• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Upplevelsen av att tjänstgöra som vårdare-Om palliativ vård ur ett anhörigvårdarperspektiv : en litteraturstudie

Flaat, Ida, Eckerberg, Sofia January 2012 (has links)
I mötet med patienter möter sjuksköterskan även anhöriga. En del anhöriga har valt att själva vårda sin sjuka närstående. Idag har det återigen blivit vanligt att anhöriga vårdar sjuka närstående i det egna hemmet. Syftet med denna studie är att belysa vuxna anhörigvårdares upplevelser av att ge palliativ vård till svårt sjuka vuxna närstående i det egna hemmet. Nio kvalitativa studier har bearbetats med inspiration från en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har givit fem huvudkategorier och tolv underkategorier; Att verkställa en önskan; gottgörelse, ett givet löfte och brist på vårdalternativ. Att möta en ny vardag; förändrad relation, förändrad identitet och förändrad livsstil. Att riskera sin hälsa; rädslor, sorg och ohälsa. Att se en framtid; att gå vidare. Att ha vårdkontakt; vårdpersonal i det egna hemmet och information och stöd från vårdpersonal. Resultatet visar att anhörigvårdarna inte känner sig sedda och att deras roll som anhörigvårdare inte bekräftas av vårdpersonalen. Det framkom även att anhörigvårdarnas hälsa riskeras i den nya rollen som anhörigvårdare. Dessutom finns en stor önskan efter kommunikation och stöd från vårdpersonalen som inte alltid uppfylls. Litteraturstudien ger en inblick i anhörigvårdarnas situation genom att undersöka deras upplevelser. Författarna hoppas att med denna studie väcka intresse för fortsatta studier av anhörigvårdare, både under vårdtiden och även efter den sjuke närståendes död.
2

Fokus på omsorgstagarna. En kvalitetssäkringsmetod för en mer individualiserad äldreomsorg

Ekmark, Anna, Olofsson, Emilie January 2011 (has links)
Uppsatsens syfte var att utforma ett kvalitetssäkringsinstrument för att kunna genomföra en kvalitetsmätning av avgränsade delar inom äldreomsorgen i Båstad kommun. Vårt uppdrag var att undersöka kvaliteten på ett projekt kallat ”Hemteamet”. Ett mätinstrument togs fram med utgångspunkt från aspekter som är viktiga att beakta vid en kvalitetsmätning inom omsorg och vård i ordinärt boende, utifrån omsorgstagarnas perspektiv. Vi har, för att svara på våra frågeställningar, genomfört litteraturstudier och som kvantitativ metod tagit fram en enkät. Enkäten fokuserar på den enskilde omsorgstagarens upplevelser av kvaliteten på omsorg och vård. Den bygger på sex temaområden; Trygghet, Bemötande, Självbestämmande, Välbefinnande, Hotellfunktion och Vårdsäkerhet. De teoretiska perspektiv vi utgått från är humanismen med fokus på Maslows behovstrappa och det salutogena perspektivet med fokus på KASAM (Känsla Av Sammanhang). Vi utgick från KUPP-metodens (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) åtgärdsindex vid bearbetning och analys av vårt material. Resultatet vi fått fram för ”Hemteamet” har primärt analyserats och diskuterats genom att jämföra olika delaspekter med varandra inom gruppen. För att ytterligare kunna diskutera resultatet genomfördes motsvarande kvalitetsmätning på en utvald hemtjänstgrupp i samma kommun. Resultatet från de båda mätningarna har vi använt i ett jämförande perspektiv. Vår undersökning visade att respondenterna i ”Hemteamet” överlag var nöjda med omsorgen och vården. Dock bör följande aspekter tas i beaktande då de har fått sämre resultat än övriga delaspekter; 1) information: att omsorgstagarna får information om ändringar i dagliga rutiner, 2) rutiner: att omsorgen och vården styrs av omsorgstagarens behov och inte personalens rutiner, 3) närvaro: att omsorgspersonalen inte ska ha bråttom och 4) tillgänglighet: att den enskilde ska vara informerad om och av sin kontaktperson. Vi har funnit ett signifikant samband mellan temaområdena Trygghet, Bemötande samt Självbestämmande och respondenternas upplevda psykiska hälsa. Enkäten har fungerat relativt bra men en del frågor har krävt revidering för att kommunen i framtiden löpande ska kunna använda sig av vårt framtagna kvalitetssäkringsinstrument. En reviderad enkät medföljer därför denna uppsats.
3

Social workers’ perspectives on a medical home model for children and adolescents in out of home care : An interview study

Johansson, Nina January 2020 (has links)
Background: In Sweden, health outcomes for children placed in care have been disappointing. ‘Placed in care’ refers to social out of home care (OHC). Hälsofam is a medical home model for healthcare of children in OHC currently delivered in Uppsala. Aim: To explore how social workers perceive and experience the Hälsofam model. Methodology: A qualitative explorative study with ten semi-structured individual telephone interviews. The criteria for inclusion in the study sample were employees within the social service, working in a specialised case unit and having experience of referring children and/or adolescents to Hälsofam. Results: Working with Hälsofam has offered social workers a way into the health care sector, which is something that previously has been limited. The Hälsofam model has offered the social workers an active collaborative working situation, where focus has been given to organised work across the ‘silos’ of care services for these children. However, the findings raised the question of whether or not all children and adolescents have the same possibility to receive care from Hälsofam. Conclusion: The Hälsofam model appears to have had a positive impact on the interrelations between the social service and the health care sector. Social workers perceive it to facilitate necessary support for children and adolescents in OHC. Yet, findings show that personal views of the social worker and the societal situation in which they operate create limitations for providing care for every child and adolescent. / Bakgrund: I Sverige har hälsoutfallen för barn och ungdomar inom socialtjänstens placeringar utanför det egna hemmet varit bristande. Hälsofam är en organisatorisk modell inom hälso- och sjukvård för barn i placeringar utanför det egna hemmet i Uppsala. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur anställda inom Socialtjänsten har upplevt och erfarit Hälsofam-modellen. Metod: En kvalitativ explorativ studie med tio semi-strukturerade individuella telefonintervjuer användes. Kriterier för inkludering i studieurvalet var att personen skulle vara anställd inom Socialtjänsten, arbeta med denna typ av fall samt ha erfarenhet av att remittera barn och unga till Hälsofam. Resultat: Arbetet med Hälsofam har erbjudit anställa inom socialtjänsten en väg in till hälso- och sjukvården, vilket tidigare upplevts begränsat. Hälsofam har erbjudit anställda inom socialtjänsten ett aktivt samarbete, där fokus har lagts på organiserat interprofessionellt arbete. Frågan har också rests, huruvida alla barn och ungdomar har samma möjlighet till vård inom Hälsofam. Slutsats: Hälsofam-modellen har haft en positiv inverkan på det inbördes förhållandet mellan Socialtjänst och hälso- och sjukvårdssektorn. Anställda inom socialtjänsten upplever även att arbetet med att stödja de barn och unga som får vård utanför hemmet, har blivit lättare i och med Hälsofam. Resultatet visar dock att det personliga perspektivet hos den anställda samt den samhälleliga situationen där de arbetar, skapar begräsningar för att erbjuda vård till alla barn och unga.

Page generated in 0.1282 seconds