Syftet med studien var att beskriva och analysera äldres samtal med avseende på innehåll och betydelse för deras sociala identitet. Utifrån syftet har följande frågeställningar arbetats fram: Vad samtalar äldre om i möte med andra? Vad är det äldre försöker förmedla i samtalen? Vilken betydelse har samtalen när det gäller äldres sociala identitet? Studien har en kvalitativ metod med en explorativ ansats. Fyra deltagande observationer har använts i kombination med fyra semi­strukturerade intervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats till skriven text, för att sedan tematiseras. Under observationerna har fältanteckningar gjorts. Informanterna är i åldrarna 80-95 år, boende i eget hem samt utan större omfatt­ning av hjälpinsatser. Resultaten av studien visar på betydelsen av samtal för äldres välbefinnande. Den visar på skillnader av samtalsämnen i olika sammanhang. När det gäller hälsofrågor vänder äldre sig helst till familjemedlemmar. Samtal med vänner och bekanta innehåller ofta minnen från förr samt aktuella händelser i bygden. I analysen har valda delar lyfts ut och ställts mot teoretiska perspektiv samt tidigare forskning.  Slutsatserna är att äldre har behov av samtal i olika sammang för ett gott åldrande och de sociala arenorna som finns i samhället spelar en viktig funktion för att finna samtalspartners. För att samhället ska klara av att möta äldres behov behövs ökande kunskaper om deras vardagsvillkor.

Huvudsyftet med vår studie är att undersöka och analysera hur personal i hemtjänsten upplever sin arbetssituation samt vad relationerna till arbetskamrater respektive brukare kan ha för betydelse för denna upplevelse. Vi har därför valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, som bygger på intervjupersonernas egna upplevelser av sin verklighet. Vårt övergripande perspektiv på studien är socialpedagogiken. Den teoretiska ramen består sociala nätverk, samt begreppen gemenskap och tunna nätverksband. Datamaterialet som insamlats har kodats, kategoriserats, tematiserats och analyserats i förhållande till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven. Vår studies resultat pekar på att personalen inom hemtjänsten upplever att de har ett bra och givande arbete, där kontakten med brukarna upplevs som mycket positiv och som själva anledningen att gå till arbetet. Personalen beskriver även att arbetsgruppen har stor betydelse och att det är till sina arbetskamrater som de vänder sig för att få stöd. Studiens resultat visar tydligt att relationerna är viktiga för individens uppfattning av sin arbetssituation. / The main purpose with our study is to examine and analyze how staff in home care services perceive their work situation as well as in what way relations with colleagues or clients may have an impact on this experience. We have chosen a qualitative approach with semi-structured interviews, which builds on the experience of the interviewed individuals. Our main perspective in this study is the social pedagogy. The theoretical frame consists of social networks and the concepts community and thin networks. The collected data has been coded, categorized, thematised and analyzed in relation to former research and the theoretical perspectives. Our study results indicates that the personnel in home care services feels that they have a good and rewarding work. The contact with the users is experienced as very positive and as the main reason for them to go to work. The personnel also describe the working group as very important and it is to the colleagues they turn to get support. The result of this study clearly shows that relations are of great importance for the individuals understanding of their work situation.

Ofrivillig ensamhet är ett komplext problem som blivit än mer diskuterat på grund av pandemin som råder. I Sverige känner sig många unga personer ensamma i sitt hem eller bostadsområde. Ofrivillig ensamhet kan i längden leda till negativa hälsoeffekter vilket motiverar insatser från flera olika håll. En tänkbar lösning är att främja social interaktion genom den fysiska miljöns utformning. Studiens syfte är därför att undersöka om och hur ett antal fastighetsföretag arbetar med att möjliggöra möten och sociala kontakter i sina bostadsområden. Genom intervjuer med representanter från sju fastighetsföretag undersöks vilken typ av social interaktion, utifrån teorin om tunna band, som planeringen syftar till och hur förutsättningarna för möten ser ut. Resultaten pekar på att företagen främst planerar för starka band, vilka förutsätter svaga band som möjliggörs genom spontana möten. Slutsatser från studien är att förutsättningarna för att möjliggöra spontana möten skiljer sig mellan områden, vilka innehar olika betydelser som påverkar möjligheten till spontana möten. Problematik med kriminalitet och otrygghet är aspekter som påverkar dessa förutsättningar. Insatser i den fysiska miljön kan med fördel kompletteras av sociala insatser för att skapa goda förutsättningar för användningen. Ofrivillig ensamhet behöver angripas från flera håll varav samhällsplaneringen kan vara en del av lösningen. / Involuntary loneliness is a complex problem that has been discussed even more because of the prevailing pandemic. In Sweden, many young people feel alone in their home or residential area. Involuntary loneliness can in the long run lead to negative health effects, which justifies efforts from several different directions. One conceivable solution is to promote social interaction through the design of the physical environment. The purpose of the study is therefore to investigate if and how a number of real estate companies work to enable meetings and social contacts in their residential areas. Interviews with representatives from seven real estate companies examine the type of social interaction, based on the theory of weak ties, which the planning aims at and what the conditions for meetings look like. The results indicate that the companies are primarily planning for strong ties, which require weak ties that are made possible by spontaneous meetings. Conclusions from the study are that the conditions for enabling spontaneous meetings differ between areas, which have different meanings that affect the possibility of spontaneous encounters. Problems with criminality and insecurity are aspects that affect these conditions. Efforts in the physical environment can advantageously be supplemented by social efforts to create good conditions for use. Involuntary loneliness needs to be tackled from several directions, of which urban planning can be part of the solution.

I detta examensarbete utforskas kollektiva boendeformer som socialt hållbara lösningar i framväxande urbana miljöer förankrat i ett gestaltningsförslag. Det finns en efterfrågan på bostadsmarknaden av kollektiva boendeformer följt av strukturella förändringar i samhället, minskade hushållsstorlekar och människans behov av social interaktion. Teoridelen utgör ett teoretiskt ramverk för studiens fokus på kollektiva boendeformer, med hjälp av teoretiska principer och empirisk forskning kring kollektiva boenden, individens behov av autonomi och gemenskap, samt hur rumslig utformning påverkar social interaktion. För att undersöka detta har studien genomfört en litteratursökning, intervju med bostadsforskare och fallstudier av kollektiv i Malmö. Arbetet baseras på en Inquiry by Design metod som möjliggör en flexibel arbetsmetod. I resultatet presenteras insikter från intervjun och fallstudierna, analyser av rumsliga designaspekter, och sammanfattande slutsatser som formulerar designkriterier för ett gestaltningsförslag av ett framtida kollektivboende. Diskussionen placerar forskningsfynden i kontext till aktuella utmaningar inom bostadsmarknaden, betonar vikten av mellanmänskliga relationer i kollektiv, och föreslår en förlängning av "den tredje platsen" som en integrerad del av hemmet. / In this thesis, collective housing forms are explored as socially sustainable solutions in emerging urban environments, anchored in a design proposal. There is a demand in the housing market for collective living arrangements due to structural changes in society, decreasing household sizes, and the human need for social interaction. The theoretical framework of the study focuses on collective housing forms, drawing on theoretical principles and empirical research on collective living, individual needs for autonomy and community, and how spatial design influences social interaction. To investigate this, the study conducts a literature review, an interview with a housing researcher and case studies of collective housing in Malmö. The work is based on an Inquiry by Design method, enabling a flexible approach. The results present insights from the interview and case studies, analyses of spatial design aspects, and summarizing conclusions that result in a design criteria for a proposal of future collective housing forms. The discussion contextualizes the research findings within current challenges in the housing market, emphasizing the importance of interpersonal relationships in collective housing forms, and suggests an extension of the "the third place" as an integrated part of the home.