurses have good understanding of how the healthy spouses experience their life situation. Aim: The aim of this study was to describe spouses´experiences of living with a partner with dementia disease. Methods: This literature study was performed with a qualitative method. Nine scientific articles have been quality checked and analyzed with inspiration from Friberg´s way of thinking. The databases Cinahl and PubMed were used. Results: The literature study resulted in the construction of five categories followed by 13 subcategories. The result of the literature study shows that the healthy spouses are affected physically and mentally by living with a partner with dementia disease. A change in the life situation, which entails that the healthy spouse must adapt and change everyday life for the dementia suffering partner's abilities and skills. Conclusion: Living with a partner with dementia disease means a strain for the healthy spouses. It is important for nurses to pay attention to the healthy spouses´well-being. By this study the nurses hopefully understand that it is important to focus on both partners´ needs.

Bakgrund: 35,6 miljoner människor lever med en demenssjukdom i världen. Denna siffra beräknas vara fördubblad år 2030 och vara tredubblad år 2050. Majoriteten av personerna med demenssjukdom (PMD) har anhöriga i form av exempelvis makar eller vuxna barn. Att leva med demenssjukdom medför intellektuella svårigheter som till exempel oro, frustration, minnesproblematik och depression något som påverkar kommunikationen med vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en PMD som bor på ett äldreboende samt att beskriva de ingående artiklarna utifrån den metodologiska aspekten undersökningsgrupp. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserat på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från sökmotorerna PubMed och Cinahl. Artiklarna bearbetades individuellt av författarna till den föreliggande litteraturstudien och i analysen av dessa framkom fyra huvudsakliga teman som kom att utgöra grunden för resultatet. Huvudresultat: Resultatet visade att anhöriga till en PMD ofta upplevde känslor av förlust och skuld. De hade även svårt att lita på omvårdnadspersonalen samt att de upplevde svårigheter med att ta beslut åt sin PMD. I majoriteten av artiklarna i den föreliggande litteraturstudiens resultat var deltagarna kvinnor. I vissa av artiklarna så fanns en jämnare könsfördelning. Större delen av deltagarna i artiklarna var makar eller vuxna barn till PMD men även syskon samt barnbarn fanns bland deltagarna. Medelåldern på samtliga deltagare varierade mellan 54-73 år. Slutsatser: Anhöriga till en PMD upplever svåra känslor som ensamhet, förlorad kärlek, sorg och skuld. De har även svårt att lita på omvårdnadspersonalen och kämpar med att rättfärdiga de beslut de tar åt sin PMD. Därför är det viktigt att som sjuksköterska ha en insikt i vad de anhöriga upplever för att på så sätt kunna bemöta och stötta dem. Detta främjar även vården av PMD eftersom att de anhöriga kan bidra med information om vad PMD behöver för vård. / Background: 35,6 million people lives with a dementia disease in the world. This number is set to be doubled by 2030 and tripled by 2050. The majority of the people with dementia (PWD) have relatives in the form of, for example, spouses and adult children. To live with a dementia disease involves intellectual difficulties such as anxiety, frustration, loss of memory and depression which effects the communication with the nursing staff. Aim: To describe the experiences of being a relative of a PWD who lives in a nursing home for PWD and to describe the included articles from the methodological point of view study group. Method: Literature review with a descriptive design based on 10 qualitative scientific articles from the search engines PubMed and Cinahl. The articles were individually processed by the authors of this literature review and during the analysis, four main themes where identified. These themes later became the basis of the result. Main findings: The result showed that relatives to a PWD often experiences feelings of loss and guilt. They also had difficulties in trusting the nursing staff and in making decisions for their PWD. In the majority of the articles in this literature review the participants were women. In some of the articles the was a more even gender variety. Most of the participants in the articles were spouses of adult children to PWD although there were also siblings and grandchildren amongst the participants. The middle age of the participants varied between 54-73 years. Conclusion: Relatives of a PWD often experience tough feelings such as loneliness, lost love, sorrow and guilt. They also have a hard time trusting the nursing staff and struggle to justify the decisions they make for their PWD. It is important for the nurse to have some insight in regards to what the relatives experience in order to meet and support them. This enhances the care of the PWD since the relatives can contribute with information regarding what care the PWD needs.

No description available.

Bakgrund: Antalet personer som drabbas av demenssjukdom förväntas öka i takt med att populationens livslängd blir allt längre. Demenssjukdomar skapar förändringar i hjärnan som gör att patienterna har svårigheter att samtala, tolka sin verklighet och minnessvårigheter. Vårdpersonalen förväntas ge en god och säker omvårdnad till varje enskild patient. Delaktighet anses vara en grundförutsättning för den personcentrerade vården, där vårdpersonalen har en viktig uppgift i att göra patienterna delaktiga genom att ge vård som är tillrättalagd efter patientens specifika behov. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdomar. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman och fjorton underteman. Huvudtemana var: Kommunikation – en utmaning för vårdpersonal, Andliga och existentiella frågor – en utmaning för vårdpersonal, Kunskap och erfarenhet bygger bra vårdpersonal, och Den känslomässiga vårdpersonalen. Konklusion: Kommunikationsproblem, tidsbrist och brist på utbildning leder till att vårdpersonalen känner en känsla av otillräcklighet i samband med vården av patienter med demenssjukdom. Vårdpersonalens välbefinnande förbättras genom att de känner stöd från kollegor, chefer och ett öppet arbetsklimat. / Background: The number of people afflicted with dementia is expected to increase due to the longer life expectancy of the population. Dementias create changes in the brain causing the patients to have difficulties speaking, interpreting their reality and remembering. Health professionals are expected to provide each patient with good and safe care. Involvement is considered a prerequisite for the person-centred care, where the nurses have an important task in making the patients involved by providing care personalised after the patients’ specific needs. Aim: The aim was to describe health professionals’ experiences of caring for patients with dementia. Method: A literature review with a qualitative approach based on twelve scientific articles. Results: From the analysis four main themes and fourteen subthemes emerged. The main themes were: Communication – A Challenge for Health Professionals, Spiritual and Existential Questions – A Challenge for Health Professionals, Knowledge and Experience Makes Good Health Professionals, Anxiety of Prioritising and The Emotional Health Professionals. Conclusion: Communication problems, lack of time and lack of education leads to nurses having a feeling of insufficiency regarding their care of patients with dementia. The nurses’ well-being is improved by them feeling supported by colleagues, bosses and an open working climate.

Bakgrund: Demenssjukdom är en sjukdom som ökar kraftigt i befolkningen och drabbar inte bara personen som får sjukdomen utan även personens anhöriga. Anhöriga har en stor belastning för att personen med demens kräver ständig närvaro och den anhöriga tvingas då att sätta sina egna intressen åt sidan. Anhöriga är viktiga för personen med demens men också för vårdens skull då demensvården generellt innebär en stor global kostnad. Sjuksköterskan har en central och viktig roll för att vården ska bli säker och trygg och har i sitt dagliga arbete en stor roll i att stödja anhöriga i de frågor och funderingar som framkommer under sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sitt arbete i mötet med anhöriga till personer med demens. Metod: Metoden utfördes som en intervjustudie där åtta sjuksköterskor deltog och materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet formades efter två kategorier: Att stödja anhöriga är utmanande och Sjuksköterskan är spindeln i nätet. Sjuksköterskor möter svåra känslor hos anhöriga och personer med demens och har en central roll i teamet. I sitt dagliga arbete får sjuksköterskorna möta mycket frågor och funderingar anhöriga och personer med demens har, och guida rätt i vårdkedjan och fungerar som en central punkt. Slutsats: Det är viktigt att ha ett bra teamarbete för att sjuksköterskan ska känna sig tillräcklig i vården med anhöriga och personen med demens. Sjuksköterskan har en central roll i vården och ska främja en god relation genom kommunikation och att ge bekräftelse. Anhöriga har en viktig roll för personer med demens och är i behov av stöttning och vägledning. / Background: Dementia is a disease that is increasing rapidly in the population and affects not only the person who gets the disease, but also the person's relatives. Relatives have a great burden because the person with dementia requires constant presence and the relative is then forced to put their own interests aside. Relatives are important for the person with dementia, but also for the sake of care, as dementia care generally involves a large global cost. The nurse has a central and important role for the care to be safe and secure and in her daily work has a major role in supporting relatives in the questions and considerations that arise during the course of the illness. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of their work in meeting with relatives of people with dementia. Method: The method was carried out as an interview study in which eight nurses participated and the material was analyzed with a qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: The result was formed according to two categories: Supporting relatives is challenging and The nurse is the spider in the web. Nurses face difficult emotions in relatives and people with dementia and have a central role in the team. In their daily work, the nurses have to face a lot of questions and concerns relatives and people with dementia have, and guide the right way in the care chain and act as a central point. Conclusions: It is important to have good teamwork in order for the nurse to feel adequate in the care of relatives and the person with dementia. The nurse has a central role in care and must promote a good relationship through communication and giving confirmation. Relatives have an important role for people with dementia and are in need of support and guidance.

The purpose of this literature study is to examine intimate partner violence among olderindividuals, with a particular focus on how violence manifests when the older person issuffering from dementia. The study is based on a thematic content analysis of scholarlyarticles. A total of seventeen articles have been analyzed to address the research questions.The analysis of the findings is grounded in three theoretical starting points, namely ageism,Foucault's theory of power, and Simmel's theory of shame. The results highlight older adultsas a marginalized group in society, with violence being an issue that is not widely addressedor openly discussed.In this study, we explore how informal caregivers perceive their role in caring for a familymember with dementia. We describe different forms of violence and the underlying causesthat contribute to its occurrence. The study indicates that older adults with cognitiveimpairments are at a higher risk of experiencing violence and abuse of power. Informalcaregivers act as providers of care for older adults, and they often report a lack of knowledgeand inadequate support from local authorities. This power imbalance between caregivers andcare recipients can lead to caregiver strain, which may manifest in violent acts. Additionally,older adults may hesitate to report incidents of abuse due to feelings of shame.The findingsunderscore the importance of addressing the knowledge gaps and deficiencies in supportsystems. Measures need to be implemented to protect older adults, particularly those withdementia, who are subjected to mistreatment.

Bakgrund: Forskning visar att demenssjukdom påverkar personer med demenssjukdom på många sätt. Både den verbala och icke-verbala kommunikationsförmågan påverkas och uppfattningen av omvärlden blir annorlunda. Svårigheter att minnas händelser samt att förstå och tolka olika sammanhang uppstår. Att vårda personer med demenssjukdom ställer höga krav på goda kunskaper hos vårdpersonalen. Ett gott samarbete mellan anhöriga och vårdpersonalen är av stor betydelse för en god demensvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Två teman med sex tillhörande subtema framkom i analysen. Det första temat är Utmaningar i vårdandet och det andra temat är Främjande förutsättningar i vårdandet. De två teman beskrivs genom sex subteman; Bristande resurser, Hinder i kommunikationen, Hinder för ett professionellt bemötande, Vårdrelationens betydelse, Yrkeserfarenhetens betydelse och Samarbetets betydelse. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer tid i vårdarbetet, fördjupning av kunskaper inom demensvården via utbildning och ha ett välfungerande samarbete med anhöriga, för att kunna ge en bra vård till personer med demenssjukdom. Sjuksköterskor behöver stöd av ledningen för att kunna hantera utmaningar i vården av personer med demenssjukdom. / Background: Research shows that dementia affects people with dementia in many ways. Both verbal and non-verbal communication skills are affected and the perception of the outside world becomes different. Difficulties in remembering events and in understanding and interpreting different contexts arise. Caring for people with dementia places high demands on the good knowledge of care staff. Good cooperation between relatives and care staff is of great importance for good dementia care with person-centered care. Aim: To describe nurses' experiences of caring for people with dementia. Method: A systematic literature study based on twelve qualitative scientific articles. Result: Two themes with six associated subthemes emerged in the analysis. The first theme is Challenges in care and the second theme is Promoting conditions in care. The two themes are described through six subthemes; Lack of resources, Barriers to communication, Barriers to professional treatment, The importance of the care relationship, The importance of professional experience and The importance of collaboration. Conclusion: Nurses need more time in care work, deepening knowledge in dementia care through education and have a well-functioning collaboration with relatives to be able to provide good care to people with dementia. Nurses need the support of management to deal with challenges in the care of people with dementia.

Bakgrund: Den stigande åldern bland befolkningen medför att fler drabbas av demenssjukdom.Demenssjukdom är ett samlingsnamn på många olika sjukdomar och skador som, primärt eller sekundärt, påverkar hjärnan. De främsta symtomen vid demenssjukdom är kognitiv och språklig svikt. Då personer med demenssjukdom har svårt att förmedla önskemål och behov verbalt, ställs krav på vårdpersonalen för att kunna uppfatta, tolka och förstå det personen förmedlar. Metoder för interaktion och kommunikation kan bli en väg att uttrycka trygghet, kontakt och bekräftelse för personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av metoder för att interagera och kommunicera med personer som har demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Fribergs femstegsmodell användes i analysen av artiklarna. Resultat: Utifrån analysen formades tre huvudteman och sex subteman. Huvudtemana var: ‘Tänka nytt’, ‘Skapa relationer’, ‘Kunna stimulera till kommunikation’ och ‘Förutsättningar för arbetstrivsel’. Konklusion: Vårdpersonalens erfarenheter av metoder för att interagera och kommunicera med personer som har demenssjukdom var överlag positiv. De upplevde en ökad insikt i vikten av ett individualiserat förhållningssätt, förstod personerna bättre och relationen ökade dem emellan. Personalens perspektiv kan i förlängningen bidra till ökat välmående hos personer med demenssjukdom. Vidare forskning bör bedrivas inom ämnet, då endast få studier svarar mot litteraturstudiens syfte. / Background: The rising age of the population will result in that more people will suffer from dementia. Dementia disease is a collective name for many different diseases and injuries that, primarily or secondarily, affect the brain. The main symptoms of dementia disease are cognitive and language impairment. As individuals with dementia have difficulty communicating wishes and needs verbally, demands are made on the care staff to be able to perceive, interpret and understand what the person is conveying. Methods of interaction and communication can be a way to express safety, contact and confirmation for individuals with dementia. Aim: The aim of this study is to describe care staff´s experiences of methods to interact and communicate with individuals with dementia disease. Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Database search was conducted in CINAHL and PubMed. The analysis was conducted using Friberg's five-stage model. Results: Based on the analysis, three main themes and six sub themes were formed. The main themes were: ‘Thinking new’, ‘Creating relationships & friendships’, ‘Being able to stimulate communication’ and ‘Pay attention to job satisfaction’. Conclusion: The care staff’s experiences of methods for interacting and communicating with individuals with dementia were overall positive. They experienced an increased insight into the importance of an individualized approach, understood the persons better and the relationship between them increased. The staff´s perspective in the long term, can contribute to increased well- being in individuals with dementia. Further research should be conducted in the subject, as only a few studies correspond to the purpose of the literature study.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i övriga världen. Sjukdomen har stor påverkan på den drabbade personens liv, livskvalitet och autonomi. Det finns ännu ingen behandling som botar sjukdomen, men det finns mycket att göra för att öka livskvaliteten och stödja personer med demenssjukdom. Generellt sett har utevistelse visat sig ha stor betydelse för personers välmående. Men beroende på den ofta begränsade utemiljöns tillgänglighet och tidsbrist hos omvårdnadspersonalen så kommer många personer med demenssjukdom mer sällan ut än de som självständigt kan sörja för sin utevistelse. Därför är det av vikt att beskriva kunskap om utevistelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem. Syfte: Syfte är att sammanställa kunskap om utevistelsens betydelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem. Metod: En litteraturöversikt grundad på 13 vårdvetenskapliga artiklar, av kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Utevistelse i olika typer av trädgårdar, aktiviteter utomhus och att vistas ute i dagsljus har positiva effekter på personer med demenssjukdom, som ökat välbefinnande, minskat behov av läkemedel, ökad funktionell och kognitiv förmåga. Omvårdnadspersonal och anhöriga har kunskap i att utevistelse kan påverka personer med demenssjukdom positivt, och det är viktigt att möjliggöra utevistelse och erbjuda aktiviteter utomhus som är individuellt anpassade efter behov och förmåga. Slutsats: För personer med demenssjukdom ansågs utevistelsen som positivt, samt en bidragande faktor till att personer med demenssjukdom kände ökad livskvalitet. Aktiviteterna bör vara individanpassade för störst effekt på deras välbefinnande. / Background : The number of people with dementia is increasing in Sweden and the rest of the world. The disease has major impact on life itself, quality of life and autonomy for the affected person. There is still no treatment that cures the disease, but much can be done to increase the quality of life and support for people with dementia. In general, outdoor stay has proven to be of great importance to well-being. However, due to the often restricted outdoor environment's availability and lack of time from the healthcare professionals, many people with dementia rarely outweigh those who can independently provide for their own ability for outdoor stay. Therefore, it is important to describe the knowledge of outdoor stay for people with dementia living at nursing homes. Aim: The purpose is to put together knowledge about the meaning of outdoor stay for people with dementia living at nursing homes. Method: A literature review based on 13 scientific articles, quantitative and qualitative. Result: Outdoor stay in the form of different types of gardens, outdoor activities and exposure of daylight have positive effects on persons with dementia disease, as increased well-being and physical and cognitive function, and need of medication. Health care professionals and family members have knowledge about positive effects of outdoor stay for people with dementia disease, and it is important to make outdoor stay possible and offer activities outdoors that are individually adapted by need and ability. Conclusions: For people with dementia outdoor stay had positive results and as a contributing factor to people with dementia disease feeling increased quality of life. The outdoor activities should be individually adapted to the greatest effect on their well-being.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Demens är ett sjukdomstillstånd som innebär en bestående nedsättning av kognitiva funktioner. Därför behöver personer med demenssjukdom och närstående stöd för att klara vardagen bättre. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att tillsammans med en personalgrupp vid en dagsjukvårdsenhet utarbeta ett underlag för en kommande utvärdering av ett projekt vars syfte var att ge stöd i relationen mellan personer med demenssjukdom och deras närstående. <strong>Metod:</strong> Studien genomfördes med deltagarbaserad aktionsforskning med en fokusgruppsintervju och en enskild intervju. Deltagarna var en personalgrupp på en dagsjukvårdsenhet. <strong>Resultat:</strong> Dagsjukvårdsenheten önskade stödja relationen mellan personer med demenssjukdom och deras närstående. Stödet planeras genomföras vid fem tillfällen under fem veckor. Dessa fem tillfällen har olika teman som handlar om hur paren kan hantera vardagen på ett annat sätt. Genom dessa tillfällen har dagsjukvårdsenheten som mål att exempelvis underlätta vardagen för paren. <strong>Diskussion:</strong> Ett av de centrala fynden var att personer med demenssjukdom och deras närstående behöver både individuellt och gemensamt stöd i relationen. Ett annat fynd var att personalguppen är av den åsikten att vardagen kan underlättas om paren får ta del av andras erfarenheter. En samordnad stödform mellan kommun och landsting kan underlätta för att kunna ge bästa stöd till personer med demenssjukdom tillsammans med närstående.</p> / <p><strong>Background:</strong> Dementia is a disease which involves a permanent reduction of cognitive functions. Therefore people with dementia and their relatives need support to cope with problems in the daily life. <strong>Aim:</strong> The aim was to work with personnel at a day care unit to prepare a basis for a future evaluation of a project which purpose was to provide support in the relationship between people with dementia and their relatives. <strong>Method:</strong> The study was conducted as participatory action research with a focus group interview and an individual interview. Participants were personnel at the day care unit. <strong>Results:</strong> The day care unit wished to support the relationship between people with dementia and their relatives. The support was planned to be done at five occasions during five weeks. These five occasions have different themes which are about how the couples could handle the everyday life in a different way. Through these occasions the day care unit has as a goal for example to simplify everyday life for the couples. <strong>Discussion:</strong> One of the key findings was that people with dementia and their relatives need, both individually and jointly, support in the relationship. Another finding was that the personnel group is of the opinion that life can be facilitated if the couples may take part of other’s experiences. A coordinated assistance between municipalities and county councils can help to provide the best support for people with dementia together with their relatives.</p>