Den här uppsatsen studerar hur designad musik påverkar varumärkesassociationer, utifrån aspekterna organisationsassociationer och varumärkespersonlighet. Teorier kring sinnesmarknadsföring, varumärkesassociationer samt analysmodellen Stimuli-Organism-Respons, är underlag för studien. Syftet är att öka förståelse och kunskap kring den designade musikens påverkan på varumärkesassociationer, vilka kan förstärka ett varumärke. Vidare är det intressant att jämföra hur designad musik kan påverka varumärken med såväl gemensamma som specifika egenskaper. Undersökningen genomförs i två butiksmiljöer för bilvarumärkena BMW och MINI. 111 enkätsvar samlas in genom ett fältexperiment under sex dagar. Besökarna uttrycker upplevd grad av association till värdeord, kopplade till varumärket. De mest framstående resultaten visar att designad musik förstärker varumärkespersonligheten hos MINI och att designad musik förstärker ett av värdeorden, kopplat till organisationsassociationer hos BMW. Resultaten tyder på att designad musik kan påverka olika aspekter av varumärkesassociationer, beroende på om varumärket har tydliga kopplingar till associationer som rör organisation eller varumärkespersonlighet.

Denna uppsats undersöker hur designad musik på bostadsvisningar påverkar kundupplevelsen genom känslotillstånden glädje och upprymdhet, enligt P-A-D-modellen av Mehrabian och Russell (1974). Kundupplevelsen mäts när det spelas designad musik och ingen musik på bostadsvisning. Studien genomförs för att se om designad musik påverkar upplevelsen hos besökande kunder positivt. Undersökningen har samlat in 75 enkätsvar genom fältexperiment på tio bostadsvisningar. Studien kommer fram till att förekomsten av designad musik på bostadsvisning har en positiv påverkan på nivån av glädje hos besökande kunder. Resultatet visar att designad musik är ett starkt verktyg och ett sätt för företag att påverka sina kunder. Således bidrar uppsatsen till att uppmuntra företag att öka kundupplevelsen positivt genom att spela designad musik.

<p>Examensarbetet är utfört på Mälardalens högskola våren 2007. Arbetet har</p><p>diskuterats och utformats inom ramen av ämnet informationsdesign.</p><p>Idea plant, uppdragsgivare för arbetet, förespråkar vikten av designad</p><p>kommunikation. De anser att företag vet för lite om designad kommunikation och</p><p>vill därför, genom föreläsningar, visa hur lönsam denna kunskap är för företag.</p><p>Under arbetet har jag utgått ifrån att besvara följande fråga:</p><p>Hur bör ett informationsmaterial se ut för att vara god designad kommunikation?</p><p>Min uppgift har varit att ta fram ett före- och efter material till Idea plants</p><p>presentationer om designad kommunikation. En analys av tre företag som är</p><p>verksamma inom samma bransch har gjorts. Detta för att definiera ett</p><p>kommunikationsproblem hos ett av företagen. En utveckling och förbättring av</p><p>det valda företagets informationsmaterial har genomförts. Detta för att påvisa</p><p>nyttan av god designad kommunikation.</p><p>Syftet med arbetet har varit är att utveckla och förbättra ett</p><p>informationsmaterial för att på så sätt visa på nyttan av god designad</p><p>kommunikation.</p><p>Arbetet har bestått av två delar. En analysdel bestående av intervjuer,</p><p>undersökningar och utprovningar samt en produktionsdel där utprovningar gjorts.</p><p>Resultatet av arbetet blev ett utvecklat och förbättrat informationsmaterial som</p><p>ska användas som ett för- och efter material av Idea plant.</p><p>Eftersom frågeställningen blivit besvarad har därmed god designad</p><p>kommunikation skapats. Nyttan har påvisats genom utprovningar som resulterat i</p><p>ett förbättrat informationsmaterial. Där resultatet har blivit ett slags bevis på god</p><p>designad kommunikation.</p>

Examensarbetet är utfört på Mälardalens högskola våren 2007. Arbetet har diskuterats och utformats inom ramen av ämnet informationsdesign. Idea plant, uppdragsgivare för arbetet, förespråkar vikten av designad kommunikation. De anser att företag vet för lite om designad kommunikation och vill därför, genom föreläsningar, visa hur lönsam denna kunskap är för företag. Under arbetet har jag utgått ifrån att besvara följande fråga: Hur bör ett informationsmaterial se ut för att vara god designad kommunikation? Min uppgift har varit att ta fram ett före- och efter material till Idea plants presentationer om designad kommunikation. En analys av tre företag som är verksamma inom samma bransch har gjorts. Detta för att definiera ett kommunikationsproblem hos ett av företagen. En utveckling och förbättring av det valda företagets informationsmaterial har genomförts. Detta för att påvisa nyttan av god designad kommunikation. Syftet med arbetet har varit är att utveckla och förbättra ett informationsmaterial för att på så sätt visa på nyttan av god designad kommunikation. Arbetet har bestått av två delar. En analysdel bestående av intervjuer, undersökningar och utprovningar samt en produktionsdel där utprovningar gjorts. Resultatet av arbetet blev ett utvecklat och förbättrat informationsmaterial som ska användas som ett för- och efter material av Idea plant. Eftersom frågeställningen blivit besvarad har därmed god designad kommunikation skapats. Nyttan har påvisats genom utprovningar som resulterat i ett förbättrat informationsmaterial. Där resultatet har blivit ett slags bevis på god designad kommunikation.

Bakgrund och problem: Alla börsnoterade företag är, sedan år 2005, tvungna att följa IFRS/IASB riktlinjer för att sammanställa en årsredovisning. IFRS är ett regelverk som tillämpas i alla länder inom Europeiska Unionen. I dessa förpliktelser och riktlinjer finns det kryphål som ger företagen möjlighet till subjektiva bedömningar. De subjektiva bedömningarna ger företagen möjligheten att manipulera redovisningen, detta kallas för Earnings management. I samband med övergången till IFRS medförde det förändringar i hur företagen redovisade. En av förändringarna var att den årliga avskrivningen av goodwill inte längre skulle skrivas av, utan varje år skall företagen göra en prövning om det föreligger ett nedskrivningsbehov av goodwill. Prövningen ger företaget möjlighet att lägga in sina subjektiva bedömningar utifrån eget intresse och därmed kunna manipulera redovisningen. Ett annat sätt att manipulera redovisningen är att redovisa högre avsättningar då företagen förväntar sig ett sämre resultat, för att på så vis inte ha lika stora avsättningar åren därpå och därmed kunna redovisa ett bättre resultat nästkommande år. Studien kommer att undersöka ifall stora nedskrivningar och avsättningar förekommer i samband med att en ny VD träder fram. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera om Big Bath Accounting förekommer i företag registrerade på Nasdaq OMX Stockholm och Nasdaq OMX Helsinki. Studien fokuserar på att undersöka huruvida det råder ett samband mellan stora engångskostnader och VD-byten samt om det förekommer några skillnader mellan Sverige och Finland. Avgränsningar: Studien avgränsar sig till samtliga företag som är registrerade på Stockholmsbörsen och Helsinkibörsen Large Cap mellan åren 2005-2011. Metod: Undersökningsmetoden som har tillämpats för denna studie har en kvantitativ ansats och har använts sig av sekundär data i form av årsredovisningar. Studiens datainsamling sker med hjälp av tillgänglig information som redan finns elektroniskt på företagens hemsidor. Dessutom har en deduktiv undersökningsansats tillämpats, då studien utgår ifrån teorier som har formats till hypoteser som skall jämföras med data för att kunna komma fram till en slutsats. Ett t-test kommer att användas i studien för att testa hypoteserna som påstår att det finns ett samband mellan VD-byten och nedskrivningar av goodwill och avsättningar till långfristiga skulder. Resultat och slutsatser: T-testet visade att det inte råder ett statistiskt samband mellan VD-byten och nedskrivning av goodwill och avsättningar till långfristiga skulder. Då man bortser från t-testet och tittar närmare på vissa företag kan man se att det förekommer större engångskostnader vid VD-byten än år utan VD-byten, eftersom detta endast förekommer i vissa fall kan man inte dra en generell slutsats i frågan. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom den insamlade datan visade på vissa likheter mellan Sverige och Finland, båda länderna hade flest VD-byten år 2011 och högst KEK år 2007, skulle det vara intressant att studera om detta är en slump eller om det föreligger något intressant samband. Vidare kan man studera huruvida dessa likheter förekommer mellan alla nordiska länder. Stora nedskrivningar och avsättningar inträffade inte endast vid ett VD-byte utan i vissa fall förekom de även 1-2 år efter att ett VD-byte skett. Vi anser därför att det skulle vara intressant att föra vidare förslaget om att inte endast kolla på året då ett VD-byte skett utan under en längre period.

Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet. På grund av att goodwill inte längre har en bestämd livslängd utgör goodwillposten en allt större del av företags balansräkning. Eniro är ett av de mer extrema fallen. För räkenskapsåret 2008 redovisar Eniro totala tillgångar på 16.620 msek varav 11.374 msek är goodwill. När goodwill är en så stor del av företags totala tillgångar kan en felvärdering få ödestiga konsekvenser. Då värderingen av goodwill baseras på prognoser finns det en flexibilitet som skulle kunna nyttjas för personlig vinning. Studien undersöker om det finns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och faktorerna företagsstorlek, rörlig ersättning till verkställande direktör samt om verkställande direktör är nytillsatt. Syfte: Syftet med studien är att studera om olika incitament påverkar företag att utnyttja flexibiliteten i redovisningen av goodwill. Metod: För att uppfylla syftet med studien har en kvantitativ metod tillämpats. Företag noterade på Stockholm Nasdaq OMX Large Cap och Mid Cap har behandlats. Datan om företagen har samlats in från företagens årsredovisningar räkenskapsåren 2005-2008. Resultat och slutsatser: Studien visar att nytillsatta verkställande direktörer oftare skriver ner goodwill än ej nytillsatta verkställande direktörer. Nytillsatta verkställande direktörer skriver dock ner goodwill med en lägre summa än ej nytillsatta verkställande direktörer. Resultatet förklaras med den höga variansen för nedskrivningarna gjorda av ej nytillsatta verkställande direktörer. Studien finner att stora företag oftare skriver ner goodwill och att nedskrivningarna är av ett högre värde än mindre företag. Ett resultat som finner stöd av tidigare forskning. Studien visar även att det finns incitament för verkställande direktörer under nästan samtliga räkenskapsår i studiens urval.

Samtliga företag ska varje år upprätta en årsredovisning. Syftet med årsredovisningen är att tillgodose investerare och till viss del långivare med information. För att attrahera kapital från dessa aktörer åligger det incitament för företag att anpassa sin årsredovisning med syfte att framställa dess finansiella ställning i bättre dager än den i själva verket är. Majoriteten av de metoder företag kan använda för att manipulera dess resultat går under begreppet Earnings Management eller Designad redovisning, där Big Bath Accounting ingår. Big Bath Accounting skildrar de åtgärder ledningen vidtar för att väsentligt minska en periods vinst för att öka nästkommande periods vinst. Tidigare forskning har inte kunnat demonstrera en koppling mellan Big Bath Accounting och förändringar i företagens aktiekurs eller vinst. Trots detta förekommer fall där företag påstås använda sig av redovisning liknande Big Bath Accounting. Det föreligger därmed intresse att undersöka huruvida det går att statistiskt påvisa fenomenets existens.