The aim of this study is to analyse ideals of democratic education in the Swedish preschool in documents produced on a national level and on a local level. The study is an ideal-analysis and is based on a close reading of the national curriculum for preschool and quality documents produced by five municipal preschool authorities. The background for the study is the recent development of the Swedish educational system which involved the decentralized governing of the schools and preschools in the 1990´s, the increasing focus on measuring the educational quality and its consequences on the parts of education that can´t as easily be measured, such as the democratic ideals of education. The theoretical framework is based on curriculum theory and Gert Biestas theories about democratic education and democratic subjectivity. The results show that the national curriculum for preschool expresses multiple ideals of democratic education. The ideals that are being expressed on the local level differ significantly from the national level and expresses a much narrower ideal of democratic education. Results show that there are differences in how the local preschool authorities interpret the purpose of preschool and the purpose for their own quality work. Majority of the studied municipals focus on their own local goals instead of the goals expressed in the national curriculum for preschool. The results indicate that the local municipal authorities play an important role regarding the directions the democratic education in preschool take and which role the preschool can play in building and being a part of a democratic society. / Syftet för denna studie är att undersöka idéer om demokrati och demokratisk utbildning i förskolan på den nationella och den lokala nivån. Detta görs genom en idealtypsanalys där empirin består av förskolans läroplan och kvalitetsuppföljningar på huvudmannanivå. Den bakgrunden som beskrivs handlar om förskolans utveckling som en del av samhällsbygge samt senare decenniernas utbildningspolitiska utveckling gällande styrning. Denna utveckling ses bidragit till att kvalitet inom utbildningen beskrivs i ökande grad genom mätbara resultat i enlighet med marknadens logiker. Läroplansteori ramar in studien med dess grundläggande frågor om vad räknas som kunskap och hur kan det bedömas om utbildningen bidrar med det kunskaper som ses som viktiga. Teoretiska utgångpunkter för idealtypsanalysen hämtas från Gert Biestas teoribildning om demokratisk utbildning. Studiens resultat visar att på den nationella nivån synliggörs idéer om demokrati som kan positioneras i alla använda idealtyperna vilket innebär att förskolan har ett omfattande uppdrag att utbilda om, genom, och för demokrati. Det framträder även olika idéer om demokratisk subjektivitet. Studiens resultat visar att synen på förskolans uppdrag och demokratisk utbildning varierar mellan olika huvudmän. I huvudmannanivå blir endast vissa idéer om demokratisk utbildning synliga, vilket visar på en diskrepans gällande idéer om demokratisk utbildning mellan den nationella och lokala nivån.  Slutsatser som kan dras från denna studie är att det finns ett omfattande tolkningsutrymme för huvudmän gällande synen på demokratisk utbildning i förskolan som får olika utrymme beroende på hur huvudmän tolkar sitt uppdrag med det systematiska kvalitetsarbetet.  Det tyder även på att huvudmannen har en central roll i demokratins roll i förskolan och därmed förskolans roll i och för demokratin.