<p>Som en del av forskningsprojektet ”Antaganden om olycksfall och dess konsekvenser för utredning och åtgärder” syftar denna studie till att följa upp granskningen av Lundberg et al. (opublicerad) av manualen ”Händelseanalys och riskanalys. Handbok för patientsäkerhetsarbete.” som används i svenska landsting. Denna uppföljning avser att kartlägga hur Patientsäkerhetsenheten vid Landstinget i Östergötland arbetar med utredningar av tillbud och olyckor inom sjukvården, samt att beskriva vilka konsekvenser sådana antaganden om olycksfall får för utredningar och åtgärder.</p><p>Den empiriska metoden som har använts bestod av inledande litteraturstudier av tidigare forskning på samma och liknande områden samt intervjuer med ett antal medarbetare på Patientsäkerhetsenheten. Efter en kvalitativ bearbetning av data som genererats under intervjuerna har resultatet analyserats och sedan jämförts med teorier hämtade från den inledande litteraturstudien.</p><p>Resultatet bekräftar många av de slutsatser som Lundberg et al. (opubl.) har dragit i sin granskning, exempelvis att landstingens manual tillämpar en komplex linjär olycksmodell, att manualen erbjuder en handfast beskrivning av hur utredningar praktiskt bör gå till samt att handboken har vissa delar som inte är lika detaljerat och tydligt beskrivna. Denna studie går dock djupare i analysen och resultatet gör gällande att manualen saknar en explicit stoppregel för när utredarna bör skifta från analysfas till designfas, och att det närmast handlar om en mättnadskänsla inom analysgruppen. Medarbetarna uppgav under intervjuerna att genomförande och uppföljning av åtgärdsförslagen inte är en del av deras uppgift utan något som åligger uppdragsgivaren. De ansåg vidare att det är en brist i och med att de förlorar kontrollen över åtgärderna då de lämnar förslagen ifrån sig till uppdragsgivaren, och menade att uppföljning är det steg som Patientsäkerhetsenheten härnäst måste arbeta systematiskt med för att främja en högre patientsäkerhet. Handboken som används ses inte som en abstrakt skrivbordsprodukt utan som en praktisk handbok som används för utbildning och som referensbok. I de utredningar som Patientsäkerhetsenheten genomför följs manualen noggrant och utredarna är nöjda med den metodik som används. På några punkter ansåg dock utredarna att manualen kan förbättras, exempelvis gällande utformningen av åtgärdsförslag samt riskanalysmetodik och intervjumetodik. Resultatet pekar också på att det dominerande synsättet som råder på enheten kring olycksfall inom sjukvården framför allt gör gällande att en olyckshändelse är en kedja av förhållanden och händelser som kulminerar i en skada och att det finns bakomliggande orsaker till händelsen, vilket är förenligt med en komplex linjär olycksmodell. En paradox har påvisats mellan vad som kallas det gamla respektive nya synsättet på mänskliga felhandlingar, då Patientsäkerhetsenheten tycks ha en blandad syn på just mänskliga felhandlingar. Denna motsägelse visar sig bland annat genom att man betonar vikten av att inte skuldbelägga enskilda individer eller använda termen mänskliga felhandlingar, samtidigt som fokus i utredningarna ligger på händelser som ligger nära olyckan i tid och rum samt att de åtgärdsförslag som tas fram i samband med utredningarna ofta syftar till att strama upp processerna inom systemet.</p>

Som en del av forskningsprojektet ”Antaganden om olycksfall och dess konsekvenser för utredning och åtgärder” syftar denna studie till att följa upp granskningen av Lundberg et al. (opublicerad) av manualen ”Händelseanalys och riskanalys. Handbok för patientsäkerhetsarbete.” som används i svenska landsting. Denna uppföljning avser att kartlägga hur Patientsäkerhetsenheten vid Landstinget i Östergötland arbetar med utredningar av tillbud och olyckor inom sjukvården, samt att beskriva vilka konsekvenser sådana antaganden om olycksfall får för utredningar och åtgärder. Den empiriska metoden som har använts bestod av inledande litteraturstudier av tidigare forskning på samma och liknande områden samt intervjuer med ett antal medarbetare på Patientsäkerhetsenheten. Efter en kvalitativ bearbetning av data som genererats under intervjuerna har resultatet analyserats och sedan jämförts med teorier hämtade från den inledande litteraturstudien. Resultatet bekräftar många av de slutsatser som Lundberg et al. (opubl.) har dragit i sin granskning, exempelvis att landstingens manual tillämpar en komplex linjär olycksmodell, att manualen erbjuder en handfast beskrivning av hur utredningar praktiskt bör gå till samt att handboken har vissa delar som inte är lika detaljerat och tydligt beskrivna. Denna studie går dock djupare i analysen och resultatet gör gällande att manualen saknar en explicit stoppregel för när utredarna bör skifta från analysfas till designfas, och att det närmast handlar om en mättnadskänsla inom analysgruppen. Medarbetarna uppgav under intervjuerna att genomförande och uppföljning av åtgärdsförslagen inte är en del av deras uppgift utan något som åligger uppdragsgivaren. De ansåg vidare att det är en brist i och med att de förlorar kontrollen över åtgärderna då de lämnar förslagen ifrån sig till uppdragsgivaren, och menade att uppföljning är det steg som Patientsäkerhetsenheten härnäst måste arbeta systematiskt med för att främja en högre patientsäkerhet. Handboken som används ses inte som en abstrakt skrivbordsprodukt utan som en praktisk handbok som används för utbildning och som referensbok. I de utredningar som Patientsäkerhetsenheten genomför följs manualen noggrant och utredarna är nöjda med den metodik som används. På några punkter ansåg dock utredarna att manualen kan förbättras, exempelvis gällande utformningen av åtgärdsförslag samt riskanalysmetodik och intervjumetodik. Resultatet pekar också på att det dominerande synsättet som råder på enheten kring olycksfall inom sjukvården framför allt gör gällande att en olyckshändelse är en kedja av förhållanden och händelser som kulminerar i en skada och att det finns bakomliggande orsaker till händelsen, vilket är förenligt med en komplex linjär olycksmodell. En paradox har påvisats mellan vad som kallas det gamla respektive nya synsättet på mänskliga felhandlingar, då Patientsäkerhetsenheten tycks ha en blandad syn på just mänskliga felhandlingar. Denna motsägelse visar sig bland annat genom att man betonar vikten av att inte skuldbelägga enskilda individer eller använda termen mänskliga felhandlingar, samtidigt som fokus i utredningarna ligger på händelser som ligger nära olyckan i tid och rum samt att de åtgärdsförslag som tas fram i samband med utredningarna ofta syftar till att strama upp processerna inom systemet.

För att nå Sveriges uppsatta klimatmål med netto noll växthusgasutsläpp år 2045 måste bygg- och fastighetssektorn som står för omkring 21% av Sveriges totala växthusgasutsläpp, arbeta för en hållbar utveckling. För att reglera utsläppen av växthusgaser i bygg- och fastighetssektorn har riksdagen infört ett krav på upprättande av klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader från och med januari 2022. Klimatdeklarationen ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har genom en livscykelanalys. Kravet på inlämnandet av deklarationen är i slutet av ett byggprojekt. Många aktörer inom byggbranschen menar på att klimatberäkningar behöver påbörjas under tidigare skeden för att kunna påverka byggnadens hållbarhet. Detta då möjligheterna att påverka en byggnads energibehov och dess utsläpp av växthusgaser är som störst i tidigt projekteringsskede. Dock är informationen om den planerade byggnaden begränsad i tidigt skede och projektspecifik information saknas för att djupgående kunna bedöma byggnadens resultat och prestanda. Denna studie fokuserar på implementering av klimatberäkningar i tidiga skeden av projekteringsprocessen, anpassat för arkitekter och konstruktörers dagliga arbete. Detta då metodiska förenklingar och standardiserade tillvägagångssätt rörande klimatberäkningar i tidiga skeden ansetts relativt outforskat i tidigare publiceringar inom ämnet. Syftet med studien är att undersöka hur genomförandet av klimatberäkningar i tidigt skede av projekteringsprocessen kan gå till. Detta för att få en förståelse över hur implementeringen av arbetet med klimatberäkningar kan leda till ökad hållbarhet och ekonomisk lönsamhet i byggprojekt. Med en ökad förståelsen för klimatberäkningsarbetet i tidigt skede, är även målet att ta fram ett förslag på en standardiserad metod som vägleder arkitekter och konstruktörer att ta hållbara beslut i tidiga skeden.  Forskningsmetoden som använts är av kvalitativ karaktär och innefattar en litteraturstudie, fallstudie, intervju- och enkätstudie. Studien har utgått från ett konsultföretag med fokus på områdena arkitektur och byggkonstruktion. Enkätstudien har haft som syfte att undersöka hur arbetet inom fallföretaget fungerar idag. Intervjustudien har fokuserat på hur arbetet kan fungera i framtiden och fallstudien har undersökt/observerat hur arbetet med klimatberäkningar kan utföras i praktiken med hjälp av programvaran One Click LCA. Litteraturstudien har bidragit till djupare förståelser inom ämnet och väglett problemformuleringen i studien. Användandet av flera forskningsmetoder kallas för triangulering och bidrar till stärkt tillförlitlighet och trovärdighet för studien.     Studien visar på att det inledningsvis i ett projekt är lämpligast att använda sig av tidigare gjorda klimatberäkningar för att spara in tid och pengar. Användandet av tidigare beräkningar bör utgå från referensprojekt som organisationen själv tagit fram för att kunna motivera hur beräkningarna gått till. När egna klimatberäkningar utförs är det viktigt att de som utför arbetet med klimatberäkningarna själva är involverade i projektet. Det är även viktigt att alla projektmedlemmar har övergripande inblick i vad som krävs i ett modelleringsverktyg för att indata ska fungera på bästa sätt i ett automatiserat klimatberäkningsverktyg. Genom implementerandet av en standardiserad metod, uppstår en struktur som medför att inga viktiga moment glöms bort samt medför att fler kan få en inblick i arbetet och introduceras till projektet på ett enkelt sätt. Ett förslag på en standardiserad metod är framtaget utifrån analys av empirin i detta arbete och innefattar viktiga punkter för uppstarten/implementeringen av arbetet med klimatberäkningar i en organisation. Det innefattar även förslag på viktiga punkter när det gäller utförandet av klimatberäkningar i specifika projekt. / To reach Sweden’s climate goal of net zero greenhouse gas emissions in 2045, the construction and property sector must act for a sustainable development. Today the sector accounts for around 21% of Sweden’s total greenhouse gas emissions. In order to regulate the emissions of greenhouse gases in the construction and property sector, the government in January 2022 introduced a requirement for establishing climate declaration for the construction of new buildings. The climate declaration must report the impact a new building has on the climate, through a life cycle analysis. The requirement for when the declaration must be submitted is at the end of a construction project. Many actors in the construction industry believes that climate calculations need to be started in earlier stages to be able to affect the sustainability of the building. At the same time the information about the planned building is limited in the early stages and project-specific information is missing to be able to assess the building's results and performance in depth. This study focuses on the implementation of climate calculations in the early stages of the design process, adapted to the daily work of architects and constructors. This as methodological simplifications and standardized approaches regarding climate calculations in the early stages were considered relatively unexplored in previous publications in the subject. The purpose of the study is to investigate how the implementation of climate calculations in the early stages of the design process can be done. This is to gain an understanding of how the implementation of the work with climate calculations can lead to increased sustainability and economic profitability in construction projects. With an increased understanding of the climate calculation work at an early stage, the goal is also to develop a proposal for a standardized method that guides architects and constructors to make sustainable decisions in the early stages.  The study uses a qualitative research method that includes a literature study, case study, interview- and survey study. The study is based on a consulting company with a focus on the areas of architecture and building construction. The purpose of the survey study was to examine how the work within the case company operates today. The interview study has focused on how the climate calculation work can be operated in the future and the case study has examined/observed how the work with climate calculations can be carried out in practice using the One Click LCA software. The literature study has contributed to deeper understandings within the subject and guided the research topic in the study. The use of several research methods is called triangulation and contributes to strengthened reliability and validity of the study. The study shows that initially in a project it is appropriate to use previously made climate calculations to save time and money. The use of previous calculations should be based on reference projects that the organization itself has developed to be able to justify how the calculations were made. When conducting climate calculations, it is important that those who carry out the calculations are involved in the project. It is also important that all project members have an overall insight into what is required in a modeling tool, so the input data operates in the best way in an automated climate calculation tool. Through the implementation of a standardized method, a structure emerges, no important aspects are forgotten, and more people can gain an insight into the work and easily be introduced to the project. A proposal of a standardized method is developed based on the empirical analysis in this study and includes important points for the start-up/implementation of the work with climate calculations in an organization. It also includes suggestions on important points regarding the execution of climate calculations in specific projects.