Hotellbranschen har utvecklats till att fokuserar mer på att locka externa besökare utifrån, vilket förändrar dynamiken kring hur hotell ser på sig själva och dess omgivning. Denna uppsats syftar till att studerar hur hotellen använder sina publika utrymmen såsom lobby, bar och restaurang till att locka mer människor utifrån och vilka typer av rum som skapas. Uppsatsens empiriska material bygger på intervjuer med anställda på olika hotellkedjor i Stockholms län. Det teoretiska ramverket bygger främst på Ray Oldenburgs teori om den tredje platsen men även kring teorier om hotellens påverkan på städer, tjänstesamhällets utbredning och teorin om buzz. Resultatet av studien visar att hotellen har förutsättningar och möjligheter att fungera som mötesplatser som liknar den tredje platsen genom att de fått nya möjligheter genom att kombinera deras tillgång till ytor och ny teknik. Hotellens inställning till att vara en mötesplats varierar utifrån dess geografiska läge, då hotell i prime location lägen och i områden som ska eller har genomgått stadsomvandlingar var mer positiva än hotell med andra geografiska förutsättningar.

I detta examensarbete utforskas kollektiva boendeformer som socialt hållbara lösningar i framväxande urbana miljöer förankrat i ett gestaltningsförslag. Det finns en efterfrågan på bostadsmarknaden av kollektiva boendeformer följt av strukturella förändringar i samhället, minskade hushållsstorlekar och människans behov av social interaktion. Teoridelen utgör ett teoretiskt ramverk för studiens fokus på kollektiva boendeformer, med hjälp av teoretiska principer och empirisk forskning kring kollektiva boenden, individens behov av autonomi och gemenskap, samt hur rumslig utformning påverkar social interaktion. För att undersöka detta har studien genomfört en litteratursökning, intervju med bostadsforskare och fallstudier av kollektiv i Malmö. Arbetet baseras på en Inquiry by Design metod som möjliggör en flexibel arbetsmetod. I resultatet presenteras insikter från intervjun och fallstudierna, analyser av rumsliga designaspekter, och sammanfattande slutsatser som formulerar designkriterier för ett gestaltningsförslag av ett framtida kollektivboende. Diskussionen placerar forskningsfynden i kontext till aktuella utmaningar inom bostadsmarknaden, betonar vikten av mellanmänskliga relationer i kollektiv, och föreslår en förlängning av "den tredje platsen" som en integrerad del av hemmet. / In this thesis, collective housing forms are explored as socially sustainable solutions in emerging urban environments, anchored in a design proposal. There is a demand in the housing market for collective living arrangements due to structural changes in society, decreasing household sizes, and the human need for social interaction. The theoretical framework of the study focuses on collective housing forms, drawing on theoretical principles and empirical research on collective living, individual needs for autonomy and community, and how spatial design influences social interaction. To investigate this, the study conducts a literature review, an interview with a housing researcher and case studies of collective housing in Malmö. The work is based on an Inquiry by Design method, enabling a flexible approach. The results present insights from the interview and case studies, analyses of spatial design aspects, and summarizing conclusions that result in a design criteria for a proposal of future collective housing forms. The discussion contextualizes the research findings within current challenges in the housing market, emphasizing the importance of interpersonal relationships in collective housing forms, and suggests an extension of the "the third place" as an integrated part of the home.