Vårt arbete handlar om hur historieämnet sett ut och förändrats i stora drag sedan folkskolans tid fram till idag. Vår fokus ligger dock på huruvida man inom historieämnet arbetar med en historieundervisning anpassad för de mångkulturella eleverna och hur man ska arbeta för att integrera de mångkulturella elevernas historiekultur i undervisningen samt skapa en historiekunskap vilken alla elever kan använda sig av. För att få en bredare inblick har vi även valt att få med hur det mångkulturella samhället kommit att påverka historieämnets karaktär. För att klarlägga detta har vi gjort intervjuer med tre personer med svensk bakgrund och tre med utländsk bakgrund och genomfört enkätundersökningar där vår undersökningsgrupp bestod av två femteklassare på skolor med elever med blandade etniciteter. Vi har även använt oss av litteratur vilka relaterar till vårt (undersökningsområde). Det generella vi kan se av vårt resultat är att historieämnets karaktär förändrats med tiden men dock inte upplägget av historieundervisningen. Även om man uppmärksammat de elever med annan etnicitet och kommit att kalla Sverige för ett mångkulturellt samhälle integreras inte de mångkulturella elevernas historiekulturella arv med den svenska historieundervisningen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare på mellanstadiet förhåller sig till historisk tid. Fokus var de undersökta lärarnas utsagor om hur de resonerar kring sin egen och sina elevers förståelse för historisk tid samt om lärarnas resonemang kring användandet av artefakter i undervisningen. Det är fem medverkande lärare i studien med olika erfarenheter i att undervisa i skolämnet historia. Lärarna har intervjuats och därefter har jag analyserat deras redogörelser utifrån Joel Rudnerts fyra beståndsdelar: sekvens, berättare, aktör och kanon. I undersökningen har det konstaterats utifrån lärarnas narrativa mönster om hur de resonerar kring sin undervisning att beståndsdelen sekvens är mycket framträdande. Förutom lärarnas intervjuer baseras detta arbete på tidigare forskning om barn och ungdomars förståelse för historisk tid. Joel Rudnert och Nanny Hartsmar är två framträdande forskare i syftet om att förstå hur barn och ungdomar ser på historisk tid. En av slutsatserna blev utifrån det att tidsuppfattning och historiemedvetande är sammanlänkande, samt att förståelsen för då-, nu- och framtid är en utvecklingsprocess. Mitt syfte med detta arbete är att öka kunskapen om hur elever på mellanstadiet uppfattar historisk tid och hur vi kan arbeta med begreppet i historieundervisningen. / The purpose of this dissertation is to investigate how middle school teachers relate to historical time. The focus was on the teachers´ statements about how they reason about their own and their students´ understanding of historical time, as well as the teachers reasoning about the use of artifacts in the education. There are five participating teachers in the study with different experiences in teaching of the school subject history. The teachers have been interviewed and then I have analyzed their statements based on Joel Rudnert's four components: sequence, narrator, actor and canon. In the study, it has been established from the teachers' narrative pattern of how they reason about their teaching that the component “sequence” is very prominent. Definitions of sequence can appear in different ways, such as a large narrative or year mark on a timeline. In addition to the teachers 'interviews, this work is based on past research on children and adolescents' understanding of historical time. Joel Rudnert and Nanny Hartsmar are two prominent researchers with the aim of understanding how children and young people see history. One of the conclusions was based on the fact that time perception and historical consciousness are interconnected, and that understanding of the past, now and future is a developmental process. Scientist are also debating about if the children needs to have the understanding about their own personal time before they can handle historical time. In this study, historical time will not be defined based on the period when the written sources emerged. Instead the study will focus on the aspects of time that are a result of history. My aim with this work is to increase knowledge about how middle school students perceive historical time and how we as teachers can work with this in our teaching of history.